I dagens samhälle ställs hårda krav på resultatförbättringar i företag och industrier. Det är vanligt att företag tar hjälp av någon eller några av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production är ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport är att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvägagångssätt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns några likheter mellan dessa tillvägagångssätt och Toyotas produktionssystem (TPS). Utvecklingen till det som idag benämns som Lean började redan 1911 då Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ”Principles of Scientific Management”. Henry Ford anammade Taylors idéer i sin nybyggda bilfabrik i Detroit år 1912 och utvecklade Fordismen, Ford blev sinnesbilden för rationell tillverkning. Under 1930-talet hade en annan biltillverkare, japanska Toyota, mycket stora svårigheter och hade svårt att överleva den västerländska konkurrensen. Företaget blev tvunget att genomföra radikala förändringar och påbörjade därför 1950 utvecklingen av sitt produktionssystem, TPS. Produktionssystemet, som byggdes runt fjorton principer, skulle visa sig få ett stort genomslag efter oljekrisen 1973. Amerikanerna började intressera sig för TPS och utifrån detta system utvecklades under 1980-talet det vi idag kallar Lean Production. De i studien undersökta verksamheterna, två av AstraZenecas fabriker samt Volvo Powertrains fabrik för kamaxlar presenterar olika tillvägagångssätt att arbeta med konceptet. Empirin har samlats in genom personliga och öppna intervjuer med personer som är väl insatta i verksamheternas förbättringsarbete. Den första fallstudien visar på ett mjukt tillvägagångssätt med mer fokus på företagskultur och på medarbetare än ren användning av verktyg. Den andra fallstudien visar på att fabriken valt verktygen framför medarbetarnas medbestämmande och bemyndigande. Det tredje fallstudieföretaget har arbetat med förbättringar en längre tid och har därför lyckats implementera både mjuka och hårda delar i verksamheten. För att lyckas med Lean och få konceptet att bli ett sätt att vara mer än enbart en uppsättning verktyg krävs att verksamheten på sikt implementerar såväl konceptets hårda som mjuka delar. Med hårda delar menas här resultatinriktade verktyg, medan de mjuka delarna fokuserar mer på medarbetarnas bemyndigande, självkänsla och medvetenhet. Fallstudierna visar tydligt att Toyotas fjorton principer inte är framtagna och finns av en ren slump. För att långsiktigt lyckas med Lean är det ett måste att alla principer återfinns i företagets arbetssätt. Finns inte alla principer med finns det en stor risk för att konceptet förblir en uppsättning verktyg som förbättrar företagets processer och försvinner inom ett antal år. En långsiktighet och kontinuitet måste finnas i arbetet och en alltför stor fokusering på kortsiktiga ekonomiska vinningar och korta ekonomiska mål är således inget att rekommendera för företag som vill att Lean skall efterlevas. / There are many important challenges for industry of today, and efficient manufacturing is one of them. To manage some of these challenges many businesses put a lot of faith in the management philosophy called Lean Production. The first objective of this report is to find out how three different Swedish companies have worked with the complex toolbox of Lean production and how they have implemented these tools. The second objective of this report is to analyze possible similarities between the implementations of Lean and the fourteen management principles of efficient manufacturing according to Toyota. In 1911 Fredrick Winslow Taylor published an article, “Principles of Scientific Management”, on how to make industry more efficient. Henry Ford, the father of modern cars, accepted Taylor’s ideas and applied them in his new car factory in Detroit in 1912. Taylor’s fundamental ideas together with Ford’s enterprising attitude and the modern assembly line led to large sales success of the T-Ford. Some decades later the Japanese car manufacturer Toyota interested themselves in the American management of making cars due to financial difficulties. In 1950 Toyota started the process of developing their own production management system, Toyota Production System. The Japanese production system was successful and lifted Toyota out of the financial crisis. The 1973 oil crisis limited the sales of big American cars in favour of smaller and cheaper Japanese ones. The American car makers paid attention and financed a research project at Massachusetts Institute of Technology in order to develop an even better production system, Lean Production. The three case studies, two factories of AstraZeneca in Södertälje and a Volvo Powertrain factory in Skövde have developed different strategies in implementing Lean Production. The empirical studies are based on personal interviews with people understanding the development work in each organisation. The first AstraZeneca factory shows a noncommittal approach where the employees take a great part in the decision-making process. The second AstraZeneca factory shows a more strict approach where the result-orientated tools are in the centre of interest. The Volvo Powertrain factory has gained experience from this kind of development work through the past twenty years. They have had both the time and knowledge to implement a wide range of tools and methods. To make the Lean projects permanent and a way of life rather than just a set of tools it is important for organisations to implement both the human relation approach and the structural tool-oriented approach. The human relation approach focuses on the employees, their self-esteem and their right to be a part of the decision-making. The core of the structural approach is the result oriented tools and methods. The case studies clearly show that the fourteen principles of Toyota Production System represent a holistic view on logistics development. If some of the principles are not represented in a project there is a big risk that the project will fail. Resilience is the key word to increase the chance of being Lean.

