Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen. Smärtan spelade en central roll i flertalet begränsningar respondenterna mötte. Den sänkte deras mobilitet, vilket medförde social isolering och begränsningar i vardagliga aktiviteter och förändrad självbild. Smärtan orsakade även sömnrubbningar och förändrade sinnesstämningar. Flera respondenter upplevde rädslor, de med arteriell insufficiens för amputation och för tidig död, och de med venös insufficiens för situationer som kunde medföra nya sår. Ett annat återkommande fynd var brist på kunskap, smärtlindring och brister i relationen med vårdpersonal. / Peripheral vascular insufficiency entails arterial and / or venous circulatory failure in the lower extremities, which can cause ulcers. Vascular insufficiency in the legs is an increasing health problem which often is a very painful condition and can have a major impact on the patient's daily life. Literature review was chosen as a method to answer the study aim; to describe research on patients' experiences of peripheral vascular insufficiency in the lower limbs and how it affects everyday life. This according to Carnevali’s theory on daily life functional health status. Major limitations in daily life because of the disease were identified in the literature. The pain was a central part of the restrictions all respondents met. It lowered mobility, leading to social isolation, limitations in activities in daily life and change in self-image. The pain also caused sleep disorders and altered moods. Several respondents experienced fears, those with arterial insufficiency of amputation and premature death, and those with venous insufficiency of situations that could cause new ulcers. Another frequent finding was a lack of knowledge, pain relief and trustful relationships with health professionals.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie. Studierna utreder dels larvterapins effektivitet i upprensning av sår samt larvernas läkningsförmåga och dels hur patienterna upplever larvterapi. Detta sattes i relation till konventionella behandlingsmetoder. Resultaten är positiva i larvterapins favör. Larvterapi är ett effektivt sätt att rensa upp nekrotisk och inflammerad vävnad i svårläkta sår. Såren rensas och läker fortare med få biverkningar jämfört med konventionella behandlingar. Dessutom bildas granulationsvävnad snabbare, vilket är en förutsättning för sårets läkning. Korrekt information och involvering av patienten skapar en positiv attityd i denna behandlingsform. Ett stort behov finns för detta i sårläkningens område pga ökade restriktioner av antibiotikaanvändning och ett önskat minskat lidande hos patienter med svårläkta sår. Det finns stora möjligheter för larvterapin om den fortsätter att utforskas. / The aim of this literature study is to compare larva therapy and conventional methods in treatment of ulcers on the basis of the following perspective: debridement of ulcers, duration of wound healing and patients´ experience. Polit & Becks (2006) model was used when working with this literature study. Search of relevant literature was done in three databases: PubMed, CINAHL and The Cochrane Library. Relevant articles were checked with the help of checklists modified of authors after Willman (2006). Nine different studies have been examined. The studies partly investigate the larva therapy’s effectiveness in debridement of ulcers and maggots´ capability in healing and partly how patients experience the larva therapy. This was set in relation to conventional treatment methods. The results are positive in larva therapy’s favour. Ulcers are debrided and healed quicker with few secondary effects compared to conventional treatments. Larva therapy is an effective way to debride necrotic and inflamed tissue in ulcers. Moreover new granulation tissue forms faster which is a condition for wound healing. Correct information and patients´ participation creates a positive attitude for this treatment. There is a big need for this in wound healing because of increased restrictions of use of antibiotics and desired decreased suffering for patients with ulcers. There are many possibilities with larva therapy if it continues to be researched.

