The aim of the study is to investigate the methods for literacy learning that teachers in grade 1 work with and how the teachers individualize their teaching to suit the pupils. The methods for literacy learning examined in the study are the phonic method, the whole-word method and “learning on the basis of speech” (LTG). To arrive at results, two group interviews and an individual interview were conducted. The interview responses show that the participating teachers and the authors cited in the study agree in their view of literacy learning and individualization, such as advocating a combination of methods to achieve good results in teaching.

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning. / <p>svenska</p>

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur några elever i årskurs 3 upplever den självständiga läsningen. Vårt resultat har vi kommit fram till genom två gruppintervjuer som skett med 12 elever fördelat lika på två olika skolor. De två skolorna som intervjuerna har genomförts på har inget samarbete med varandra, då de ligger i två olika kommuner. Resultatet visade att de flesta elever var intresserade och motiverade till den självständiga läsningen.

Undervisningen utvecklas och förändras kontinuerligt i takt med att samhället förändras. En stor förändring de senaste åren är att de digitala verktygen flyttat in i klassrummet, detta till stor del eftersom att samhället digitaliserat. Med det digitaliserade samhället framkommer nya metoder som eleverna kan använda för att utveckla sina kunskaper, däribland också sin läsförståelse. Det är skolans skyldighet att utifrån kursplanen att introducera eleverna till metoder som framkommer på skärm som undervisningsmaterial. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om hur läsförståelsen påverkas om texten läses på papper eller på skärm. Resultatet av litteraturstudien visar att skillnad finns mellan läsning som sker på papper eller på skärm, när läsning sker via en skärm påverkas läsförståelsen negativt. Denna negativa påverkan beror bland annat på metakognitiva processer som tillkommer och attityder till det medium som används. Litteraturstudien har dock även visat på positiva aspekter med användningen av det digitala, bland annat kan undervisningen anpassas mer till elevens individuella behov. Till vidare forskning kan man undersöka hur läsförståelsen påverkar elever som blivit uppväxta med det digitala i undervisningen.

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskaperna i den individuella läsningens funktion i årskurs 1–3 samt de möjligheter och svårigheter momentet kan föra med sig. Empirin tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare, för att studera deras åsikter och tankar kring enskild läsning. Studiens resultat påvisar ett centralt samband mellan betydelsen av olika läskomponenter, motivation och lärarens didaktiska medvetenhet. Med hänsyn till detta kan den individuella läsningens relevans ses som situationsbaserad. Dess funktion varierar beroende på syfte och omkringliggande faktorer, där läsutveckling sällan tycks stå i fokus. Studien utmynnar i en slutsats om att den enskilda läsningen, oavsett syfte och funktion, främst gynnar de elever som har kommit en bit i sin läsprogression.

Denna studie är inriktad mot ordavkodning vilket är en nödvändig faktor för god läsfärdighet. Redan från årskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmåga en god prognos för elevers fortsatta läsutveckling. Studiens syfte är att undersöka om tre veckors intensiv upprepad läsning i helklass har positiva effekter på elevers ordavkodningsförmåga på vårterminen i årskurs ett. Upprepad läsning avses i denna studie när två elever läser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, läsa samma text fyra gånger vid det första lästillfället, och ytterligare en gång nästkommande dag. Därefter började de på en ny text. Före och efter interventionen testades elevernas ordavkodningsförmåga. Detta gjordes även med 26 elever i en kontrollgrupp som hade vanlig läsundervisning under samma period. Med hjälp av datoriserad variansanalys gjordes en jämförelse mellan gruppernas medelvärde på förtest och eftertest. Resultatet visar att undersökningsgruppens ordavkodningsförmåga förbättrades mer jämfört med kontrollgruppen, vilket pekar på att interventionen i undersökningsgruppen gav positiv effekt. Skillnaden mellan de båda gruppernas medelvärde är statistiskt signifikant på femprocentnivån p &lt; .05. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv studerades även individresultat av ordavkodningstest för nio elever i undersökningsgruppen som inte kommit så långt som förväntat i sin läsutveckling. Tre elevers resultatökning var märkbar. De övriga sex gjorde tydliga förbättringar på flera test i förhållande till sitt utgångsläge, vilket talar för att lästräningen även gynnade deras ordavkodningsförmåga. Resultaten visar på att det är viktigt att de sex elevernas läsutveckling följs upp och vid behov möts med individanpassade åtgärder för att de ska kunna uppnå en säker och automatiserad ordavkodning. Slutsatsen utifrån studiens resultat blir att en intensiv period av upprepad läsning i helklass är väl värd att genomföra i skolans verksamhet. Detta arbetssätt främjar automatisk avkodningsfärdighet, vilket handlar om att omedelbart och utan ansträngning känna igen skrivna ord. Interventionen ger även lärare möjlighet att se hur långt varje elev har kommit i sin läsutveckling och en uppfattning om hur den enskilda eleven tillgodogör sig övning. Automatisering av ordavkodningsförmåga är en förutsättning för god läsförståelse, och automatisering kräver övning.

