No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro Tecnológico, Programa de Pós-Graduação em Engenharia Mecânica, Florianópolis, 2014. / Made available in DSpace on 2015-02-05T21:03:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 328958.pdf: 5734496 bytes, checksum: 7b3aaa55b72c7d410e662c678d43a986 (MD5) Previous issue date: 2014 / A utilização de motores brushless permanent magnet motors cresce com o aumento do número de residências que possuem lavadoras de roupa. Esses motores são utilizados principalmente em máquinas de carregamento frontal, as quais são consideradas mais eficientes. Pouca literatura é encontrada em relação aos níveis de potência sonora radiada em função da velocidade de rotação do rotor. Neste trabalho, um modelo vibroacústico desses motores é desenvolvido visando obter curvas de potência sonora radiada em função da rotação do motor. O motor foi divido em seus dois principais componentes para análise: estator e rotor. As forças eletromagnéticas são aplicadas num modelo estrutural dos componentes do motor, o qual utiliza o método dos elementos finitos. Os deslocamentos obtidos no modelo estrutural são utilizados num modelo numérico que utiliza o método dos elementos de contorno para obter a radiação sonora. Experimentos de análise de ordem são utilizados para validar o modelo.<br> / Abstract : The number of houses that hold a washing machine is increasing and the using of brushless permanent magnet motors are getting more popular. This kind of motor is mainly used in front load washing machines, which are considered to be more efficient. Little technical literature has been found regarding the sound power level radiated in function of the spinning speed of the motor. This paper has modeled a brushless permanent magnet motor aiming to achieve those results, sound power level versus rotation. The motor was divided in its two main components: rotor and stator. In a FEM structural model, the electromagnetic forces are applied to the two components and their displacements are imported to a BEM model, in which the sound radiation is calculated. Experiments such as order analysis are used to validate the model.

Luftföroreningar är ett globalt problem med negativa effekter på både människors och naturens välmående. Lavar har visat sig vara särskilt känsliga för luftföroreningar och i modern tid anses luftföroreningar vara en av de största orsakerna till fragmenteringen av populationer samt minskning av arters utbredning. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan halter av luftföroreningar (koppar, kadmium, zink, svaveloxider och kväveoxider) och busklavars täckningsgrad eller förekomst, i olika grad av tätbebyggda områden över de två senaste decennierna. Undersökningen utfördes med hjälp av inventeringsdata från projektet Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Täckningsgrad och förekomst av busklavar undersöktes i hela Sverige samt i 15 kommuner belägna i mellersta Sverige, vilka delades upp efter befolkningstäthet i kategorierna; låg, medel och hög. Resultatet visade ingen förändring på busklavars täckningsgrad under tidsperioden för någon av de tre kategorierna, men visade på en signifikant minskning av busklavars totala förekomst. Busklavars täckningsgrad visade sig vara oberoende av befolkningstäthet trots en generell minskning av luftföroreningar, samt att det endast fanns en svag positiv korrelation mellan förekomsten av busklavar och halterna av luftföroreningar. Det som denna studie visar på är vikten att förstå både spatiala och temporala samband mellan arter och deras störningsmoment. Nutida trender av lavfloran behöver inte nödvändigtvis bero på de samtida halterna av föroreningar. Svårigheten att kunna tolka och förutse sambandet mellan temporala och spatiala mönster visar behovet att vidareutveckla kunskapen om hur lavars responser på föroreningar ter sig över tid och hur stora tidsperioder detta kan komma att utspela sig. / Air pollutions are a global problem with their negative effects on both human and nature’s health. Lichens have shown to be especially sensitive to air pollutions, and it is considered to be one of the biggest reasons behind population fragmentation and decreasing in species distribution. This purpose of this study was to investigate whether there is a link between levels of air pollutants (copper, cadmium, zinc, sulfur oxides and nitrogen oxides) and macrolichens coverage/occurrence in different densely populated areas over the last two decades. The study was conducted using inventory data from the project National Inventory of the Landscape in Sweden (NILS). Coverage and/occurrence of lichens was investigated throughout the whole of Sweden and in 15 different municipalities located in central Sweden, which were divided by population density; low, medium and high. The result showed no change in macrolichens coverage during the time period, but a significant decrease in the total occurrence of machrolichens. Coverage of macrolichens was found to be independent of population density despite that the result showed a general decrease in air pollutions., and there’s was only a weak positive correlation between macrolichens occurrence and air pollution levels. What this study shows are the importance of understanding both spatial and temporal relationships between species and their disturbances. Current trends in the occurrence or coverage of lichens do not necessarily have to be related to the contemporary levels of pollution. The difficulty of being able to interpret and predict the connection between temporal and spatial patterns shows the need to further develop the knowledge of how lichens responses to pollutants appear over time and over how large time periods this may play out.