Migrationen till Sverige ökar ständigt och landet är mångnationellt med individer från olika nationer som lever sida vid sida. Integration är ett begrepp som ofta diskuteras och det finns många sätt att se på begreppet. Ett vanligt uttryck är att ”idrott förenar människor”. Detta är något som är aktuellt i Sverige nu med ett flertal integrationsprojekt involverande idrott som startas runtom i landet utöver de språkintroduktionsprogram som finns för nyanlända invandrarungdomar i högstadie/gymnasieåldern där de får chansen att bland annat idrotta på skoltid. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur ledare för integrationsprojekt med idrott som gemensam nämnare ser på idrotten som en väg för invandrarungdomar att integreras in i samhället samt socialiseras i olika grupper. För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ studie bestående av samtalsintervjuer med sex ledare för olika integrationsprojekt, inklusive idrottslärare för språkintroduktionsprogram. Vi utgick ifrån en fenomenografisk ansats vilket innebär att det är respondenternas upplevelser samt variation av fenomenen inom ämnet som vi eftersträvar. I studien kommer vi fram till att respondenterna upplever att idrott är en fördelaktig arena för integration samt socialisation bland invandrarungdomar men att det finns ett flertal faktorer som gör att ledares arbete försvåras, bland annat handlar det om att idrottsrörelsen måste arbeta mer aktivt för att locka invandrarungdomar till idrottsrörelsen, upplever respondenterna.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att studera vad lärare och då specifikt lärare som också är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Det kommer ständigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet så därför behöver man kontinuerlig utbildning i detta område. Arbetet består av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lärare där jag söker svaren till mina frågeställningar. Min litteraturgenomgång delar jag upp i tre delar, lärares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv på ledarskap. I diskussionen har jag utgått ifrån mina frågeställningar och det övergripande syftet med arbetet. Att studera vad lärare och då specifikt lärare som är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Resultatet visar på att det är din egna ledarstil som måste ligga till grunden men att man ska försöka att ta del av andras erfarenheter inom ledarskap och ta de bitar som utvecklar dig till en bättre ledare. Det framkom även att lärares ledarskap håller på att ändras mot ett situationsanpassat ledarskap och det är det ledarskap som idrottsledarna använder sig mest av.

<p>Det övergripande syftet med detta examensarbete är att studera vad lärare och då specifikt lärare som också är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Det kommer ständigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet så därför behöver man kontinuerlig utbildning i detta område. </p><p>Arbetet består av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lärare där jag söker svaren till mina frågeställningar. Min litteraturgenomgång delar jag upp i tre delar, lärares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv på ledarskap. </p><p>I diskussionen har jag utgått ifrån mina frågeställningar och det övergripande syftet med arbetet. Att studera vad lärare och då specifikt lärare som är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. </p><p>Resultatet visar på att det är din egna ledarstil som måste ligga till grunden men att man ska försöka att ta del av andras erfarenheter inom ledarskap och ta de bitar som utvecklar dig till en bättre ledare. Det framkom även att lärares ledarskap håller på att ändras mot ett situationsanpassat ledarskap och det är det ledarskap som idrottsledarna använder sig mest av.</p>

Omorganiseringar sker ofta när organisationer stöter på motgång och därför är tvungna att göra någon form av förändring. Det saknas i dagsläget forskning hur en förändring uppfattas ur en medarbetsarutgångspunkt. Denna studie har utförts vid SCA Timber ABs fem markandsavdelningar och syftet med denna studiehar varit att ge en multidimensionell bild av en förändringsledning ur ett medarbetar- och ledningsperspektiv samt att ta reda på hur de kan kontrasteras. De teorier som har använts har verkat som en grund för, och har väglett analysen. Studien har varit av kvalitativ typ och den metod som har använts bygger på en narrativ ansats. Affärscheferna har visat sig vara nästan helt nöjda med hur de arbetar i dagsläget, medan affärsassistenterna har en del önskemål gällande oönskade arbetsmoment. Det är bland annat önskvärt med en bättre introduktion för nyanställda. Vidare har det visat sig att ett par affärsassistenter har nämnt att det vore önskvärt med en person som kan verka som coach för affärsassistenterna och hjälpa dem i det dagliga arbetet. Två av affärscheferna har nämnt att de skulle önska att det fanns två olika profiler av affärsassistenter. Kontraster som har identifierats i denna studie är bland annat att affärsassistenterna har kommit med mer konkreta förbättringsförslag, medan affärscheferna istället har nämnt mer omfattande förbättringsförslag. Det har i denna studie visat sig att medarbetare troligtvis är mer positiva till förändringar än vad som förväntas. Det är därför viktigt att ledningen vågar prata med medarbetarna för att få höra deras tanker och åsikter innan eventuella förändringar. I denna studie var affärsassistenterna dock medvetna om att de inte riskerade att bli uppsagda. Det skulle därför vara av intresse att vidare se på en förändring av en högre grad än i denna studie då risken finns att ett förändringsmotstånd då skulle kunna identifieras. / Reorganizations are common when organizations face adversities and therefore have to make some sort of change. There is a lack of research regarding how change is perceived from an employee perspective. This study has been carried out at SCA Timber's five marketing departments and the aim has been to provide a multi-dimensional view of a change management from an employee and a leader perspective and to see how they can be contrasted. The theories used have served as a basis for, and has guided the analysis. This study has been of a qualitative type and a narrative method has been used. The empirical material has been collected through interviews and conversations. It has shown that the business managers more or less are pleased with their ways of working, but that the business assistants have some desires regarding improvements. They wish that there would be abetter introduction for new employees. Something a couple of business assistants have mentioned is that they would like to have a person working as a coach for the business assistants and help them with everyday work. Two of the business managers have mentioned that they would wish that there were two types of business assistant roles. One of the contrasts identified in this study is that the business assistants have had more concrete suggestions regarding improvements while the business managers have suggested more comprehensive improvements. It has been shown in this study that employees probablyaremore positive to changes than expected. It is therefore important that the management dares to talk to the employees so that they will get to hear their thoughts and opinions before possible changes. In this study the business assistants knew that no downsizing would be done, and it may also have affected their positive attitude towardsa possible change. It would therefore be of interest to see how employees would react if they knew that a change could mean that they would lose their jobs, since it could also mean that the risk of a negative attitude towards a change could be higher.