Syftet med studien var att undersöka om flash-cardsträning med datorprogrammet ”Hitta Ord” kan påverka elevernas ordavkodning i år 1. Studiens syfte var också att se om elevens koncentration och motivation under datorlästräningen förändrades och i så fall på vilket sätt.   Metod: På vårterminen i år 1 genomfördes lästestet H4 med 39 elever. Sju elever (tre flickor och fyra pojkar) valdes ut till flash-cardsträning med datorprogrammet Hitta Ord. Dessa elever hade en långsam ordavkodning och behövde gå över till en mer ortografisk läsning. Flash-cardsträningen utfördes i en-till-en-undervisning i 20 minuters långa arbetspass vid 10 tillfällen. Träningen planerades utifrån elevens närmaste utvecklingszon för att läraren skulle kunna stötta och motivera eleven att nå det uppsatta målet för lästräningen. Vid varje övningstillfälle utvärderade eleven och läraren elevens koncentration och motivation. Elevens resultat skrevs in i ett stapeldiagram för att eleven skulle kunna jämföra sina resultat och se sina framsteg.   Resultat: Alla eleverna förbättrade sin läshastighet på lästestet H4. Elevernas läshastighet på datorövningarna med flash-cardsträning visade också på ökad läshastighet. Elevernas avkodningsstrategi har förändrats väldigt olika. Några elever har fått en mer ortografisk läsning när det gäller ord med två och tre grafem och några till ord med fyra grafem.   Elevernas koncentration har ökat under interventionen enligt både elevens och lärarens utvärdering av varje träningstillfälle. Elevernas motivation har varit hög men varierat för någon enstaka elev vid några övningstillfällen.   Vårt resultat pekar på att datorlästräning med flash-cardsträning, som anpassas efter elevens läsnivå, kan utveckla elevens avkodningsstrategi från en långsam ordavkodning till en mer ortografisk läsning.