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro Tecnológico, Programa de Pós-Graduação em Engenharia Mecânica, Florianópolis, 2014. / Made available in DSpace on 2014-08-06T18:12:45Z (GMT). No. of bitstreams: 1 326748.pdf: 1033730 bytes, checksum: c3f228f7e362bee90c87bab9f0b3cc01 (MD5) Previous issue date: 2014 / O objetivo do trabalho consiste na aplicação de técnicas de otimização multiobjetivo a um estudo de redução de custo do cesto de lavadora de roupas de eixo vertical por meio da redução de massa. Como este componente possui função mecânica nas operações de lavagem, faz-se necessário um estudo de dimensionamento estrutural que avalie tal proposta, utilizando como ferramenta de análise a modelagem virtual por elementos finitos. Os resultados estruturais são confrontados com dados experimentais retirados de testes realizados com a técnica da extensometria, de forma a qualificar o modelo em uso. Como o cesto possui interface com a roupa durante as etapas de lavagem, as alterações que se fizerem necessárias em sua geometria para atender à função estrutural poderão gerar impactos no desempenho de lavagem. Assim, utilizando conhecimentos experimentais que integram ao estudo uma melhoria do desempenho de lavagem, parte-se de um esboço de geometria capaz de integrar três elementos: redução de custo, manutenção da integridade mecânica e aumento da eficiência de lavagem. Utilizando algoritmos genéticos elitistas para a determinação do conjunto ótimo de solução, usualmente denominado fronteira de Pareto, chega-se a uma geometria de lateral capaz de reduzir a espessura da parede da lateral do cesto, e que gera uma melhoria de desempenho de lavagem, dentro de critérios aceitáveis para tensão e deformação mecânica. Como conclusão, foi possível, mediante o uso combinado de conhecimento adquirido em estudos industriais e de ferramentas de análise e síntese, realizar modificações de projeto que simultaneamente reduziram custo e melhoraram a qualidade de um componente do produto, atualmente em linha no mercado, incentivando o uso desta abordagem no contexto industrial.<br> / Abstract : The purpose of this study consists in introducing the multi objective optimization techniques to achieve cost reduction in vertical axes washer basket, considering mass reduction. As the washer basket has the mechanical functionality during the washing stages, a mechanical structural dimensioning must be done, performed virtually by finite element method (FEM). The structural results calculated by finite element analysis (FEA) tool are compared with experimental data, collected by extensometry tests in order to qualify the virtual model of FEA. Moreover, as the washer basket has contact with the clothes during the washing stages, any changes applied in basket wrapper profile which are necessary in its own geometry, to attend the structural functionality, can generate washing performance impact, for better or worse. Thus, from experimental background to improve the washing performance, make a draft proposal of basket wrapper geometric profile capable of integrating the three main objectives: cost reduction, mechanical structural maintenance and washing performance improvement. Using elitist genetic algorithms to determine the solution optimal set, usually called Pareto frontier, achieve a wrapper basket geometry profile capable of reducing the basket wrapper wall thickness, including the washing performance improvement regarding the acceptable structural criteria for stress and strain. As a conclusion, it was possible, combining use of knowledge gained by industrial studies, and tools of analysis and synthesis, to perform design modifications that simultaneously reduce costs and improve the quality of a product component, currently available in the market, encouraging the use of this approach in the industrial context.

Luftföroreningar har varit ett betydande problem för människor och naturen. Att lavar påverkas negativt av luftföroreningar har varit känt sedan lång tid tillbaka. Lavars känslighet för luftföroreningar är artspecifik, vilket gör att lavar kan användas som indikatorer på luftens kvalité. Syftet med denna studie var att studera specifika epifytiska lavarters förekomst, frekvens och täckningsgrad längs en gradient, från stad till landsbygd, för att undersöka eventuella förändringar med avseende på luftföroreningar. Studien utfördes inom Karlstads kommun där tre olika områdeskategorier, centrum, utkant och landsbygd, studerades och jämfördes. Resultatet visade flera signifikanta skillnader mellan känsliga respektive tåliga epifytiska lavarter samt interaktionen mellan dessa grupper och de olika områdeskategorierna. Känsliga arter förekom i högre artantal och frekvens på landsbygden jämfört med i centrum och utkant. Täckningsgraden av känsliga arter visar på en ökande trend från centrum till landsbygd men tåliga arter har en signifikant högre täckningsgrad än känsliga arter inom samtliga områdeskategorier. Signifikanta skillnader i lavfloran mellan stad och landsbygd indikerar att luftkvalitén förbättras längs den studerade gradienten. Det finns många miljömässiga faktorer som kan påverka lavflorans sammansättning men trots detta kan man se trender som samstämmer med den förväntade variationen i luftkvalité. / Air pollution has been a significant problem for humans and nature. The fact that lichens are negatively affected by air pollution has been known for a long time. The sensitivity of lichens to air pollution is species-specific, which means that lichen can be used as indicators of air quality. The purpose of this study was to investigate the species composition, frequency and cover of specific epiphytic lichens along a gradient, from city to countryside, to investigate changes with regard to air pollution. The study was conducted within Karlstad municipality where three different area categories, city, outskirts and countryside, were studied and compared. The results showed several significant differences between sensitive and resistant epiphytic lichens as well as the interaction between these groups and the different area categories. Sensitive species were found in higher numbers and frequency in the countryside then in the city and its outskirts. The cover of sensitive species increased from the city to the countryside, but resistant species had a significantly higher coverage ratio in all area categories. Significant differences in the lichen community between the city and countryside indicate that air quality is improving along the gradient studied. There are many environmental factors that may affect the composition of the lichen community, but despite these trends consistent with presumed differences in air quality were found.

