• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • 2
  • Tagged with
  • 9
  • 6
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

The Latinity of the S. Bonifatii et Lulli Epistolae ... /

Normile, Anna Margaret, January 1927 (has links)
Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Dept. of Latin Language and Literature. / A Dissertation, submitted to the Graduate Faculty, in candidacy for the Degree of Doctor of Philosophy, Department of Latin Language and Literature. Includes bibliographical references.
2

Bidrar socialtjänsten till bristande rättssäkerhet för unga lagöverträdare? : Om LUL-yttranden och rättsprocessen med unga lagöverträdare

Borgvall, Erik January 2024 (has links)
No description available.
3

Framgångsfaktorer och utmaningar i samverkansarbetet mellan polismyndigheten och socialtjänst : En kvalitativ studie kring myndigheternas samarbete vid ungdomsbrottslighet / Success factors and challenges in the collaborative work between the police authority and social services : A qualitative study of the authorities' cooperation in juvenile delinquency

Otterström, Carl January 2022 (has links)
Denna uppsats handlar om polismyndigheten och socialtjänstens samverkan i samband med ungdomsbrottslighet. Myndigheternas arbete är viktigt eftersom ungdomarna är framtiden och kan få stora samhällsekonomiska kostnader om dessa hamnar på villovägar. Myndigheternas insatser för de unga kan därför vara viktiga investeringar inför framtiden. Uppsatsen syftar därför till att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i myndigheternas samverkan med hjälp av kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med informanter som dagligen arbetar med ungdomsbrottslighet. Frågeställningarna är därför vilka framgångsfaktorer som finns i samverkansarbetet mellan myndigheterna. Men också hur samverkan kan organiseras för framgång i arbetet. Även utmaningar och eventuella dilemman som kan uppstå kommer också kort beröras.                       Michael Lipsky har i sin litteratur presenterat och beskrivit gräsrotsbyråkratens arbete och vilka utmaningar denne kan ställas inför. Gräsrotsbyråkrat och andra centrala begrepp har därför beskrivits som teori i uppsatsen där kopplingar gjorts till informanternas upplevelser. Informanterna berättade sammanfattningsvis att samverkansarbetet gynnas av att personal har en form av relation till varandra vilket gör det lättare till att ta kontakt med varandra. Det är också viktigt att det finns kontaktvägar till de aktuella myndigheterna så det kan ske på ett enkelt och effektivt sätt. I vissa delar har personal från de aktuella myndigheterna samlokaliserats vilket innebär att de har en närhet till varandra. Det bidrar till goda relationer och att arbetet kan ske på ett effektivt sätt då de kan berika varandra. I vissa fall kan sekretesslagstiftningen vara en utmaning, medan i andra fall inte är detta eftersom arbetet kan organiseras på att den enskilde lämnat samtycke.
4

Vård och straff : en kvalitativ studie om överlämnande till vård inom socialtjänsten

Laestadius, Jörgen January 2006 (has links)
<p>Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt. Resultatet visar att kuratorerna inte ser någon konflikt i verkställandet av påföljden vård inom socialtjänsten, främst beroende på arbetsfördelningen mellan dem och socialkontoren. Vidare upplevde inte ungdomarna, i stort, påföljden som ett straff. De skillnader som ändå fanns mellan upplevelsen före och efter påföljden, tycks i mycket handla om en dålig information i samband med rättegången. Slutligen upplevde de flesta ungdomar i studien att påföljden hade gjort skillnad; ett fåtal menade att rättegången och böter hade haft en avskräckande effekt, men de flesta pekade på vårdprogrammet som det som hade gjort skillnad.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how the social welfare officers, who enforce the sentence Treatment within the Social Services, look at this form of sentence and their own role when it comes to enforcing the sentence, and how juveniles who have carried out this penalty look at the same. The purpose is defined by the following questions: (i) How do the social welfare officers at the Youth and Family Team in Örebro look at Treatment within the Social Services and their own role in enforcing this sentence, regulated by law within the social services treatment and within the social services programme for juveniles? (ii) How do the juveniles who have carried out the sentence Treatment within the Social Services at the Youth and Family Team in Örebro experience the treatment, and do they feel that it has made a difference? Another definition I have made is a choice to focus my study on juveniles sentenced for assault and battery. In order to answer the purpose and questions I have performed qualitative research interviews with social welfare officers at the Youth and Family Team and juveniles who had carried out Treatment within the Social Services with them. The interviews were performed according to guides based on the purpose and questions, and the legislation presented in the theoretical section of this paper. The result shows that the social welfare officers notice no conflict within enforcing the sentence Treatment within the Social Services, mainly due to the division of labour between them and the social services offices. Further, most of the juveniles did not find the sentence a punishment. Nevertheless, the difference in the experiences before and after serving the sentence seems to be lack of information about the meaning of the sentence by the time of the legal proceedings. Finally, most of the juveniles in the study find that the sentence has mad a difference; a few of them find that the trial and fine had an intimidating effect, but most om them point out the treatment programme as the factor that has made the difference.</p>
5