Honungens terapeutiska egenskaper utgör en grund för dess användning vid behandling av svårläkta sår vilket kan vara ett alternativ till andra konventionella metoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att belysa vilka effekter användning av honung kan ha i samband med svårläkta sår samt patienters tillfredställelse med behandlingen. En systematisk modell med sju steg användes som metod för denna studie. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Medline och Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av protokoll modifierad av författarna. Resultatet av 8 inkluderade studier (9 artiklar) visar att behandling med honung möjligtvis är likvärdig konventionell behandling vid svårläkta bensår. Mer forskning av hög kvalitet behövs för att säkert fastställa effektiviteten avseende behandling med honung.Nyckelord: honung, komplementär medicinsk behandling, litteraturstudie, svårläkta bensår, sårläkning. / Therapeutic properties of honey forms a basis for its use in the treatment of recalcitrant wounds which can be an alternative to other conventional methods. The purpose of this study was to examine the scientific literature to illustrate which effects the use of honey may be associated with regarding ulcers and patients' experience of treatment. A systematic model with seven stages was used as a method for this study. The literature search was conducted in PubMed, CINAHL, Medline and the Cochrane Library. Relevant articles were reviewed according to protocol modified by the authors. The results of the eight included studies (nine articles) show that honey is probably equal treatment to other conventional treatments for healing of recalcitrant leg wounds. More high quality research is needed to evaluate the effectiveness of honey treatment. Keywords: honey, complementary medical treatment, literature review, recalcitrant leg ulcers, wound healing.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensår och dess omvårdnadsåtgärder. Litteraturstudien grundades på metod av Forsberg & Wengström (2003). Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet visade på att patienters upplevelser av venösa bensår hade en negativ inverkan på livet. Hos patienterna fanns en ständig oro och rädsla för eventuella komplikationer, yttre våld mot såret samt känslor av hopplöshet gällande sårläkningen. Mer forskning krävs för att få en tydligare förståelse för dessa patienter och deras upplevelser av deras bensår samt upplevelser kring omvårdnadsbehandlingen vid venösa bensår. / The aim of this systematic literature review was to examine how patients perceived their risk of venous leg ulcers and its care measures. The literature study was based on a method of Forsberg & Wengström (2003). Ten scientific articles included in the literature study. The results showed that patients' perceptions of venous leg ulcers have a negative impact on their lives. Among the patients was a constant worry and fear of possible complications, external violence against the bone or the wound and feelings of hopelessness regarding the wound healing. More research is needed to reach a clearer understanding of these patients experience of their ulcers and the experiences of its care measures.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett globalt hälso- och sjukvårdsproblem. Svårläkta bensår är ingen sjukdom utan ett symtom som uppstår av olika sjukdomstillstånd. Bensår är enligt definition belägna nedanför knät och nertill fotknölarna där läkningsprocessen tar längre tid än sex veckor och behandlingstiden långsam och resurskrävande. Sjuksköterskans uppgift är att tillgodose god omvårdnad vilket kan uppnås genom förståelse för patienters upplevelser samt deras situation. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters upplevelser av att leva med svårläkta bensår Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metod där elva artiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Lidande och fysiska upplevelser, emotionella och psykosociala upplevelser samt upplevelser kring omvårdnaden. Samt sex under teman: lidande, minskad mobilitet, när livet känns svårt, social isolering, vårdrelation samt upplevelser relaterat till behandling. Ett av de svåraste symtomen som orsakades av det svårläkta såret var smärta vilket orsakade både fysiska samt psykiska besvär. Symtomen upplevdes vara besvärliga samt orsakade oro, ångest och skam. Behandling samt läkningstiden var lång vilket resulterade i att vårdrelationen hade en stor betydelse för patienterna. Slutsats: Litteraturöversikten visar att livet påverkas negativt av att leva med svårläkta bensår. Sjuksköterskor saknar kunskap kring ämnet samt kunskap om patienternas livsvärld. Genom att skapa en god vårdrelation samt en god förståelse kan sjuksköterskan tillgodose bättre omvårdnad och därmed minska patienternas fysiska samt psykiska lidande. / Background: Hard-to-heal leg ulcers are a global health care problem. Hard-to-heal leg ulcers are not a disease but a symptom that arises from various medical conditions. By definition, leg ulcers are located below the knee and down to the balls of the feet, where the healing process takes longer than six weeks and the treatment time is slow and resource intensive. The nurse's task is to provide good care, which can be achieved through understanding patients' experiences and their situation. Aim: The aim of this literature study was to describe patients' experiences of living with hard-to-heal leg ulcers Method: A literature review was carried out based on Friberg's method whereeleven articles were included. Results: The results revealed three main themes: Suffering and physical experiences, emotional and psychosocial experiences and experiences around nursing. As well as six sub-themes: suffering, reduced mobility, when life feels difficult, social isolation, care relationship and experiences related to treatment. One of the most severe symptoms caused by the hard-to-heal wound was pain, which caused both physical and psychological discomfort. The symptoms were experienced as troublesome and caused worry, anxiety and shame. Treatment and the healing time were long, which resulted in the care relationship having a great importance for the patients. Summary: The literature review shows that life is negatively affected by living with hard-to-heal leg wounds. Nurses lack knowledge about the subject and knowledge about the patients' life world. By creating a good nursing relationship and a good understanding, the nurse can provide better care and thereby reduce the patients' physical and psychological suffering.

