The aim of this compilation thesis is to understand how technology for visual storytelling can be shaped and used in relation to social science education in primary school, but also how social dimensions, technical and other matters create emerging learning conditions in such an educational setting. The visual storytelling technology introduced and used in the study is ‘the Statistics eXplorer platform, a geovisual analytics. The choice of theoretical perspectives to inform and guide the study is a socio-cultural view of human action, but also actor network theory is used to take account also of activities of technology and other matters. The study builds on three empirical materials that generate data from 16 social science teachers, and 126 students from five social science classrooms, in three Swedish primary schools. It contains field notes from the introduction of the technology; focusgroup interviews with teachers; think-aloud interviews with students and two kinds of video recordings from the classrooms (with an ordinary video camera and with software that capture activities at the computer screen, students’ activities and the audio as well). The analysis shows that the visual storytelling technology is shaped in relevant ways for social science teachers. The analysis also illustrates that the visual educational material are usable for primary school students in their social science education. They illustrate further how teachers, students, technology, information, tasks, data types, etc. together and in in close relation create highly complex learning conditions. The technology can therefore be seen as appropriate for the educational practice, but the complexity together with students’ apprehension of how to announce knowledge distribute severe problem spaces in the learning activities. The technology can therefore be assumed as a catalyst for educational change, but to achieve its potentials, reflections on didactic design and knowledge formation is requested to support the quality of students’ knowledge in relation to visual analysis. / Syftet i denna avhandling är, att förstå hur teknik för visual storytelling kan vara utformad och användas i relation till samhällsorienterande undervisning i grundskolan (årskurs 4 – 6), men också hur sociala dimensioner, tekniska och andra faktorer skapar villkor för lärande i ett sådant undervisningssammanhang. I studien introduceras datavisualiseringsteknik för visual storytelling: ‘the Statistics eXplorer platform’, ett geovisual analytics. Den teoretiska referensramen har sin grund i ett social konstruktionistiskt synsätt Ett socio-kulturellt perspektiv används för att analysera social aktivitet, men även aktörnätverks teori används för att analysera både sociala och materiella aktörer. Avhandlingen bygger på tre empiriska material som genereras med hjälp av 16 lärare i samhällsorienterande ämnen, och 126 elever tillhörande fem olika klassrum i tre olika svenska grundskolor. Materialet innehåller: fältanteckningar ifrån introduktion av tekniken, fokusgrupps-intervjuer med lärare, ‘tänka högt’-intervjuer med elever och två sorters videoinspelningar ifrån klassrum (dels med vanlig videokamera och dels med mjukvara som spelar in aktiviteter på datorskärmen och elevernas aktiviteter vid datorn, liksom ljudet). Analysen visar hur lärare, elever, teknik, information, uppgifter, data-typer, etc. tillsammans, i nära samarbete i de studerade klassrummen, skapar mycket komplexa villkor för lärande. De läraktiviteter som uppstår i klassrummen där teknik för visuell analys inkluderas, erbjuder elever support att: hantera stora datamängder, bli delaktiga i olika läraktiviteter och uppnå olika utbildningsmål, men även andra sorters elevrelaterade mål. Därför kan tekniken sägas vara relevant för denna sorts undervisning. Vidare visar analysen hur komplexiteten tillsammans med elevernas uppfattningar av hur kunskap skall visas, skapar påtagliga ‘problem spaces’ i läraktiviteterna. Lärandevillkoren kan därför förstås som en klassrumspraktik som inte fullt ut överensstämmer med den introducerade teknikens erbjudanden för visuell analys. Därför efterfrågas en förändrad syn på didaktisk design och elevers kunskapsformering, vilket blir betydelsefullt för kunskapens kvalitet i förhållande till visuell analys.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats. / The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.