Vård och straff : en kvalitativ studie om överlämnande till vård inom socialtjänsten

Laestadius, Jörgen January 2006 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt. Resultatet visar att kuratorerna inte ser någon konflikt i verkställandet av påföljden vård inom socialtjänsten, främst beroende på arbetsfördelningen mellan dem och socialkontoren. Vidare upplevde inte ungdomarna, i stort, påföljden som ett straff. De skillnader som ändå fanns mellan upplevelsen före och efter påföljden, tycks i mycket handla om en dålig information i samband med rättegången. Slutligen upplevde de flesta ungdomar i studien att påföljden hade gjort skillnad; ett fåtal menade att rättegången och böter hade haft en avskräckande effekt, men de flesta pekade på vårdprogrammet som det som hade gjort skillnad. / The purpose of this paper is to examine how the social welfare officers, who enforce the sentence Treatment within the Social Services, look at this form of sentence and their own role when it comes to enforcing the sentence, and how juveniles who have carried out this penalty look at the same. The purpose is defined by the following questions: (i) How do the social welfare officers at the Youth and Family Team in Örebro look at Treatment within the Social Services and their own role in enforcing this sentence, regulated by law within the social services treatment and within the social services programme for juveniles? (ii) How do the juveniles who have carried out the sentence Treatment within the Social Services at the Youth and Family Team in Örebro experience the treatment, and do they feel that it has made a difference? Another definition I have made is a choice to focus my study on juveniles sentenced for assault and battery. In order to answer the purpose and questions I have performed qualitative research interviews with social welfare officers at the Youth and Family Team and juveniles who had carried out Treatment within the Social Services with them. The interviews were performed according to guides based on the purpose and questions, and the legislation presented in the theoretical section of this paper. The result shows that the social welfare officers notice no conflict within enforcing the sentence Treatment within the Social Services, mainly due to the division of labour between them and the social services offices. Further, most of the juveniles did not find the sentence a punishment. Nevertheless, the difference in the experiences before and after serving the sentence seems to be lack of information about the meaning of the sentence by the time of the legal proceedings. Finally, most of the juveniles in the study find that the sentence has mad a difference; a few of them find that the trial and fine had an intimidating effect, but most om them point out the treatment programme as the factor that has made the difference.
6

Unga lagöverträdare i socialtjänstens yttranden : en studie om konstruktionen av maskulint och feminint i yttranden enligt 11§ LUL

Green, Hanna, Caputo, Daniela January 2014 (has links)
The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers’ as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions. In this study we analyze 20 presentence reports using critical discourse analysis; ten reports about girls and ten about boys, in half of the reports the youth is diagnosed with ADHD (5 boys and 5 girls). Our main results show that gender construction occurs in presentence reports, for example it is crucial that girls’ are calmed down by means of adult support, while boys’ need to be activated and controlled. We also ascertain that youths with an ADHD-diagnosis often are perceived as victims and therefore attributed less culpability for their crimes, regardless of gender.
7

Straffprocessen för samhällets allra yngsta lagöverträdare : om brottsutredning och bevistalan när barnkonventionen blir lag

