No description available.

No description available.

The Purpose of this study is to examine teachers´view and strategies regarding mathematics education for second language students. Method: The Study is conducted using a qualitative approach, in wich data has been obtained trough interviews and observations. Conclusion: Based on my empirical findings, i conclude that teachers believe they need to find out the reasons behind second langugage students´difficulties in mathematics in order to plan their teaching. By wich this should benefit these students-knowledge development. According to the teachers participating in the study, difficulties in mathematics are due to lacking Swedish language skills and the students´background. By focusing on the langugage during the teaching process and by creating different forms of communications, the circumstances for second language students can be strengthen. This Study indicates that teachers agree that second language students need support in mathematics educstion in order to achieve the learning objectives in rqual terms as the first language students.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen. Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige. Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem. Lärarna anser att de gör så gott de kan och använder sig av ganska lika metoder, vilka ofta också styrks av litteraturen. Det samtliga lärare säger sig sakna är kompetens i att undervisa elever med annan språkbakgrund. Inte heller i de lärarutbildningar vi känner till tar man upp detta ämne eller undervisar om specifika metoder eller hjälpmedel för denna elevgrupp. Det de intervjuade önskade sig för att kunna förbättra undervisningssituationen för elever med annan språkbakgrund än svenska var inga omöjliga önskningar: datorer till alla elever, att man i ett tidigt skede upprättar åtgärdsprogram samt ökat samarbete med de lärare som undervisar i svenska som andraspråk. Resultatet visar att behovet av vidareutbildningar i interkulturell pedagogik är stort och bör ske inom en snar framtid. / The aim of this exam paper is to examine what methods and tools vocational teachers, particularly those teaching at Omvårdnadsprogrammet, use when educating students with a native language other than Swedish and who also have language difficulties. We hope to enhance the knowledge how we as teachers can increase the potential of these students. In our survey we have used qualitative interviews. We conducted interviews with nine vocational teachers in three different cities in Sweden. Our result shows big differences in the three schools regarding the resources given to this group of students in combination with how much time teachers get to devote to these students in order to help them. The teachers we have interviewed have different views on how much time and help they will spend on these students. All the teachers agree on that this is a huge problem in these schools today and that they are doing the best that they can. The methods they use are pretty similar and the literature corroborates these methods. All teachers claim they lack competence to teach students with another first language than Swedish. None of the universities that we know of teach future teachers about this group of students, nor do they teach methods and tools to help students. When asked what would make teaching easier, the teachers’ requested: computers to all students and that measures to help these students are planned early on in their education. Furthermore they felt a need to increase the cooperation with the teacher of Swedish as a second language.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder och hjälpmedel karaktärsämneslärare, och då specifikt de på det nationella omvårdnadsprogrammet, använder sig av när de undervisar elever med annan språkbakgrund än svenska och som har språksvårigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lärare kan förbättra möjligheten för dessa elever att nå upp till kursmålen.</p><p>Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lärare på omvårdnadsprogrammet i tre städer runt om i Sverige.</p><p>Resultatet visar att det är stora skillnader på dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig åt hur mycket tid som lärarna får för att hjälpa dessa elever. Lärarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjälp de ska ge åt dessa elever. Alla är överens om att det är ett stort problem. Lärarna anser att de gör så gott de kan och använder sig av ganska lika metoder, vilka ofta också styrks av litteraturen. Det samtliga lärare säger sig sakna är kompetens i att undervisa elever med annan språkbakgrund. Inte heller i de lärarutbildningar vi känner till tar man upp detta ämne eller undervisar om specifika metoder eller hjälpmedel för denna elevgrupp.</p><p>Det de intervjuade önskade sig för att kunna förbättra undervisningssituationen för elever med annan språkbakgrund än svenska var inga omöjliga önskningar: datorer till alla elever, att man i ett tidigt skede upprättar åtgärdsprogram samt ökat samarbete med de lärare som undervisar i svenska som andraspråk.</p><p>Resultatet visar att behovet av vidareutbildningar i interkulturell pedagogik är stort och bör ske inom en snar framtid.</p> / <p>The aim of this exam paper is to examine what methods and tools vocational teachers, particularly those teaching at Omvårdnadsprogrammet, use when educating students with a native language other than Swedish and who also have language difficulties. We hope to enhance the knowledge how we as teachers can increase the potential of these students.</p><p>In our survey we have used qualitative interviews. We conducted interviews with nine vocational teachers in three different cities in Sweden.</p><p>Our result shows big differences in the three schools regarding the resources given to this group of students in combination with how much time teachers get to devote to these students in order to help them. The teachers we have interviewed have different views on how much time and help they will spend on these students. All the teachers agree on that this is a huge problem in these schools today and that they are doing the best that they can. The methods they use are pretty similar and the literature corroborates these methods. All teachers claim they lack competence to teach students with another first language than Swedish. None of the universities that we know of teach future teachers about this group of students, nor do they teach methods and tools to help students.</p><p>When asked what would make teaching easier, the teachers’ requested: computers to all students and that measures to help these students are planned early on in their education. Furthermore they felt a need to increase the cooperation with the teacher of Swedish as a second language.</p>

