Arbetet handlar om hur elever lär sig genom leken i klassrummet. Arbetet tar upp både elever och lärares syn på lärande genom lek.

The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about preschool teachers' attitudes regarding digitization in children's play at preschool. I used a combination of both a qualitative and quantitative method in the study.To collect material for the survey, digital questionnaires were used in which preschool teachers from one and the same municipality had to answer. Based on that, I used a socio-cultural perspective as a starting point based on central key concepts such as artefacts, mediation and communication. The results showed that pre-school teachers' attitudes towards digitization are an important factor in how children can use digital technologies in their play at pre-school. It turned out that preschool teachers' view of digitization is very positive because it is a way for children to create meaning in their play. However, many preschool teachers experience difficulties in using digital tools in children's play because they must not be used in the wrong way.  Key words: Play, digitization, preschool teachers, settings.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse och en ökad kunskap om förskollärares syn på begreppen lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande hänga ihop eller är det två skilda begrepp? För att uppnå studiens syfte, samt besvara frågeställningarna, har vi använt oss av kvali-tativ intervjumetod för att samla in empirin. Sex förskollärare på två olika förskolor har intervjuats utifrån följande teman, lek och lärande, pedagogers förhållningssätt, kun-skaper och färdigheter, samt den pedagogiska miljön.Studien grundas i ett sociokulturellt perspektiv, vilkas grundtankar är att människor lär och utvecklas i ett socialt sammanhang.Studien visar på att förskollärarnas ser på begreppen lek och lärande som en helhet, samt att barn lär i samspel med andra barn och vuxna. Förskollärarna anser att verksamheten till stor del är styrd av pedagoger vilket leder till mindre utrymme för spontan och fri lek. Resultatet visar även att förskollärarna anser att egenskaper som lyhörd, engagerad och närvarande är grundläggande hos pedagoger för att kunna skapa ett lustfyllt lärande för barnen. De menar även att utformandet av miljön är viktig för barns utveckling och lärande.Vår slutsats utifrån resultatet är att leken är ett viktig redskap i barns vardag för att ut-veckla lärandet. Det är dock viktigt att inte glömma att leka också ska vara roligt och lustfyllt.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades.Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek.Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan. Leken sågs som ett naturligt sätt att nå barnen då leken alltid är tillgänglig. Vidare uppfattade de pedagogerna som vi intervjuade att det fanns skillnader mellan pojkar och flickors lek. Nyckelord: Barn, Lek, Pedagoger.

SammanfattningArbetets titelFri lek i förskolan – villkor och förutsättningarArbetets artExamensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande.Sidantal56FörfattareJaneta Hassoun och Sandra IvanovaHandledareLena Rubinstein ReichExaminatorAnna-Karin SvenssonTidpunkt2011-11-02SyfteSyftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria leken. FrågeställningHuvudfråga;På vems villkor och förutsättningar är leken fri?Delfrågor;Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken?MetodVi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman. Vi har även genomfört sju kvalitativa intervjuer med de pedagoger som varit med under observationstillfällena. Under intervjuerna har en av oss intervjuat medan den andra antecknat och spelat in samtalen med mobiltelefon. Resultat och slutsatsEn tabellsammanställning av våra strukturerade observationer utfördes. Vi kategoriserade de ostrukturerade observationerna och de kvalitativa intervjuerna. Pedagogerna ser fri lek vara då barnen bestämmer. De anser även att de vuxnas delaktighet i barnens lek är betydande. En av pedagogerna anser att det är bra att styra den fria leken lite. En annan pedagog tycker att den fria leken har med barnens fantasi att göra. För den fria leken ser fyra av pedagogerna inga hinder. Två uppfattar tiden vara ett hinder. Medan en annan ser verksamheten som ett hinder. Barnens villkor och förutsättningar i den fria leken tydliggjordes under observationerna bland annat genom vem som bestämmer lekreglerna och vem som följer de.NyckelordFri lek, Förskola, Förutsättningar, Hinder, Pedagoger, Villkor.

Abstract Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i läsinlärning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading).Syftet med det här examensarbetet var att få kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för läsinlärning. Frågeställningarna har varit ”Hur ser arbetet ut i läsinlärning?”, ”Används leken i läsinlärning och iså fall hur?” och ”Hur tänker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i läsinlärning?”. Jag har i uppsatsen använt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring läsning. Knutdotter (1992), Welén (2003) och Lindqvist (2002) som på olika viss forskat kring leken har också används. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där insamlingen av det empiriska materialet har skett genom intervjuer med fyra pedagoger verksamma på en grundskola. Till en början tänkte pedagogerna mest på den fria leken när de tänkte på begreppet lek och pedagogerna menade att den fria leken inte används i deras arbete med läsinlärning. Det som dock framkom under intervjuerna var att pedagogerna faktiskt använde sig av leken, eller lekfulla inslag i läsinlärning. Det kunde exempelvis vara olika typer av språklekar, laborationer med bokstäver och ord, och arbete med rim och ramsor. De fördelar som pedagogerna kunde se av att använda leken i läsinlärning var att eleverna upplevde arbetet som roligt. Eleverna såg då inte undervisningen som något betungade utan som något lustfyllt. Nackdelar som nämndes var att det kunde upplevas som att det blev lite oroligare och rörigare i klassen när de skulle använda leken i läsinlärning. Detta på grund av att pedagogerna då frångick de ramar som eleverna var vana vid. Nyckelord: Läsning, läsinlärning, leken, fri lek och regellek

Syftet med denna studie var att fördjupa mina kunskaper om barns utomhuslekar och studera vilka lekar som förekommer ute på en skolgård. Min frågeställning i detta arbete var: Vilken typ av frilekar som är mest populära hos 7-8 åringar under cirka en timme lång utevistelse på ett fritidshem. Studien gjordes under fem dagar i sträck. / Outdoor activities at an after-school center

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv. / During social interaction between kindergarten teachers and children the teacher has posibility to stimulate children´s social and cognitive development. This study will show how free play can be used from a pedagogical point of view.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte är också att undersöka om leken kan utvecklas med hjälp av lärarna för att därefter kunna användas som en arbetsmetod i undervisningen. Frågeställningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken användas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är känsla av sammanhang (KASAM) som bygger på att arbeta med det som ger hälsa och sociokulturella teorin att personer lär i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som används för att besvara frågeställningarna och syftet är deltagandeobservationer vid fyra tillfällen av vardera fyra särskoleelever dvs. totalt 16 observationer och kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultat: Att prova nya saker är inget som man skall vara rädd för så länge man harvetskap om hur eleven fungerar, att det finns ett ömsesidigt förtroende och att det finns en tydlig tanke bakom vad det är man vill göra och uppnå.

Studiens syfte är att undersöka förskolans fysiska lärmiljö inomhus och hur förskollärare anpassar lärmiljön för att främja lust till lek och lärande för barnen. Studien avser även att synliggöra vad förskollärare utgår från vid skapandet av lärmiljöer. Vi undersökte detta då vi anser att lärmiljön i förskolan är av stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes på olika förskolor. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån det sociokulturella perspektivet, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Resultatet visar hur förskollärare anpassar lärmiljön för att främja barns lust till lek och lärande samt vad förskollärare utgår ifrån vid skapandet av lärmiljöer i förskolan. Slutsatsen av studien är att lärmiljön i förskolan är av stor vikt för att barnen ska behålla lusten till att leka och lära. Det är även av stor vikt att lärmiljöer i förskolan är skapade efter barnens behov och intressen.