<p>Musik: Nick Klaman</p><p>1.Devil's Dance, 2. Letters From Barcelona, 3. Tata, 4. Life On Planet Mars, 5. All I Could Think About Was Her, 6. Interlude</p><p>Medverkande:</p><p>Nick Klaman - Trumpet, Johan Christoffersson - Altsaxofon, Filipe Raposo - Piano, Samuel Löfdahl - Kontrabas, Hannes Sigfridsson - Trummor</p><p></p>

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta. Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. / The purpose of my paper is to set the transformational leadership's view of traits against the traits we in Sweden feel that a leader must have and what qualities a leader shouldn't have. The results of my study can not prove that it is more desirable to have a transformational leadership and that it is possible to implement a U.S. based leadership. My result of men and women, were found to be on the contrary and the men wanted more transformational traits of a leader.

Förra året beskrevs ordet företagskultur som årets ”buzzword” inom ledarskap och ses också som en av de viktigaste konkurrensfördelarna hos ett företag. Samtidigt som värdet av sammansvetsade arbetsteam och starka kulturer har betonats ökar omsättningen bland ledare kraftfullt. Tecken har framkommit som tyder på att dessa övergångar är ett störande moment för organisationer och arbetslag. Trots detta har tillsynes lite forskning gjorts på området. Med inspiration av grundad teori har syftet med den här empiriska intervjustudien varit att utifrån nytillträdda chefers perspektiv utarbeta en teoretisk förklaringsmodell för att beskriva företagskulturella aspekter av övergångsprocessen. Målet har vidare varit att på så vis även få en ökad förståelse för hur den befintliga företagskulturen upplevts vid tillträdet och vilken betydelse detta haft för den fortskridande processen genom vilken gruppen och ledaren blir delar av en gemensam kultur. Metodologin som använts kan beskrivs som induktiv och teorigenererande. En relevant avgränsning som gjordes var att endast undersöka chefernas perspektiv. För att förstå vad de olika beskrivningarna hade gemensamt samt hur de kunde presenteras i relation till varandra handlade analysen ständigt om en prövning mot det empiriska intervjumaterialet. De tendenser som framträdde visade att upplevelsen av den rådande kulturen inte var central för den vidare processen. Slutligen identifierades de kärnbegrepp som tillsammans kom att utgöra den genererade förklaringsmodellen. Modellen kan ses som en teoretisk förklaring över respondenternas skildringar av ledarskapsövergången utifrån begreppen; ledarambitionen, mottagandet och processen.

<p>Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008</p><p>Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.</p><p>På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år</p><p>senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.</p><p>Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är</p><p>underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan</p><p>männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).</p><p>Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,</p><p>1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,</p><p>men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter</p><p>inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.</p><p>Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher</p><p>(Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker</p><p>sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i</p><p>byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna,</p><p>och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att</p><p>undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att</p><p>se vilka likheter samt skillnader som kan finnas.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga</p><p>ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är</p><p>verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under</p><p>intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram.</p><p>Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den</p><p>manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt</p><p>att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även</p><p>kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga</p><p>omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.</p>

ABSTRAKT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15hp   Titel En rak höger - Boxningsledares arbete med ungdomar i riskzon  Engelsk titel A straight right - Boxing Manager's work with youth at                         risk Författare Carina Grüner, Therese Pettersson Handledare Marie Joelsdotter Hallbäck Datum Mars 2009 Antal sidor 24 Nyckelord Boxning, ledare, ungdomar med riskbeteende   Avsikten har varit att undersöka boxningsklubbar och deras ledare detta eftersom vi vet att strukturerade fritidsaktiviteter är en skyddsfaktor samt att det skrivs och talas mycket i media om det positiva boxningsledare gör för ungdomar. Syfte: Är att undersöka hur ledare inom boxningen arbetar med ungdomar i riskzon. Metod: En kvantitativ metod med en enkät som undersökningsinstrument. Av 130 respondenter var det 72 som deltog. Resultat: Visar på att det finns många ungdomar inom boxningen som har ett riskbeteende. Att många ledare anser att den största riskfaktorn bland unga är att umgås i fel umgänge men även att har svåra hemförhållanden. Ledarna menar att ungdomens personliga utveckling är det viktigaste, inte själva boxningsprestationen. Nästan alla ledare arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika, våld och kriminalitet. Det är många ledare som framhåller att det är viktigt att skilja på sporten boxning och att gå ut på stan och slåss.