Bakgrund: Svårläkta bensår är ett omfattande och komplext problem inom vård och omsorg. Läkningsprocessen är ofta långdragen och innebär ett stort lidande för patienten med negativ inverkan på livskvaliteten. Faktorer som kan påverka sårläkningsprocessen med fokus på nutrition och dess inflytande på sårläkningen vid bensår har studerats i denna litteraturstudie. Syfte: Syftet var att beskriva nutritionens betydelse för läkning av bensår. Metod: En beskrivande litteraturstudie där resultatet inkluderar 15 artiklar med kvantitativ ansats. Artiklar söktes systematiskt genom databasen PubMed, varav två artiklar hittades via manuell sökning. Huvudresultat: Bensårspatienter föreligger risk för undernäring trots övervikt eller fetma och undernäring är ett vanligt förekommande. Det påvisas ett samband mellan risk för undernäring och sårtillslutningshastighet. Negativ association påvisades gällande sårläkningsprocessen vid brist på D-vitamin, C-vitamin, A-vitamin, zink, protein och albumin. Bensårspatienter som fick näringstillskott fick ett ökat intag av flera näringsämnen och ett positivt samband associeras med sårläkningsprocessen. Ett tudelat resultat huruvida järn påverkade bensårspatienterna tas i beaktande då en del patienter visade en överlag hög järnkonsumtion medan vissa patienter påvisade sig ha en allvarligt minskad nivå av järn i plasma. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie ger en tydlig indikation på att näringsintaget spelar en väsentlig roll vid läkning av bensår. Samband mellan olika näringsbristtillstånd och försämrad sårläkning framkommer, trots att tillgänglig forskning idag är bristfällig. Det påvisas lyckade resultat gällande näringstillskott till bensårspatienter för att behandla/förebygga brister av olika näringsämnen, vilket har resulterat i en mer framgångsrik sårläkning. / Background: Difficult-to-heal leg ulcers are an extensive and complex problem in healthcare. The healing process is long and involves suffering for the patient with a negative impact on their quality of life. This literature review studied factors that can influence the wound healing process with a focus on nutrition and its influence on wound healing in leg ulcers. Purpose: The aim was to describe the importance of nutrition for the healing of leg ulcers. Method: A descriptive literature study where the result contains 15 articles with quantitative approaches. Articles were systematically searched through the database PubMed, of which two articles were found by manual search. Main results: Leg ulcer patients are at risk for undernourishment despite being overweight or obese, and malnutrition is a common occurrence. A relationship between the risk for undernourishment and wound closure rate is demonstrated. A negative association was demonstrated regarding the wound healing process and deficiency of vitamin D, vitamin C, vitamin A, zinc, protein and albumin was demonstrated. Leg ulcer patients who received nutritional supplements increased the intake of several nutrients and a positive relationship is associated with the wound healing process. A two-sided result whether iron affected the leg ulcer patients is taken into account as some patients showed an overall high iron consumption while some patients were shown to have a severely reduced level of iron in plasma. Conclusion: The results of this literature study gave a clear indication that nutritional intake plays an essential role in the healing of leg ulcers. Connections between various nutritional deficiency states and impaired wound healing are emerging, despite the fact that the research available today is insufficient. Successful results have been demonstrated regarding nutritional supplementation to leg ulcer patients to treat/prevent deficiencies of various nutrients, which resulted in successful wound healing.

To estimate the clinical and cost-effectiveness of using a skin protectant (Cavilon No Sting Barrier Film [NSBF] or Cavilon Durable Barrier Cream [DBC]; 3M) compared with not using a skin protectant in the management of venous leg ulcers (VLUs), in the UK. Method: A decision model was constructed depicting the patient pathways and associated management of a cohort of patients with and without a Cavilon formulation, plus dressings and compression. The model was based on the case records of a cohort of matched patients from The Health Improvement Network (THIN) database, who were first diagnosed with a VLU between 1 Jan 2008 and 31 Dec 2009. The model estimated the costs and outcomes of patient management over 6 months and the cost-effectiveness of using a Cavilon formulation relative to not using a skin protectant. Results: Patients' mean age was 80.2 years and 61% were female. Sixty-five per cent (n=166) of Cavilon patients received NSBF, and 35% received DBC. Between 6% and 9% of VLUs were healed at 6 months and 53–66% became infected. Healing was affected by a patient's age (OR: 0.944 for each additional year), but not by gender, level of exudate or wound size. There was a significantly greater reduction in wound size among patients in the NSBF group than in the other two groups (p < 0.001). Additionally, there was no significant difference in the initial wound size of those VLUs that did and did not heal in the two Cavilon groups; however, initial size of the VLUs that healed in the control group was significantly smaller than those that did not (p<0.001). Resource use was similar between the three groups. Patients were predominantly managed by practice nurses, with a mean 37–38 nurse visits over the study period. Patients' dressings were changed, on average, every 4–5 days, with a mean of 3 dressings under a compression bandage. The total 6-monthly NHS cost of managing a VLU was ∼£2200. Practice nurse visits were the primary cost driver, accounting for up to 58% of the 6-monthly NHS cost, whereas dressings accounted for < 10% of the cost. Conclusion: Use of NSBF leads to significantly greater wound size reduction than that observed in the other two groups and may facilitate the healing of larger wounds without increasing costs. Hence, use of NSBF for peri-wound skin protection in patients with exuding VLUs is the preferred treatment strategy. / 3M Health Care, manufacturers of Cavillon NSBF and Cavillon DBC

Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten. / Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.

<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p> / <p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd. / Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.