Biologisk mångfald har en nyckelroll i välfungerande ekosystem och bevarandet av denna även i stadsmiljö blir väsentligt med tanke på den ökande urbaniseringen. Övervakning av olika slag kan ses som ett steg på vägen till ökad kunskap inom ämnet om hur den biologiska mångfalden skall skötas och stödjas. Då lavar påverkas relativt snabbt av förändringar i miljön kan dessa användas till olika typer av miljöbedömningar. Det är troligt att om lavfloran uppvisar tecken på störning är även andra arter och ekosystem negativt påverkade i mer eller mindre utsträckning. Denna studie har som utgångspunkt att jämföra epifytiska lavar i två tätorter vilka har och har haft olika förutsättningar både ur ett naturligt perspektiv – t.ex. genom olika klimat – samt från mänsklig påverkan från t.ex. andelen luftföroreningar. Orterna som valdes var Uddevalla, en tätort på Sveriges västkust, och Östersund, en stad i södra Norrlands inland. Främst fokus i jämförelsen låg på förekomsten av 13 utvalda lavarter som räknades i artantal, täckningsgrad och frekvens i brösthöjd på nord- respektive sydsida på trädslagen björk, asp och tall. Totalt undersöktes 80 träd, totalt 160 provytor, inom en tre km radie från respektive centrum. Ytterligare antecknades förekomsten av övriga lavarter utöver de utvalda arterna. Även eventuella samband mellan lavförekomst och brösthöjdsdiamer (DBH), lavförekomst och avstånd från centrum samt lavförekomst på nord- jämfört med sydsidan undersöktes. Resultatet visade att Östersund hade större förekomst av de utvalda epifytiska lavarterna, högst total av upptäckta arter (utvalda + övriga), högre frekvens samt högre täckningsgrad. Alla 13 utvalda arter förekom i varierande utsträckning i Östersund jämfört med att endast åtta av dessa arter återfanns i Uddevalla. Däremot uppvisade Uddevalla högre andel övriga lavarter (17 jämfört med 12 i Östersund) samt något större individstorlek. Föroreningskänsliga, hängande busklavar såsom tagellav (Bryoria ssp) och luddig skägglav (Usnea hirta) saknades i Uddevalla men förekom i relativt stor utsträckning i Östersund. Mindre känsliga arter såsom flarnlav (Hypocenomyce scalaris) och olika mjöllavar (Lepraria ssp) förekom istället i högre utsträckning i Uddevalla. Inga direkta sambands sågs gällande lavförekomst i förhållande till trädets diameter eller avstånd från centrum. Östersund hade störst andel lavar inom en km från busstationen medan Uddevalla uppvisade lägst värden närmare busstationen.  Provträdens nordsida hade generellt en högre täckningsgrad där skillnaden mellan nord- och sydsida var betydligt större i Östersund, speciellt på tall.   Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna har inte undersökts vidare, men en orsak skulle kunna vara att Sveriges västkust historisk sett varit utsatt för mer luftföroreningar i form av svaveldioxid (SO2) även från andra länder i Europa (Helmersson 2015) – troligtvis i högre grad än norra Sveriges inland – vilket påverkat lavfloran negativt. Orsakerna till skillnaderna mellan tätorterna kan vara objekt för vidare studier. Studien skulle även kunna vara ett första steg för eventuell fortsatt övervakning i tätorterna för att kunna se skillnader i artsammansättning och täckningsgrad över tid. / Biodiversity has a key role in well-functioning ecosystems, hence the conservation of it in urban areas becomes essential with the increasing urbanization. Monitoring biodiversity can be seen as a way to increase knowledge within the area of how biodiversity should be kept and supported. As lichen respond relatively fast to changes in the environment, these can be used for different types of environmental assessments. It’s likely that if the lichen shows signs of disturbance, other species and ecosystems will also be negatively affected to an extent. This study is based on a comparison of epiphytic lichen in two urban areas which have been affected by different conditions both from a natural perspective – e.g. through different climates – and from human influences from e.g. amount of air pollutants. The areas that were chosen were Uddevalla, a town on the Swedish west coast, and Östersund, a town in the middle of Sweden. The main focus in the comparison was the presence of 13 selected lichen, which were counted in number of species, degree of coverage and species frequency. Measurements were done on the north and south side of tree trunks in chest height, on the tree species birch, aspen and pine. A total of 80 trees – a total of 160 sample areas – were