<p>Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.</p>

Syftet med studien är att undersöka ungdomars intresse för och upplevelse av skönlitteratur i den nya tidsåldern där skönlitteraturen möter konkurrens från andra fritidsfaktorer. Har de intresse av skönlitteratur? Vad påverkar dem att läsa eller inte läsa? Hur påverkas de av läsningen? Undersökningen grundar sig på en kvalitativ metod, med halvstrukturerade intervjuer med åtta sjundeklassare. Ansatsen är hermeneutisk och min strävan har varit att rimligt tolka informanternas svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att ungdomarna uppskattar litteratur och att den skönlitterära läsningen finns där som ett intresse parallellt med andra fritidsfaktorer. I min studie framkom det att konkurrensen från mediala krafter som dator och TV inte verkade inverka menligt på dessa ungdomars intresse att läsa. Litteraturen tjänar istället både som en distraktionskälla i deras vardag, som de anser sig behöva och en inspirationskälla som ger dem nya krafter och tankar och framkallar lust och motivation i deras tillvaro.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur egna personliga bilder fungerar som inspirationskälla till låtskapande. I undersökningen har 5 egentagna fotografier använts för att varje vecka vara utgångspunkt för att skriva en ny låt. Genom bildanalys, egen loggbok under låtskapandeprocess samt låtanalys av de färdiga låtarna har arbetet utförts. Målet är också att genom bildanalys och låtanalys se och upptäcka vad i varje fotografi som kan identifieras i de färdigskrivna låtarna. Parametrar som genomsyrar studien är: färg, form, kontraster, motiv, plats, tolkad känsla och personlig association. Med detta som utgångspunkt framträder mönster i vad som inspirerar till låtskapande. Resultat som framträder i detta projekt är att kontrast i texter och produktion, koppling till natur, förändingstema och personligt tema, återkommer som mönster vid låtskapande.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.