• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

De tvångsomhändertagna barnen - De samhälleliga förutsättningarna. : LVU – domar i Västerbottens län 2013 & 2017 / The Children of compulsory care - The societal prerequisites. : Care of Young Persons act – verdicts in Västerbotten County 2013 & 2017

Pärnänen, Monica January 2019 (has links)
Den här studien handlar om LVU-domar i Västerbottens län för åren 2013 och 2017. De domar som ligger till grund för denna studie är de domar som avser LVU §2 där förvaltningsrätten har bifallit socialnämndens ansökan om beredande av vård. Studien är indelad i två delar; en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa studien består av 63 domar, varav 28 avser år 2013 och 35 avser år 2017 Dessa domar avser 31 barn (17 pojkar/14 flickor) år 2013 och 52 barn (25 pojkar/27 flickor) år 2017 Utifrån den kvantitativa studien visade det sig även att domarna kunde kategoriseras i tre delar, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck samt omsorgbrist. Resultatet av den kvantitativa studien visar att ensamstående mammor är överrepresenterade och oftare får sina barn tvångsomhändertagna. Resultatet visar även att det är främst pojkar i åldern 0–4 år till svenska föräldrar som blir tvångsomhändertagna medan studien även visar att det är flest flickor i åldern 12–18 år till utländska föräldrar som blir tvångsomhändertagna. Den kvalitativa studien består av 15 slumpmässigt utvalda domar, som med hjälp av tematisk analys avser att besvara följande frågor, hur kan skälen för LVU motiveras utifrån tidigare forskning och kunskap? hur påverkar samhälleliga förutsättningar/implikationer utrednings­processen?  och framkommer det andra omständigheter som är av vikt i LVU-domarna. Resultatet visar att andra viktiga faktorer är samhälleliga förutsättningar/ implikationer i fråga om makt, intersektionalitet, etik, genus samt kritiskt socialt arbete. Studiens resultat visar även på att det finns möjlighet att ”förbättra” utredningsstödet BBIC för att till exempel även kunna se stöd vid psykisk sjukdom som skyddsfaktorer i en barnavårdsutredning.
2

Brister socialnämnden i sin handläggning? : En studie om hur nämnden bedömer umgänge när barn blivit omhändertagna med LVU 2 § som grund / Does the social welfare committee fail in its procedure?

Kvist, Rebecka January 2023 (has links)
No description available.
3

”Vad är ett gott föräldraskap?” : En kvalitativ studie om hur ett gott respektive bristande föräldraskap skildras i LVU avgöranden / What does a good parenting mean?

Asadi, Evon, Sultana, Tamanna January 2022 (has links)
I denna uppsats undersöks hur föräldraförmågan konstrueras i rättsfall och hur olika domstolsinstanser med fokus på Högsta förvaltningsdomstolen, argumenterar för bifall respektive avslag för vård enligt LVU 2§ vilket handlar om föräldraförmågan. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöks sju domstolsavgöranden från förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen där fokus ligger på Högsta förvaltningsdomstolens beslut. En hermeneutisk analysmetod används för att analysera materialet samt att socialkonstruktionismen som teori genomsyrar hela uppsatsen. För att fördjupa analysen tar vi stöd av tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. Den tidigare forskningen innehåller studier som förklarar termen föräldraskap och vad som ingår i detta men även forskning kring tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. Uppsatsens ämne uppkom efter debatter och kritik kring socialtjänstens arbete våren 2022. Det har i dessa debatter hävdats att socialtjänsten omhändertar barn utan giltiga skäl. Resultatet i vår uppsats visar dock på raka motsatsen. Resultatet visar på att en bristande föräldraförmåga inte föranleder ett omhändertagande utan snarare att flera brister i kombinationen med varandra utgör grund för LVU. Uppsatsens resultat visar att en förälder kan klassas som en tillräckligt bra förälder trots bristande föräldraförmågor. Det uppsatsens resultat dock visar på, vilket samstämmer med tidigare forskningen är att ett det krävs en hel del brister i föräldraskapet och omfattande problematik för att skäl för ett LVU enligt 2§ ska föreligga.

Page generated in 0.0233 seconds