Sammanfattning/AbstractErlandsson, Ulrika och Nordendahl, Jenny (2019). Intensiv och strukturerad läsning - en intervention. Intensive and structured reading - an intervention. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats som denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.Syfte och frågeställningarSyftet med vårt arbete är att ta reda på om strukturerade, intensiva perioder med läsning ökar elevers läsflyt, det vill säga hur eleven läser med inlevelse och intonation samt läsförståelse. Vi har valt att göra våra interventioner i åk 1 och åk 4 för att se om elevernas resultat i läshastighet och läsförståelse kan öka med hjälp av intensiva, strukturerade perioder av träning. I åk 1 ska eleverna ges möjligheter till att lära sig läsa och i åk 4 ställs högre krav på läsning av fakta och de läromedel som eleverna kommer i kontakt med är svårare än tidigare. Att kunna läsa i samtliga ämnen är viktigt för att kunna delta i skolans alla ämnen. •Hur kan tidiga testresultat användas för att utveckla den fortsatta undervisningen för elever som har svårigheter med läsflyt och läsförståelse?•Vilka effekter har strukturerade intensiva perioder av läsning på elevers läsande gällande läsflyt och läsförståelse till skillnad från läsning under några få tillfällen under längre tid? TeoriStudien utgår ifrån ett didaktiskt teoriperspektiv där vi både i metoddel och resultat- och diskussionsdel kommer att förklara och diskutera vad just undervisningen kring läsning i detta fall ska handla om, varför vi valt det innehåll vi gjort och till vem innehållet kan läras ut, det vill säga hur undervisning kan gestaltas och vad som är syftet med undervisningen (Nilholm, 2016).Utifrån Säljös (2014) sätt att beskriva sociokulturell teori, där kontext och lärande hör starkt samman, kommer dessa ovanstående teorier att parallellt och tillsammans ge stöd åt den studie som genomförts. Specialpedagogiska perspektiv är också av vikt i denna studie. MetodDet empiriska material som samlats in under studien är av kvantitativ karaktär, det vill säga att resultat av undersökningen kan redovisas i siffror, tabeller och diagram och sedan jämföras. För att kunna göra detta har metoden intervention använts i åk 1 och åk 4. Intervention är ett sätt att bedriva undersökningen och används för både datainsamling, testning och utvärdering. I intervention som metod studeras ett verkligt fall och vad som sker under verkliga förhållanden och ger en ingående kunskap kring förloppet. ResultatResultaten av studien i åk 1 och åk 4 visar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger effekt. Att träna intensivt och utifrån en viss struktur ger eleverna möjlighet att i de yngre åldrarna arbeta med att koppla fonem och grafem, att kunna känna igen korta, frekventa ord för att sedan automatisera avkodningen och förstå innehållet i de texter eleverna möter. I åk 4 indikerar resultaten på en fördjupning i innehållet i de texter de läser. Studien har fokuserat på att intensivt och strukturerat arbeta med och förbättra elevernas läshastighet och läsförståelse.Specialpedagogiska implikationerSlutsatsen av studien indikerar att intensiva, strukturerade läsinsatser ger god effekt på den tidiga läsinlärningen samt läshastighet och läsförståelse. Med en samsyn, gemensam planering och kollegialt lärande kan metoder för hur dessa läsinsatser ska bedrivas, arbetas fram och användas i samtliga årskurser. En insats liknande denna intervention, ger elever möjlighet att lära sig läsa och också fortsättningsvis bibehålla och utveckla sin läsning för att den ska bli adekvat i förhållande till elevernas ålder och innehållet i den undervisning eleverna ska tillgodogöra sig.

Syftet med arbetet var att studera effekten av intensivläsningsmetoden upprepad läsning och dess effekt för elevens avkodningsförmåga och läshastighet. Frågeställningarna studien utgått från är följande:   Hur kan intensivläsning utveckla elevernas avkodningsförmåga och därav öka elevernas läshastighet? Vilket resultat ger intensivläsningsmetoden för elevernas läshastighet? Hur upplever eleverna intensivläsningsmetoden?   För att få svar på ovanstående frågor genomfördes en intensivläsningsperiod med 8 elever från grundskolans årskurs 4–6. Intensivläsningsperioden omfattades av 10 enskilda träffar mellan pedagog och eleverna i interventionsgruppen. Utöver dessa elever fanns även en kontrollgrupp på 8 elever som endast genomförde två kvantitativa test. I resultatet av undersökningen visade alla elever i interventionsgruppen förbättrade resultat vid det avslutande ordavkodningstestet till skillnad från kontrollgruppen där resultatet var mer spritt. Genom kvalitativa intervjuer beskrev eleverna deras uppfattning av intensivläsningsmetoden. Genomgående märkte eleverna i interventionsgruppen positiva resultat.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Studien utgår från en kvantitativ ansats i form av enkäter. Resultatet analyseras i mjukvaran SPSS och samband identifieras med hjälp av Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv för att slutligen diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Resultatet visar att elever önskar en tyst plats, soffor eller fåtöljer och fler bra böcker för att vilja läsa mer i skolan. Elever som skattar sig lågt som läsare gillar inte tyst läsning i lika hög grad som de elever som skattar sig högt. Elever som anger att det är svårt anger att de inte gillar någon bokgenre. Elever behöver även få stöttning av lärare för att tidigt kunna knäcka läskoden och för att kunna tillgodogöra sig skönlitteratur. Läsande förebilder i hemmet ger en positiv effekt på elevers läslust.