The north and north-western quadrants of Pretoria have been identified as requiring attention for rejuvenation. The framework looks at “connectivity through activity” and the site ties into the creative industries, heritage route and pedestrian walkway proposed for the area. It is realised that in this day and age the ideal is often impossible to achieve. Paradoxically too it is often in the more densely populated areas, where land values are highest that there is the greatest need for ample space for children, whose probable home is a cramped flat, with no garden in which to run about and play freely. With the proposal to increase housing in the framework for Pretoria's city and, in a bid to densify the urban centre, comes the added responsibility to accommodate the youngest generations of city dwellers. It is with this in mind that the design proposal looks at the creation of a pre-primary school and public playground connected to a pedestrianised inter-block walkway. A new revolutionary approach to educational buildings has to be investigated in terms of “learning through play” by “extending the field of play” and incorporating design techniques of both architecture and landscape architecture to create a holistic design precedent that will stimulate young minds. AFRIKAANS : Die Noorde en Noord-Westelike kwadrante van Pretoria word ge-identifiseer as wat aandag vir verjonging vereis. Die raamwerk kyk na "konnektiwiteit deur aktiwiteit" en die terreine bind die skeppende nywerhede, erfenis roete en voetganger paadjie [voorgestel vir die gebied] va. Daar word besef dat deesdae die ideale dikwels onmoontlik word om te bereik. Ook is dit dikwels in die meer digbevolkte gebiede, waar die grond waarde die hoogste is, dat daar 'n nodigheid vir genoeg ruimte vir kinders word. Hierdie kinders se waarskynlike huise is 'n beknopte woonstel met geen tuine om in rond te loop of te speel nie. Met die voorstelling om behuising in die raamwerk vir Pretoria se stad te vermeerder en om die stedelike sentrum digtheid te verhoog, kom ekstra verantwoordelikheid om die jongste generasies van die stede te akkommodeer. Met hierdie gedagte moet die ontwerp voorstelling na die skepping van 'n pre-primere skool kyk. Ook moet daar 'n openbare speelgrond gekoppel aan 'n voetgangers interblok loopvlak wees. 'n Nuwe revolusionêre benadering tot opvoedkundige geboue moet ondersoek word in terme van "leer deur te speel" deur "uitbreiding die veld van speel" en die integrasie van ontwerp tegnieke van beide argitektuur en landskap argitektuur om 'n holistiese ontwerp presedent te skep sodat die jong gees gestimuleer sal word. / Dissertation (MArch(Prof))--University of Pretoria, 2011. / Architecture / unrestricted

Denna systematiska litteraturstudie behandlar naturvetenskaplig undervisning i förskolan genom lek som metod. Studiens fokus ligger på att undersöka om samt hur barns lek kan användas i undervisningssammanhang, med inriktning mot naturvetenskap. Enligt forskning framgår det att det naturvetenskapliga ämnet ofta uppfattas som avancerat och problematiskt av förskollärare. En stor orsak till detta anses vara på grund av bristande ämneskompetens och självförtroende hos förskollärarna. Att barn ges möjlighet till lärande inom naturvetenskap ökar bland annat deras kognitiva förmåga. Bristen på naturvetenskaplig undervisning i förskolan medför således didaktiska konsekvenser, eftersom barnen går miste om viktig utbildning. Studiens resultat bygger på en analys av 25 empiriska texter relaterade till naturvetenskap och lek i förskolan. Resultatet redovisar att förskollärares uppfattning och ämneskompetens gällande naturvetenskap är avgörande för kvaliteten av den naturvetenskapliga undervisningen. Det framgår att barn lär sig genom interaktion med andra och att förskolläraren därmed har en viktig roll att agera scaffolding. Att förskolläraren agerar scaffolding stödjer barnets utforskande samt utveckling inom ämnet. Studiens resultat belyser att barns lek är betydande för deras utveckling och lärande. I lekaktiviteter får barn möjligheter att reflektera, utforska och diskutera tillsammans med andra. Det framgår därmed att det är gynnsamt för barns lärande och utveckling att använda deras lek som undervisningsmetod.

This paper analyzes how the Lego Group discourse portrays children, education, play, themselves and attempts to reveal corresponding ideologies surrounding the brick. The LEGO Group claim equality, honesty and transparency in their communications, and within their business ecosystem, at their core are their traditional family values, creating an intriguing and multi-layered discourse. This thesis explores the construction of representations, from a constructionist approach using discourse analysis and language coding, aiming to uncover what is revealed and ignored. The Lego Group positions themselves as one of the future solutions to the widening gap between current educational systems and the needs of future young adults in the workforce of our rapidly changing society. They continuously portray the ‘other’ actors as bad - whether in education, technology or activities. They define every subject they cover in their own terms, creating a LEGO language and microworld philosophy. There is an imbalance between their time promoting children’s agency and time spent discussing 21st century education; the latter concerns appear to far outweigh their portrayal of children, leading to conclusions that marketing logic and aspired educational market share has a stronger influence on LEGO discourse. Children are constructed as agentic, competent and commodified when selling them new products and services, as adults-in-training when discussing education and as vulnerable or innocent when highlighting child safety concerns online. Education is viewed in terms of failure, power and change, and their versions of play and creativity as the solution to all of society's ills. Their discourse reflects The LEGO Group’s position and hegemony as one of the most powerful and influential toy companies in the world. This study contributes towards the current gap in research surrounding The LEGO Group discourse, and attempts to reveal the competing ideologies of neoliberal business values versus social good and incorporates concerns of childhood studies exploring whether this company rather represents or uses children within the context of its educational - business ecosystem.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares perspektiv på lekens betydelse för barn i relation till utveckling och lärande. Lek ska enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) ha en central plats i förskolan av den anledningen att den bidrar till barns utveckling och lärande inom många olika områden. Det lyfts fram att närvarande förskollärare kan bidra till lekens utveckling, stödja kommunikation samt vägleda barn i konflikthantering. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts med stöd av ljudupptagning och anteckningar. Tematisk analys har tillämpats för att upptäcka varierande kategorier i förskollärarnas utsagor i förhållande till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga förskollärare anser att leken är betydande för barns utveckling och lärande. Barn anses utveckla sociala och språkliga förmågor, de bearbetar tidigare erfarenheter och övar på sin föreställningsförmåga i leken. Beträffande förskollärarrollen i barns lek anses det betydande att vara närvarande eller deltagande för att varsebli barns intressen och förmågor. Förskolläraren kan bidra till kunskap, stöd och vägledning genom att närvara eller delta i barns lek. Slutsatsen är att lek främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarens förhållningssätt är betydelsefull i relation till att stödja och uppmärksamma barns kunskaper och förmågor i leken.