Bakgrund: Ett problem som ofta uppstår i mötet mellan vårdpersonal och invandrare som inte kan det inhemska språket i olika delar av världen är språkbarriärer. Syfte: Litteraturöversikten har som syfte att beskriva språkbarriärer mellan invand- rare och vårdpersonal med dess följder och hantering. Metod: Kvalitativ metod användes och datainsamling gjordes genom läsning av ve- tenskapliga artiklar som handlade om språkbarriärer i olika delar av världen. Efter kvalitetsgranskning användes 14 artiklar i resultatet. Fribergs femstegsmodell använ- des som modell när data analyserades. Resultat: Språkbarriärer som uppstår påverkar vårdens kvalité negativt och leder till försvårad kommunikation, vilket i sin tur leder till bristande information. Det skapar missförstånd och vårdpersonalen upplever oro, stress och frustration. Den bristande kommunikationen leder även till att det blir svårare för vårdpersonalen att skapa en relation med den vårdsökande. Vårdpersonalen använder sig av tolkar, den vårdsökan- des närstående, flerspråkig vårdpersonal och icke verbal kommunikation för att kunna hantera språkbarriärer. Slutsats: För att vårdpersonal ska kunna ge den vårdsökande en säker och god vård måste språkbarriärer hanteras. Vårdpersonalen ska så långt det går undvika att den stress, oro och frustration som skapas, tar över situationen. Istället bör vårdpersonalen använda sig av olika strategier och göra sitt bästa för att hantera problemet. / Background: A problem that often occuring in the interaction between health care workers and immigrants not speaking the native language are language barriers. Aim: This literature review aims to describe language barriers between immigrants and health care workers with the consequences and management, health professional’s perspective. Method: Qualitative method was used and data collection was done by reading scien- tific articles about language barriers in different parts of the world. After doing a qual- ity review, the authors could use 14 articles in the result. For analysis of data, the au- thors used Fribergs five step model. Results: Language barrier affects health care quality negatively. Language barriers lead to difficulties with communication, creating a lack of information for both parties. This could cause misunderstandings and also lead to anxiety, stress and frustration for health care workers. Lack of communication prevents creating good relationships. Health care workers use interpreter, relatives and health care workers who know two or more languages to overcome the language barrier. Conclusion: For a safe and good care, language barriers must be dealt with. Health care workers should avoid stress, anxiety and frustration. Different strategies should be used to handle the situation.

Mit Einrichtung der Giftinformationszentren in der zweiten Hälfte des zwanzigsten Jahrhunderts konnten Ärzte erstmalig auf der Basis einer evidenzbasierten klinischen Toxikologie beraten werden. Parallel zu anderen medizinischen Fachgesellschaften wurden von den europäischen und nordamerikanischen Fachgesellschaften Empfehlungen bezüglich verschiedener Therapieformen der klinischen Toxikologie erarbeitet. Als Beispiele sind die Maßnahmen der primären und sekundären Giftentfernung und der Einsatz von Antidota zu nennen. Ob Ärzte den Empfehlungen der Giftinformationszentren folgen, ist bisher wenig untersucht worden. In einer prospektiven Untersuchung anhand von 206 Fällen wurde analysiert, ob und in welchem Ausmaß den Empfehlungen des GIZ-Nord gefolgt wurde. Darüber hinaus wurden Daten zu Alter und Geschlecht der Patienten, zum Vergiftungsmodus und zu den eingenommenen Noxen erhoben. Es wurden folgende Fragestellungen formuliert: 1. In welchem Ausmaß wird den Empfehlungen des GIZ-Nord gefolgt? 2. Gibt es Einflussfaktoren wie Alter und Geschlecht der Patienten, Vergiftungsmodus, die Noxengruppe sowie sprachliche Verständigungsschwierigkeiten der anrufenden Ärzte? 3. Wie hoch ist die Zufriedenheit der Ärzte mit der Beratung des GIZ-Nord? Die Fragen ließen sich folgendermaßen beantworten: 1. Empfehlungen zu diagnostischen Maßnahmen wurden in 89% der Fälle befolgt, therapeutische Maßnahmen zur primären Giftentfernung und den Einsatz eines Antidots betreffend in 74%, Maßnahmen zur sekundären Giftentfernung in 61% und spezifische therapeutische Maßnahmen in 66% der Fälle. Insgesamt wurde den Empfehlungen des GIZ-Nord in 64% der Fälle vollständig gefolgt. 2. Während das Patientengeschlecht und der Vergiftungsmodus “suizidal” keinen Einfluss auf ärztliche Compliance gegenüber den Empfehlungen des GIZ-Nord aufwiesen, waren Compliance-Unterschiede bezüglich des Patientenalters und der eingenommenen Noxen zu erkennen. Im Vergleich zu anderen Altersgruppen wies die Altersgruppe der 15-19-Jährigen eine mit 41% vergleichsweise niedrige Compliance auf. Ebenfalls wiesen sich Antiepileptika wie Carbamazepin und Barbiturate, die bei Vergiftungen einer komplexeren Behandlung bedürfen, als Noxengruppe mit geringerer ärztlicher Compliance aus. Eine auffällige Compliance-Differenz konnte bei sprachlichen Verständigungsschwierigkeiten ärztlicher Anrufer gesehen werden. Eine lückenlose Befolgung konnte in 70% der Fälle bei uneingeschränkter sprachlicher Kommunikation und in 13% bei sprachlichen Verständigungsschwierigkeiten aufgezeigt werden. 3. Eine hohe Zufriedenheit mit der Beratung durch das GIZ-Nord konnte in 97% der Fälle verzeichnet werden.

