Denna uppsats handlar om att färdigställa musikaliska verk, om tidsbegränsningar och om att hitta olika arbetssätt och metoder för ett effektivare låtskapande. Jag har genomfört en litteraturstudie om låtskrivning och effektivitet, en enkätundersökning till professionella låtskrivare och producenter samt skrivit sex låtar varav fyra blev färdiga. Jag kom fram till att jag arbetar mer effektivt när jag delar upp arbetet i 45-minuterspass för att sedan ta ett par minuters rast. Mina produktioner blir lidande av alltför snäva deadlines. Den viktigaste lärdomen är att jag överskattar min egen kompetens och därmed har svår att nöja mig förrän min produktioner låter som mina förebilders verk.

I examensarbetet har syftet varit att jag skulle lära mig mer om att skriva låtar till andra artister, och samtidigt undersöka om mitt låtskapande ser annorlunda ut när jag gör det, jämfört med när jag skriver till mig själv som artist. Slutresultatet av den konstnärliga delen blev fyra låtar inom den kommersiella popgenren. När jag skrev musiken valde jag artist till två av låtarna innan jag började skapandet, och till de två andra valdes artist i ett senare skede. Jag diskuterade sedan om och hur valen kan ha påverkat låtarna. I arbetet framkom att musiken förhållandevis lätt blev en kopia av artistens tidigare låtar när artist valdes innan skapandet, jämfört med om valet av artist kom senare i processen. Jag upptäckte också att jag vågade experimentera mer när jag skrev låtar till andra artister, och det är något som jag verkligen kommer att ta med mig i mitt fortsatta låtskapande.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur egna personliga bilder fungerar som inspirationskälla till låtskapande. I undersökningen har 5 egentagna fotografier använts för att varje vecka vara utgångspunkt för att skriva en ny låt. Genom bildanalys, egen loggbok under låtskapandeprocess samt låtanalys av de färdiga låtarna har arbetet utförts. Målet är också att genom bildanalys och låtanalys se och upptäcka vad i varje fotografi som kan identifieras i de färdigskrivna låtarna. Parametrar som genomsyrar studien är: färg, form, kontraster, motiv, plats, tolkad känsla och personlig association. Med detta som utgångspunkt framträder mönster i vad som inspirerar till låtskapande. Resultat som framträder i detta projekt är att kontrast i texter och produktion, koppling till natur, förändingstema och personligt tema, återkommer som mönster vid låtskapande.

I det här arbetet har jag undersökt huruvida mina låtar skiljer sig åt om jag skriver dem snabbt och på ren intuition med när jag skriver dem långsamt och med mer tanke bakom. Jag har delat upp undersökningen i tre perioder som innehåller två veckor var. I vecka ett under dessa perioder har jag skrivit tre ”kvantitetslåtar” på intuition och under vecka två har jag skrivit en ”kvalitetslåt”. Detta har resulterat i tolv låtar; nio låtar skrivna snabbt på intuition och tre mer genomarbetade låtar. Jag fick reda på att kvalitetslåtarna inte håller en högre standard, men att de sticker ut och är mer annorlunda än mot hur jag brukar skriva. Kvaliteten på låtarna hade inte med hur lång tid jag lade ner på dem, utan mer beroende på inspirationen som kom medan jag skrev låtarna.

I det här arbetet har jag undersökt mitt kreativa tillvägagångssätt genom att utforska tre olika modeller att skriva samt producera låtar. Arbetsmodell 1 innebar att börja med melodi/textskrivning med gitarren som hjälp, sedan spela in sång till ett enkelt ackompanjemang och till sist skapa produktionen. Arbetsmodell 2 vände på processen, då jag istället började med att göra en färdig instrumental produktion först, sedan skrev jag melodi/text och avslutade med sånginspelning. Den sista modellen, som jag valde att kalla för Kontrollmodell, var en blandning av de båda, där det var möjligt att börja i vilken ände som helst, och korrigera både melodi/text/produktion fram tills att låten blev färdig. Dessa tre modeller jämförde jag sedan mot varandra, för att bland annat se deras för- och nackdelar, om det fanns ett/flera mönster i de olika låtarna, och huruvida min generella kunskap kring låtskriveri och produktion kunde fördjupas. Jag upplevde både styrkor och svagheter i varje modell, men märkte också av en del psykiska svårigheter överlag under arbetets gång, utan koppling till modell. Jag fick många lärdomar kring låtskriveri och produktion, och även insikter kring hur jag i framtiden kan effektivisera samt förenkla min skapandeprocess.

Det här arbetet handlar om min låtskrivarprocess och skillnaderna mellan resultat om jag börjar med att skriva text respektive melodi. Syftet med arbetet var att se vilken metod som genererar bäst texter, bäst melodier och bäst låtar som helhet. Jag skrev fyra låtar, vid två av dem skrev jag klart texten innan jag började arbeta med melodin och vid de andra två skrev jag klart melodin innan jag började arbeta med texten. Under låtskrivningsarbetet förde jag loggbok där jag dokumenterade mitt tillvägagångssätt och mina tankar. Efter att låtarna blev klara bedömde jag resultatet utifrån min upplevelse av arbetet samt olika tekniska/teoretiska parametrar. Jag blev inte särskilt nöjd med låtarna som påbörjades med text. Låten som jag blev mest nöjd med var Låt 4 som var en av låtarna som påbörjades med melodi. Jag kom fram till att metoden som genererade både bäst texter och bäst melodier samt bäst låtar som helhet, var att börja med att skriva melodi. Detta är metoden som jag använder mig av vanligtvis och kände mig mest inspirerad av. Till sist diskuterade jag kring anledningar till mitt missnöje med vissa av resultaten och om hur inspiration spelade roll. Jag diskuterade även om min vanliga metod när jag skriver låtar och jämförde med de två metoderna jag använde mig av i det här arbetet.