<p>I dagens samhälle ställs hårda krav på resultatförbättringar i företag och industrier. Det är vanligt att företag tar hjälp av någon eller några av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production är ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport är att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvägagångssätt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns några likheter mellan dessa tillvägagångssätt och Toyotas produktionssystem (TPS).</p><p>Utvecklingen till det som idag benämns som Lean började redan 1911 då Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ”Principles of Scientific Management”. Henry Ford anammade Taylors idéer i sin nybyggda bilfabrik i Detroit år 1912 och utvecklade Fordismen, Ford blev sinnesbilden för rationell tillverkning. Under 1930-talet hade en annan biltillverkare, japanska Toyota, mycket stora svårigheter och hade svårt att överleva den västerländska konkurrensen. Företaget blev tvunget att genomföra radikala förändringar och påbörjade därför 1950 utvecklingen av sitt produktionssystem, TPS. Produktionssystemet, som byggdes runt fjorton principer, skulle visa sig få ett stort genomslag efter oljekrisen 1973. Amerikanerna började intressera sig för TPS och utifrån detta system utvecklades under 1980-talet det vi idag kallar Lean Production.</p><p>De i studien undersökta verksamheterna, två av AstraZenecas fabriker samt Volvo Powertrains fabrik för kamaxlar presenterar olika tillvägagångssätt att arbeta med konceptet. Empirin har samlats in genom personliga och öppna intervjuer med personer som är väl insatta i verksamheternas förbättringsarbete. Den första fallstudien visar på ett mjukt tillvägagångssätt med mer fokus på företagskultur och på medarbetare än ren användning av verktyg. Den andra fallstudien visar på att fabriken valt verktygen framför medarbetarnas medbestämmande och bemyndigande. Det tredje fallstudieföretaget har arbetat med förbättringar en längre tid och har därför lyckats implementera både mjuka och hårda delar i verksamheten.</p><p>För att lyckas med Lean och få konceptet att bli ett sätt att vara mer än enbart en uppsättning verktyg krävs att verksamheten på sikt implementerar såväl konceptets hårda som mjuka delar. Med hårda delar menas här resultatinriktade verktyg, medan de mjuka delarna fokuserar mer på medarbetarnas bemyndigande, självkänsla och medvetenhet. Fallstudierna visar tydligt att Toyotas fjorton principer inte är framtagna och finns av en ren slump. För att långsiktigt lyckas med Lean är det ett måste att alla principer återfinns i företagets arbetssätt. Finns inte alla principer med finns det en stor risk för att konceptet förblir en uppsättning verktyg som förbättrar företagets processer och försvinner inom ett antal år. En långsiktighet och kontinuitet måste finnas i arbetet och en alltför stor fokusering på kortsiktiga ekonomiska vinningar och korta ekonomiska mål är således inget att rekommendera för företag som vill att Lean skall efterlevas.</p> / <p>There are many important challenges for industry of today, and efficient manufacturing is one of them. To manage some of these challenges many businesses put a lot of faith in the management philosophy called Lean Production. The first objective of this report is to find out how three different Swedish companies have worked with the complex toolbox of Lean production and how they have implemented these tools. The second objective of this report is to analyze possible similarities between the implementations of Lean and the fourteen management principles of efficient manufacturing according to Toyota.</p><p>In 1911 Fredrick Winslow Taylor published an article, “Principles of Scientific Management”, on how to make industry more efficient. Henry Ford, the father of modern cars, accepted Taylor’s ideas and applied them in his new car factory in Detroit in 1912. Taylor’s fundamental ideas together with Ford’s enterprising attitude and the modern assembly line led to large sales success of the T-Ford. Some decades later the Japanese car manufacturer Toyota interested themselves in the American management of making cars due to financial difficulties. In 1950 Toyota started the process of developing their own production management system, Toyota Production System. The Japanese production system was successful and lifted Toyota out of the financial crisis. The 1973 oil crisis limited the sales of big American cars in favour of smaller and cheaper Japanese ones. The American car makers paid attention and financed a research project at Massachusetts Institute of Technology in order to develop an even better production system, Lean Production.