This work will focus on teachers' prevention for students with language difficulties so they don’t end up in mathematical difficulties. The purpose of this work is to see what methods, working methods, tools, skills and knowledge of teachers there is in a school in central Sweden. The study is based on qualitative interviews with five active teachers in grades 1-3 who teach in Swedish and mathematics, one of which is the first teacher of mathematics. A special educator who has much knowledge in language difficulties was also interviewed. What emerged in my research is that by working with many joint briefings, joint problem solving discussions to consolidate concepts and symbols it benefits all pupils not just those with late language development. The usefulness of the study was to provide knowledge on how teachers can help students with language difficulties at an early stage, so they do not get into difficulties in mathematics. The aim has been to find out what different methods, procedures and working materials there are to facilitate for the students in mathematics, despite their late language development. / Detta arbete kommer att handla om lärarnas förebyggande arbete för elever med språksvårigheter så de inte ska hamna i matematiksvårigheter. Syftet med detta arbete är att se vilka metoder, arbetsätt, arbetsmaterial, kompetens och kunskaper det finns hos lärarna på en skola i mellersta Sverige. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i åk 1-3 som undervisar i svenska och matematik, varav en är förstelärare i matematik. En specialpedagog har också intervjuats som har mycket kunskap om språksvårigheter. Det som framkommit i min undersökning är att genom att arbeta med många gemensamma genomgångar, gemensam problemlösning, diskussioner för att befästa begrepp och symboler gynnar det alla elever inte bara de med språksvårigheter. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskap om hur lärare kan hjälpa elever tidigt som har språksvårigheter, så de inte hamnar i matematiksvårigheter. Ambitionen har varit att komma fram till vilka olika metoder, arbetssätt och arbetsmaterial det finns för att underlätta hos eleverna i matematiken trots sina språksvårigheter.

This field study is concerned with the development and implementation of a formative evaluation of an innovative aspect of program development in the Language/Reading Centre at the Canberra College of Advanced Education. In 1983 a parent training dimension was added as part of a developing concern to assist school pupils who are experiencing difficulties in language and reading. The Language/Reading Centre programs are designed to provide this assistance within an 'integrated systems' approach. The group of people who participated in one of these parent training programs within the Language/Reading Centre in semester 2, 1983, were the focus for this evaluation. The program is called the Parent Training Evening Group Seminar Program in the evaluation. This study was set up in response to a request from the Director of the Language/Reading Centre for an external evaluation of this parent training component. The eva1uation developed within the framework of naturalistic inquiry and the design has been based on the work of Robert Stake. The evaluator undertook a responsive evaluation plan with an adaption of the briefing panel component, to gather and organise the perceptions and judgments of the people concerned with the program. The information collected in this process was focused on a number of Issues for consideration. This case study format was intended to gain some measure of program effectiveness as formative information for the client to use in the ongoing development of the program.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga. I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal. Det som undersökts är i första hand hur många av dessa barn som upplevts haft svårigheter i sin språkliga utveckling utifrån föräldrarnas perspektiv. Intervjuresultaten har sedan jämförts med befintlig forskning och visar att resultaten som framkommit av intervjuerna stämmer bra överens med bilden som ges i forskningen. Nyckelord: internationellt adopterade, språkutveckling, kunskapsutveckling, språksvårigheter.