<p>ABSTRAKT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms -</p><p>och missbruksvård, Examensarbete 15hp</p><p> </p><p><strong>Titel </strong>En rak höger - Boxningsledares arbete med ungdomar i riskzon<strong></strong></p><p><strong>Engelsk titel </strong>A straight right - Boxing Manager's work with youth at                         risk</p><p><strong>Författare </strong>Carina Grüner, Therese Pettersson</p><p><strong>Handledare</strong> Marie Joelsdotter Hallbäck</p><p><strong>Datum </strong>Mars 2009</p><p><strong>Antal sidor </strong>24</p><p><strong>Nyckelord </strong>Boxning, ledare, ungdomar med riskbeteende<em></em></p><p><strong></strong></p><p> </p><p>Avsikten har varit att undersöka boxningsklubbar och deras ledare detta eftersom vi vet att strukturerade fritidsaktiviteter är en skyddsfaktor samt att det skrivs och talas mycket i media om det positiva boxningsledare gör för ungdomar. <strong>Syfte</strong>: Är att undersöka hur ledare inom boxningen arbetar med ungdomar i riskzon. <strong>Metod: </strong>En kvantitativ metod med en enkät som undersökningsinstrument. Av 130 respondenter var det 72 som deltog. <strong>Resultat: </strong>Visar på att det finns många ungdomar inom boxningen som har ett riskbeteende. Att många ledare anser att den största riskfaktorn bland unga är att umgås i fel umgänge men även att har svåra hemförhållanden. Ledarna menar att ungdomens personliga utveckling är det viktigaste, inte själva boxningsprestationen. Nästan alla ledare arbetar förebyggande mot alkohol, narkotika, våld och kriminalitet. Det är många ledare som framhåller att det är viktigt att skilja på sporten boxning och att gå ut på stan och slåss.</p><p> </p><p> </p>

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008 Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat. På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %. Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004). Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter, 1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen, men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete. Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher (Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna, och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att se vilka likheter samt skillnader som kan finnas. För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.

Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.     Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren.   Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna. Det är således ett abstrakt begrepp där organisationen och dess kultur påverkar hur det appliceras i organisationen. Vidare beskrev ledarna medarbetarskapet utifrån en normativ karaktär om hur de ansåg att medarbetarna bör agera. Deras egen roll blir således att skapa förutsättningar för att främja lärande samt utfylla en stödjande och coachande funktion.

<p>The purpose of this essay is to outline the conception of principals´pedagogic assignment amongst principals and teachers at all schools year 7 - 9 in Dalsland from the principals´ conception of their assignment as pedagogic leaders from the point of view of the public sector, the municipality, students and faculty. As a starting point the portions of the school constitution; school law, elementary school ordinance and teaching plan which discusses the principal´s role regarding responsbility and pedagogic leadership were used.</p>

In today's changing society, companies need to work with continuous change and improvement to evolve with the market. It is therefore important for managers to learn how to manage teams because they are expected to streamline selected products or processes in the business. Employees and teams need to develop in line with the changing environment in this process feedback is a tool and an important pillar. Leaders must learn to manage and transform feedback into something useful. The purpose of this study was to create an understanding of how systems-based feedback in the form of employee surveys can be a support for the leader in team development. We wanted to identify relevant behaviors and actions of the leader that may increase the work with feedback. Further examined how the NPS method can assist in monitoring system-based feedback. In our theoretical framework we outline the theories that underpin the study, which lands in a self-constructed analysis model containing four themes; feedback process, the group becomes team, lead the team and employee input. To gain a deeper understanding of the different themes we chose to do a qualitative study in which we later interviewed six respondents from two different companies. Respondents gave us different insights into the use of feedback. This eventually resulted in six aspects that relate to behaviors and practices of how a leader can use and utilize system-based feedback, in the form of employee surveys.