</p><p>The three case studies, two factories of AstraZeneca in Södertälje and a Volvo Powertrain factory in Skövde have developed different strategies in implementing Lean Production. The empirical studies are based on personal interviews with people understanding the development work in each organisation. The first AstraZeneca factory shows a noncommittal approach where the employees take a great part in the decision-making process. The second AstraZeneca factory shows a more strict approach where the result-orientated tools are in the centre of interest. The Volvo Powertrain factory has gained experience from this kind of development work through the past twenty years. They have had both the time and knowledge to implement a wide range of tools and methods.</p><p>To make the Lean projects permanent and a way of life rather than just a set of tools it is important for organisations to implement both the human relation approach and the structural tool-oriented approach. The human relation approach focuses on the employees, their self-esteem and their right to be a part of the decision-making. The core of the structural approach is the result oriented tools and methods. The case studies clearly show that the fourteen principles of Toyota Production System represent a holistic view on logistics development. If some of the principles are not represented in a project there is a big risk that the project will fail. Resilience is the key word to increase the chance of being Lean.</p>

Lean software development is an approach that focuses on identifying and removing unnecessary processes that occur within a pipeline that add no value to the end product. It adapts ideas from lean manufacturing and the Toyota production system for use within the software space, and is ideal for streamlining pipelines. In this paper, the development pipeline of a two-dimensional in-game map is analyzed through the lens of the first principle of lean software development, ’eliminate waste’. Lean waste is identified and measured in order to identify problem areas within the pipeline that can be improved upon in order to streamline the pipeline and highlight issues. Additionally, value stream mapping is used to aid in the visualization of the pipeline and waste identification. The integration of in-game maps within video games serves as an integral component for navigation and gameplay enhancement, assisting the player with identifying their location and marking crucial locations. As the map functions as a relatively contained element of the gameplay, the development of video game maps parallels a small-scale version of the overall game development pipeline. The map development pipeline can be summarized with the following seven subtasks; add features to the prototype tool, export heightmap and watermask, generate map using the prototype tool, render map in game, connect map to UI, export road information, and add roads to map. Throughout development, three types of lean waste were identified: waiting, defects, and motion. Of these, defects proved to be the most significant, accounting for 48% of development time, while motion and waiting consumed 9% and 7% of pipeline time, respectively. The suggested solutions to decrease waste in this pipeline involve testing and improving important tools frequently, writing better and more coherent documentations, as well as removing documents of poor quality. / Lean software development är en metod som fokuserar på att identifiera och ta bort onödiga processer som sker inom en pipeline som inte tillför något värde till slutprodukten. Metoden anpassar ideer från lean manufacturing och Toyotas produktionssystem för användning inom mjukvaruområdet och är idealisk för att effektivisera pipelines. I detta arbete undersöks utvecklingsprocessen av en tvådimensionell karta i ett datorspel och analyseras baserat på den första principen av lean software development, ‘eliminera avfall’, och används för att effektivisera processen. Value stream mapping används för att visualisera utvecklingsprocessen och ta fram problem som kan uppstå. Integrationen av kartor inom datorspel utgör en väsentlig komponent för navigation och en bättre spelupplevelse, vilket hjälper spelaren att identifiera sin position och markera viktiga platser. Då kartan fungerar som ett relativt avgränsat element av spelupplevelsen, betyder det att utvecklingen av spelkartan kan ses som en parallell av en mindre skala till hela spelets utvecklingsprocess. Utvecklingsprocessen för kartan kan sammanfattas med dess sju deluppgifter; lägg till funktioner i prototyp verktyget, exportera höjd- och vattenkartan, generera kartan med prototyp verktyget, rendera kartan i spelet, anslut kartan till användargränssnittet, exportera väginformation, och lägg till vägar på kartan. Under utvecklingen identifierades tre typer av lean avfall: väntetid, defekter och rörelse. Av dessa visade det sig att defekter tog upp mest tid, med 48% av utvecklingstiden, medan rörelse och väntetid krävde 9% respektive 7% av utvecklingstiden. De föreslagna lösningarna för att minska på avfall i denna pipeline innefattar att testa och förbättra viktiga verktyg frekvent, skriva bättre och mer sammanhängande dokumentation, samt att ta bort dokument av dålig kvalitet.