Amanda, Lublin January 2020 (has links)
This thesis examines the Swedish criminal procedure for children under 15 years old. It studies the procedure both in relation to the statutory purposes and relative to United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) which, as of January 1st 2020, is incorporated into Swedish law. Methodologically, I have approached the material and writing process using legal dogmatics, a method that acknowledges statutory law, preparatory works, precedents and legal doctrine as the primary legal sources. The main objects of the thesis are the investigative procedure stated in 31 § LUL and the trial procedure stated in 38 § LUL. The criminal procedure for children is regulated seperately from the criminal procedure for adults, and thereby aims to protect the suspected child and to provide certain legal safegu- ards that surround the procedure. The importance of the legal safeguards is paramount due to the incorporation of the CRC. In addition, the thesis ana- lyzes different aspects with the Swedish governments proposed review of the statutory provisions. I conclude that the Swedish criminal procedure for children does not fully har- monize with the CRC and its demands for a child-friendly legal process. For example, the main purpose behind the Swedish criminal procedure for children under 15 years old is to ensure that social services has a good enough basis in order to decide on adequate support measures for the suspected child. Also, the procedure should be used as rarely as possible since the children who are subject to the procedure have not yet reached the age for criminal responsibi- lity. Despite the above, a study of the statutory provitions and its preparatory works has shown that the procedure through reforms have become more pe- nalty oriented and that criminal justice measures against children are used more commonly. The result implies that the main purpose behind the legislation no longer seems to be solely for the best for the child and its need for support through social services. I identify a legal development where purposes other than what’s best for the suspected child have become increasingly important. Furthermore, the Swedish criminal procedure for children includes a number of ambiguities that make the provitions difficult to apply in practice.
8

Patient Empowerment and User Experience in eHealth Services : A Design-Oriented Study of eHealth Services in Uppsala County Council

Andersson, Johan, Kjerrman, Viktor January 2013 (has links)
In November 2012 Uppsala County Council (UCC) introduced an eHealth service, ‘My Health Record’, that gives all inhabitants over age 18 in Uppsala County access to their health records online. However, this service has not been evaluated before this study. We conducted an interview study, based on User Experience (UX) and Patient empowerment, with users of ‘My Health Record’ to get their opinions, and to see if and how the service can be improved. Our findings shows that the users are positive to the service and the aspects that can be improved mostly concern information and communication. Based on these results, we propose design principles as well as concrete design proposals which can be useful for re-designing the service as well as inspiration for similar projects. Additionally, an interesting finding is that the interviewees had very few opinions and complains on the actual interface, which could mean that the content (the health record) is so interesting that the interface becomes almost “invisible”. A conclusion we make is that UX and Patient empowerment is a good fit for each other, and that UX has advantages over traditional usability in services like this.
9

Ungdomsbrottslighet ur ett könsperspektiv : en kvalitativ intervjustudie om yrkesverksammas syn på könsskillnader i handläggningen av unga lagöverträdare / Youth crimes from a gender perspective : a qualitative interview study about professionals view of gender differences in processing youth offenders

Dahlgren Kjellqvist, Elin, Nilsson, Mikael January 2011 (has links)
Syftet med studien är att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handläggningen av unga lagöverträdare beroende på kön. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att få våra frågor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, två socialsekreterare, två poliser och två åklagare. Vår studie fokuserar på det problem som uppstår i samhället när individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstå i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handläggningen av unga lagöverträdare. Den forskning som vi har tagit del av visar på att kvinnor och män behandlas olika i kontakt med rättsssamhället och att samhällets normer ser olika ut kring män och kvinnor som begår brott. Detta trots att svensk lag föreskriver att alla ska behandlas lika. De yrkesverksamma representerar de myndigheter som i sitt arbete med unga lagöverträde samarbetar enligt direktiv från regeringen. Sammanfattningsvis kan vi se att våra informanter inte gör någon skillnad i handläggnningen utifrån kön, men att de alla kan se att vissa könsskillnader görs inom den egna eller andra myndigheter. Det samarbete som är initierat mellan våra informanters myndigheter ses som positivt och ett steg i rätt riktning mot en bättre handläggnning av ärenden gällande unga lagöverträdare. De intervjuade kan se en viss förändring över tid vad gäller vilken typ av brott som begås av unga tjejer samt en viss ökning av grövre brott som begå av unga tjejer. Våra informanter uppvisar ett starkt engagemang för de ungdomar de möter. Detta anser vi är en avgörande faktor till att de i sin yrkesutövning inte gör skillnad på ungdomar utifrån kön utan behandlar alla lika.

Page generated in 0.0252 seconds