No description available.

The aim of this studyhas been to capture preschool children's strategies, when they include and exclude each other in play. My aim was also to find out how children choose to integrate into an already existing game. My questions were: What strategies are used by the children at the preschool when they want to exclude or include each other? How to integrate the children when they want to be involved in an ongoing game and how they will be received during the time of play? My theoretical starting points are from Vygotsky's theory of proximal development zone, and Michel Foucault's perspective on power, and also research on the subject. The empirical study was conducted using the observations at two preschools. The children I observed were between four to five years old.The results show that children used different strategies, and when the strategy did not work so the child could switch to another. It also showed that children, who could not get into the game, got the help of other children who were already in play or a preschool teacher.Sometimesthe children received no help at all and gave up the hope to get into the game, or got into it by himself.

Studiens syfte var att undersöka hur fritidspedagoger/lärare i fritidshem talar om begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i fritidshemmets verksamhet. Vilken innebörd menar de att dessa begrepp har och i vilka aktiviteter stimuleras elevernas entreprenöriella förmågor? En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex fritidspedagoger/lärare i fritidshem intervjuades. Resultatet analyserades genom det sociokulturella perspektivet eftersom det tydliggör hur viktigt det sociala samspelet är för lärandet och tillägnandet av kunskaper. Litteraturen som använts vid litteraturgenomgången är relevant för denna studies syfte och frågeställningar. I resultatet framkom att pedagogerna inte kände förtrogenhet med de båda begreppen och att kompetensutveckling saknats, delvis eller helt. Vid samtal framhåller pedagogerna hur viktigt samspelet, fri lek samt rollek med innehållet i leklådor är för elevernas entreprenöriella lärande. Pedagogerna anser även att eleverna ska ges möjligheter att pröva olika idéer och att det är okej att göra fel eftersom även det ses som ett lärande. Dessutom betonade flera av pedagogerna betydelsen av att stimulera eleverna att få tänka själva och därmed hålla tillbaka sin egen kunskap för att stimulera elevernas entreprenöriella förmågor. Pedagogerna talade också om vissa svårigheter med att utföra sitt pedagogiska uppdrag då antalet inskrivna elever i grupperna anses för stort.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens. Vad gäller barns språkutveckling anses en av de viktigaste förutsättningarna vara att pedagogerna använder ett rikt och avancerat språk i för barnen meningsfulla situationer, och att de finns med och stöttar barnen i deras lek. Studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns språkutveckling och hur viktig deras närvaro är för att främja den.

Studiens syfte är att undersöka barns samspel i tillträdet till den fria leken. De frågeställningar som syftet utgår från är hur barn förhandlar med varandra i tillträdet till leken och hur uteslutning i tillträdet till leken sker. I studien användes en kvalitativ metod och det undersökningsinstrument som användes var observation med hjälp av videoinspelning. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 26 barn på två olika förskolor belägna i två olika kommuner. Observationerna transkriberades och analyserades för att kunna urskilja de tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier som barn använder sig av i tillträdet till leken. I studien framkom det att barn använder sig av flera strategier för att ta sig in i en pågående lek. Resultatet visade att vissa tillträdesstrategier är mer förekommande än andra. Det urskiljdes också att uteslutningar i observationerna var mindre förekommande än tillträden och att uteslutningar skedde både i tillträdet till leken samt från den pågående leken. Genom att barnen prövar sig fram med olika strategier blir de skickligare på att avgöra vilken strategi som är mest lämplig i en viss situation. Barnen får också erfarenheter av vilka strategier som kan leda till tillträde och vilka som kan leda till uteslutning. En närvarande pedagog som är lyhörd och kan vägleda barnen för att hitta en lämplig strategi behövs dock när barnen inte har de erfarenheter som krävs.

No description available.

Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om och i så fall hur barns val av lek och lekkamrater skiljer sig beroende på om de leker inomhus eller utomhus. Jag kommer också lyfta miljöns betydelse och utreda vilka faktorer som påverkar barnens val av lek. Studiens frågeställningar är; Hur skiljer sig barns val av lek ur ett genusperspektiv beroende på om de är inomhus eller utomhus? När och hur framträder könsuppdelning vid lek på fritidshemmen? Vilken betydelse har miljön och omgivningens bemötande i barnens val av lek? Studien utgår från att lek är del av fritidshemmets uppdrag och en viktig komponent i barns liv och utveckling, och grundas på barnens egna val. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder i form av observationer och enkäter som genomförts med barn på två olika fritidshem med fokus på verksamhet utomhus, respektive inomhus. Resultatet analyseras utifrån begreppen genuskontrakt och performance, genom att lyfta studien med hjälp av de tre olika nivåerna som återskapar genus. De slutsatser som studien uppvisar är att barnen lever efter tydliga könsmönster som påverkar deras val. Även om miljön och de lekmaterial som fritidshemmen erbjuder är tillgängliga för alla barn så väljer de utifrån könstillhörighet och förväntningar. Även om barnen till viss del leker gemensamt präglas leken av könsroller. Det krävs ett aktivt pedagogiskt arbetssätt för att utmana och förändra, som till viss del handlar om delaktiga pedagoger som öppnar upp leken för alla.

Studiens ansats var att undersöka vilka strategier för förhandling och kommunikation eleverna i en förskoleklass uppvisade under fri lek och hur detta hängde samman med elevgruppens lokala kamratkultur. Syftet var att undersöka hur eleverna använde strategier för kommunikation i leken och om leken kan ge möjligheter för språkutvecklande arbete. Observationer av den fria leken gjordes med hjälp av filmkameror och stödanteckningar och transkriberades sedan för vidare analys. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv samt Corsaros teorier om kamratkultur. Analysen visade att språket var ett centralt verktyg inom strategierna för kommunikation för de observerade eleverna att använda vid förhandling i lek. Genom och inom leken skapade de sig nya kunskaper om språket och det sociala samspelet. Eleverna använde sig av både det verbala språket och kroppsspråket i samspelet mellan varandra och uppvisade goda kommunikativa förmågor genom att använda dessa verktyg på olika sätt. De skapade gemensam mening om olika ord och begrepp och förhandlade om kamratkultur genom språket. Vi såg hur eleverna omformade delar av vuxenkultur för att skapa sig eget utrymme och undkomma regler och normer satta av vuxenvärlden. De olika strategier för kommunikation som eleverna använde sig av gav olika möjligheter att påverka gruppen och de normer och kunskaper som formades där.

Våra egna erfarenheter har lett till att vi ville skriva om drama i förskolans verksamhet och utforma en produkt för pedagoger. Detta för att öka ämnets status och betydelse i förskolans verksamhet. Syftet för vår produkt är att inspirera pedagoger i förskolan att använda dramalekar samt att produkten ska vara lättillgänglig för alla. Den metod vi har använt oss av är att skriva en arbetsprocess om hur vi gått tillväga när vi utformat vår produkt. Tidigare forskning visar att leken är en stor del i förskolans verksamhet, trots detta ges inte pedagogstyrda lekar tillräckligt stort utrymme. Den pedagogstyrda leken ger barn många möjligheter till att utvecklas och ta till sig ny kunskap. Forskningen visar även att pedagogstyda lekar stärker barngruppens sammanhållning. Innan produktutformningen genomfördes en målgruppsundersökning med fem förskollärare för att påvisa behovet utav produkten och en efterföljande utvärdering med samtliga förskollärare. Den färdiga produkten består av en hemsida med beskrivningar till 41 dramalekar.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns delaktighet i förskolan. Tre frågeställningar ligger till grund för studien: Hur ser förskollärare på sitt förhållningssätt för att främja barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att samlingen i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Hur tänker förskollärare om att leken i förskolan kan användas i relation till barns delaktighet? Forskningsmetoden var kvalitativ och undersökningsinstrumentet var semistrukturerade intervjuer där resultatet analyserades för att sedan kategoriseras. Urvalet bestod av sex förskollärare. Det framkom i studien att samtliga respondenter anser att barns delaktighet är av stor vikt i förskolan och att den ofta främjas genom samtal. Det är genom samtal som respondenterna blir medvetna om vad barnen finner intressant. Barnens intressen används sedan för att utveckla verksamheten. Studien visar att det är förskollärarens förhållningsätt som till största del påverkar om barnen blir delaktiga i verksamheten. Ett gott förhållningssätt är enligt respondenterna lyhördhet, flexibilitet samt att kunna närma sig barnets perspektiv. Det synliggjordes även att mycket av barnens delaktighet är styrd till förutbestämda alternativ till exempel att placeringen är styrd till att välja plats på samlingsmattan. I leken styrs barnens delaktighet ofta utifrån förskolans och förskollärarens regler, exempelvis valet av material och att alla barn måste få vara med i leken.