Inom organisationer är den interna kommunikationen grundläggande för att det operativa arbetet ska fungera. Faktorer som kultur, struktur, ekonomi, tid och ledarskapsperspektiv påverkar kommunikationen i allra högsta grad. Denna studie har syftet att beskriva och analysera hur Upplands-Bro Kommuns interna kommunikationsprocesser är uppbyggda och fungerar, utifrån både ett ledarskaps- och medarbetsperspektiv. Studien kommer identifiera kommunikationsvägar och kanaler och vilka faktorer som påverkar de olika avdelningarnas interna kommunikation mellan chef och medarbetare utifrån teorier som behandlar organisationskultur- och struktur, ledarskapskommunikation och formella och informella kommunikationsperspektiv. Undersökningen är en fallstudie och har använt kvalitativa intervjuer som metod, både för de individuella chefsintervjuerna och för gruppintervjuerna. Metoden valdes för att kunna få en djupare förståelse och förklaringar för hur den interna kommunikationen fungerar mellan chef och anställd. Studien visar att den interna kommunikationen inom varje avdelning är bristande och många är missnöjda med utformningen, men på olika sätt. Några påpekar att dialogen är för fri och ostrukturerad, medan några saknar den öppna dialogen helt och hållet. Avdelningarna arbetar med kommunikationen på helt olika sätt, där vissa främst använder digitala kanaler, medan andra endast använder muntliga. De flesta medarbetare anser dock att APT-möten är de främsta kanalerna för både information och dialog. Avdelningarnas kultur- och struktur har väsentlig påverkan på alla avdelningar men i olika grad. Två av avdelningarna består nästan helt av kulturgemenskap för att kommunikationen ens ska fungera, medan två påverkas mer av strukturen inom avdelningen. Om de är vertikalt eller horisontellt uppbyggda spelade roll för både dialogen och för delaktigheten inom gruppen. Alla avdelningar använde sig av både formell- och informell kommunikationsstruktur i viss grad. Dock verkade de mer informellt uppbyggda avdelningarna mer tillfredsställda med kommunikationen, än de som främst bestod av formell information.

In today’s rapidly changing environment, organizational change is more important than ever before for companies to remain competitive. Additionally, there is an increasing need that change leadership theory needs a new perspective which emphasizes the need to further investigate the area. Communication is a part of change leadership theory. Although leadership communication is a thoroughly researched theoretical field, the dynamics of the communication process is limited and needs to be further investigated. This thesis has therefore focused on leadership communication during organizational change. By designing a dynamic communication model, this study aims to develop an increased understanding of communication barriers in companies during organizational change. This thesis is based on a case study at AstraZeneca. Data in this study have been retrieved through a survey and interviews conducted at the company. The communication process has been identified to consists of three phases; Explaining the Change, Getting Others Along, and Anchoring the Change. Based on these three phases, three barriers to leadership communication during organizational change have been identified; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. By understanding these barriers and comparing them to existing literature, a dynamic communication model has been proposed. This model consists of the theoretical anchored communication phases; Sender, Message, Receiver, and Feedback together with the three identified communication barriers; Lack of Understanding, Lack of Requesting, and Lack of Time. This model is considered as a foundation for future studies intended to develop a dynamic communication model suitable for organizational change. The model can also be viewed as a tool for managers in organizations characterized by change who want to enhance their communicating ability and overcome these communication barriers. / I dagens snabba förändringstakt är det viktigare än någonsin för företag att förbli konkurrenskraftiga. Det finns dessutom ett ökande behov av att förändringsledningsteorin behöver ett nytt perspektiv, vilket betonar vikten av att undersöka detta område. En del i förändringsledarskapsteorin är kommunikation. Trots att ledarkommunikation är ett väl undersökt teoretiskt område, är teorin om kommunikationsprocessens dynamik begränsad och behöver undersökas ytterligare. Denna studie har därför fokuserat på ledarkommunikation under organisatorisk förändring. Genom att utforma en dynamisk kommunikationsmodell syftar denna studie till att utveckla en ökad förståelse för kommunikationsbarriärer i företag under organisatorisk förändring. Denna uppsats är baserad på en fallstudie på AstraZeneca. Data har inhämtats genom en enkät och intervjuer genomförda hos företaget. Kommunikationsprocessen har identifierats att bestå av tre faser; Att förklara förändringen, Att få med sig andra och Att förankra förändringen. Baserat på dessa tre faser har tre barriärer för ledarkommunikation under organisatorisk förändring identifierats; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Genom att förstå barriärerna och jämföra dem med befintlig litteratur har en dynamisk kommunikationsmodell föreslagits. Denna modell består av de teoretiska förankrade kommunikationsfaserna; Avsändare, Meddelande, Mottagare och Återkoppling tillsammans med de tre identifierade kommunikationsbarriärerna; Brist på förståelse, Brist på efterfrågan och Tidsbrist. Denna modell ses som en grund för framtida studier avsedda att utveckla en dynamisk kommunikationsmodell som är lämplig för organisationsförändringar. Modellen kan dock också ses som ett verktyg för ledare i organisationer kännetecknade av förändring som vill förbättra sin kommunikationsförmåga och övervinna dessa kommunikationsbarriärer.

This report is an interview study on how the Swedish agency for public management in Jönköping works towards leadership communication. The study is not an examination, however it is done with the goal of understanding the agency communication out of communication models created for companies in the private sector. The theoretical approach is created out of recent behavioral leadership science and principals for leaders to communicate well at work. The report is based out of anonymous qualitative interview conducted with eight workers at the agency for public management in Jönköping. The report explains that an interacting and representative behavior is clearly expressed in the agency, and that independence and transparency are given priority as leadership behavior over strong directives from the leader.