Studiens syfte var att undersöka i vilken mån handläggarna inom “Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade” (LSS) involverar barnen i deras utredningar om möjliga insatser och om de tänker på deras bästa vid beviljande av insatser. Undersökningen bygger på sju semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare som genomfördes i sex olika kommuner i Mellansverige. Det teoretiska perspektivet som använts har utgångspunkt i den ekologiska systemteorin, som är uppbyggd i nivåer som är sammankopplade. Nivåerna kallas mikro-, meso-, exo- och makrosystem. Studien har valt att fokusera på mikro- meso- och makrosystemen. Resultatet visade att LSS-handläggarna träffar majoriteten av barnen endast en gång vid utredning av insats. Det framkom även att handläggarna tolkar LSS-lagen olika, vilket gör att barnen och familjerna får olika förutsättningar beroende på var de bor. Studien kom fram till att tydliga riktlinjer inom arbetsrollen som socionom är viktigt, för att kunna samarbeta bättre mellan verksamheter samt enheter och kunna göra så att barnen får ett liv med god livskvalitet. Det framkom även att det finns en övertro på LSS-lagen bland andra enheter och organisationer. / The aim of the study was to investigate the extent to which the case managers within “the Act on Support and Service for certain people with disabilities” (LSS) involve the children in their investigation on possible actions and whether they think about their best interests in taking actions. The survey is based on seven semi-structured interviews with LSS case managers who were conducted in six different municipalities in central Sweden. The theoretical perspective used is based on the ecological system theory, which is built up in levels that are interconnected. The levels are called micro-, meso-, exo- and macrosystems. The study was chosen to focus on the micro-, meso- and macrosystems. The result showed that the LSS case managers met the majority of the children only once when investigating the interventions. It was also clear that the case managers interpreted the LSS law differently, which means that the children and families got different treatment depending on where they live. The study concluded that clear guidelines within the work role as social workers are important, in order to cooperate better between activities and units and to be able to make the children have a life of good quality. It also emerged that there is a reliance of the LSS Act among other entities and organizations.

Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry. Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization. Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen & Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed. Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking. The fraud/abuse includes millions of kroner and it requires several people to accomplish the embezzlement. The most common form in which cheating occurs is limited but it is suspected that the abuse occurs in all forms of assistance other than the cooperative assistance form. The assistance industry is not in a position of being undermined; however, compensation levels may be slightly compressed. / Syfte: Syftet är att utreda mekanismerna bakom det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen. Metod: För att undersöka det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi fyra myndigheter och en arbetsgivareorganisation. Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån Baumols (1990) teori om produktivt, improduktivt samt destruktivt entreprenörskap och privilegiejaktsteorin av Murphy med flera (1991), men studiens huvudteori som vi har valt att tillämpa är rutinaktivitetsteorin av Cohen & Felson (1979) som beskriver tre förutsättningar som måste sammanstråla för att ett brott ska kunna begås. Slutsats och Diskussion: Vår studie visar att det står klart att det förekommer både fusk och missbruk inom assistansersättningen vilket kan utföras på olika sätt. Från att vissa brukare simulerar sin sjukdom till att de överdriver sina assistansbehov. Vissa assistansanordnare har missbrukat ersättningen genom att betala lägre löner och t.o.m. falska löner mm. Studien visade att det också förekommer en typ av människohandel. Fusket/missbruket handlar om miljonbelopp och det krävs ett nätverk av personer för att åstadkomma förskingringen. Den vanligaste formen där fusket förekommer är aktiebolag men det misstänks att missbruket förekommer i alla assistansformerna utom den kooperativa assistansformen. Assistansbranschen riskerar dock inte att undermineras däremot kan ersättningsnivåerna komma att pressas något.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gått ett program inom gymnasiesärskolan får för vägledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.