Bakgrund: Styrsystem inkluderar både formella och informella styrmedel och är väldigt betydelsefulla för organisatorisk styrning och framgång. Informell styrning kan beskrivas som de arbetsrelaterade oskrivna mekanismer som påverkar anställdas beteende genom sociala normer och organisationskultur. Jämfört med formell styrning som är mer dokumenterad, är informell styrning svårare att mäta. Vidare leder informell kontroll till ett normativt tryck där individen upplever att de måste delta i aktiviteter på grund av de normer och värderingar som anställda har inom organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetare upplever informell styrning och hur det förhåller sig till chefers perspektiv. Detta för att öka förståelsen för hur informell styrning upplevs av medarbetare samt om det leder till de effekter som chefer strävar efter. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare inom hemtjänsten i Malmö stad och är således en fallstudie. Vidare har denna studie antagit en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Dessutom har studien utgått från en deduktiv ansats samt att vissa dokument har använts i kompletterande syfte. Slutsats: Medarbetares upplevelser av informell styrning överensstämmer till stor del med chefers tillämpning och intentioner. Chefer främjar öppenhet och samarbetsvillighet genom att vara tillgängliga, synliga, och genom att främja feedback och sociala interaktioner. Medarbetare uppskattar denna informella styrning och upplever att det skapar en familjär känsla. Det kan uppstå en överanvändning och underanvändning av konstruktiv kritik, vilket kan påverka arbetstillfredsställelse, motivation och effektivitet negativt. Medarbetare upplever att informell styrning leder till ökad arbetstillfredsställelse, motivation, informationsflöde, prestation, produktivitet och effektivitet, vilket är i linje med chefernas intentioner. Dock kan studien inte konstatera att de tre sistnämnda effekterna faktiskt realiseras utan endast konstatera att medarbetare upplever att effekterna förverkligas. / Background: Management control systems include both formal and informal means of control. The systems are crucial to control and organisational success. Informal control can be described as the work-related unwritten mechanisms that influence employee behaviour through social norms and organisational culture. Compared to formal control which is more documented, informal control is more difficult to measure. Furthermore, informal control leads to a normative pressure where the individual feels obligated to participate in activities due to the norms and values that employees have within the organisation. Purpose: The purpose of this paper is to study how employees experience informal control and how it relates to managers perspective. This is to get a better understanding of how informal control is experienced by employees and whether it leads to the effects that managers strive for. Method: The study was carried out on managers and employees within home health care in Malmö Stad and is therefore a case study. Furthermore, this study has adopted a qualitative research method where semi-structured interviews have been conducted. The study has been based on a deductive approach and certain documents have been used for complementary purposes. Conclusion: Employees experiences of informal control are largely consistent with managers application and intentions. Managers promote openness and cooperation by being available, visible, and by promoting feedback and social interactions. Employees appreciate this informal control and feel that it creates a sense of familiarity. There can be an overuse and underuse of constructive criticism, which can negatively affect job satisfaction and effectiveness. Employees feel that informal control leads to increased job satisfaction, motivation, flow of information, performance, productivity and efficiency, which is in line with managers intentions. However, the study cannot establish that the last three effects are actually realized, but only establish that employees experience that the effects are realized.