examined, within a three km radius from each town center. The presence of other species of lichen besides the selected species was noted. Analyses regarding possible correlations between lichen occurrence and the trees diameter at breast height (DBH), lichen occurrence and distance from the town center and lichen occurrence on the tree’s north side compared to the south was also done. The results showed that Östersund had more of the study’s selected epiphytic lichens, the highest total of observed species (selected + others), higher frequency and higher degree of coverage. All 13 selected species occurred in varying degree in Östersund, compared with only eight of these species being found in Uddevalla. On the other hand, Uddevalla showed a higher proportion of other lichens (17 compared with 12 in Östersund) and a slightly larger size of each individual lichen. More sensitive, hanging lichen such as Bryoria ssp and Usnea hirta were missing in Uddevalla but occurred in larger extent in Östersund. Less sensitive species such as Hypocenomyce scalaris and Lepraria ssp occurred more often in Uddevalla. No obvious connections were seen regarding lichen occurrence in relation to the tree's diameter or distance from the town centers. Östersund had the largest proportion of lichens within one km from the bus station, while Uddevalla showed the lowest values ​​closer to the bus station. The north sides of the sample trees generally had a higher degree of lichen coverage and the difference between the north and south sides was significantly greater in Östersund, especially on pine. The reasons for the differences between the two towns have not been investigated further, though one of the reasons why Östersund had more lichen may be that the Swedish west coast historically has been affected more by air pollutants such as SO2 also from other countries in Europe (Helmersson 2015) – probably to a higher degree than the northern parts of Sweden – which have had a negative effect on lichens. The reasons for the differences between the urban areas may be objects for further studies. The study could also be seen as a first step for continued monitoring in the urban areas over time / <p>2021-06-04</p>

Oaks function as habitat for a myriad of species including 300 species of lichens. Many of the associated species, which are included on the Swedish red-list, depend on old oaks with hollows and deep bark fissures and hence their future is threatened due to a lack of middle-aged oaks. Ongoing studies examine whether veteranisation can speed up the aging process and reduce the delivery time of “new” old oaks; thus reducing the gap between young and old oaks. Decay processes can be facilitated in oaks by inflicting different types of wounds (i.e., veteranisation), such as broken off branches or sawed out nestboxes. In this study bark fissure depth and species richness of lichens were analyzed for oaks subjected to veteranisation, which were compared to controls, ten years after treating them. Bark fissure depth and species richness were analyzed for 49 oaks based on data from from 2014 and 2022. No significant differences were detected between veteranised oaks compared to the control oaks. The time from treatment to the undertaking of this study was only ten years and continued monitoring of the effects on the lichen flora is recommended. / Ekar utgör livsmiljö för en lång rad arter, där lavar utgör cirka 300 arter. Många av ekarnas arter är rödlistade och beroende av gamla ekar med håligheter och djupa barksprickor, men deras framtid hotas på grund av bristen på medelålders ekar som kan efterträda dagens gamla individer. Pågående studier undersöker om veteraniseringsåtgärder kan påskynda åldrandet hos unga ekar, och därmed minska generationsglappet mellan gamla och unga ekar. Utvecklingen av svampangrepp och rötskador kan underlättas hos ekar genom de tillfogas olika skador (så kallad veteranisering), som avbrutna grenar eller utsågade holkar. I denna undersökning analyserades barksprickdjup och artrikedom av lavar hos veteraniserade respektive icke-veteraniserade ekar tio år efter åtgärd. Barksprickdjup och artrikedom analyserades för 49 ekar baserat på data från år 2014 och 2022. Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan de veteraniserade ekarna jämfört med kontrollerna. Tiden från veteraniseringsåtgärderna till denna undersöknings utförande har varit kort, och det kan vara av värde att göra ytterligare utvärderingar av effekterna på lavfloran i framtiden.