Barns gemensamma lek präglas av ett genuint samspel som bland annat kräver kunskap om de sociala lekregler som krävs för att driva leken framåt. Inkludering och exkludering blir därför två centrala begrepp när det kommer till leken och vilka som får vara med och inte. Syftet med denna studie har varit att studera hur både inkludering och exkludering ter sig i förskolans verksamhet. Vi har undersökt hur och varför exkludering sker mellan barnen, samt vilka strategier förskollärarna använder sig av i arbetet för att motverka exkludering. Den föreliggande studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare samt gruppintervjuer med tre olika barngrupper. Resultatet av studien visade att det fanns olika orsaker till grund för exkludering där den mest märkbara anledningen enligt både förskollärarna och barnen, var ålder och de barn som förstörde en pågående lek. Det har också framkommit att de barn som förstör leken behöver hjälp och vägledning för att kunna utveckla sin brist i de sociala koder som krävs för att kunna leka med andra. Studien har synliggjort de strategier som förskollärarna använder sig av, som bland annat är att vara med och starta upp lekar med de barn som har svårt att bli inkluderade. Det har framförallt visat sig vara avgörande att som förskollärare ständigt vara närvarande för att kunna upptäcka och motverka exkludering. Vad som visat sig vara problematiskt med dessa strategier är avgörandet av när man ska träda in och inte, lika svårt har det visat sig vara när förskolläraren ska träda ur en uppstartad lek. Vi har med denna undersökning sett att det krävs ständigt närvarande och lyhörda förskollärare då det tydligt framkommit att exkludering och utanförskap spelar en stor roll för barns fortsatta utveckling och lärande.

Bakgrund: Överallt i vår omgivning möts vi av makt av olika slag. Människor både tar och ger makt och fördelar den mellan sig. Redan i tidig ålder utövar barn makt och förhåller sig till genus. Både makt och genus är intressanta ämnen att undersöka i förskolan. Barn har i alla tider lekt, men alla barn är individer och agerar på olika sätt. I leken är det ofta vissa barn som får bestämma mer än andra och i vissa lekar använder barn makt på olika sätt för att få bestämma. I denna undersökning har det gjorts observationer på barns fria lek. Barnen har tagit olika maktpositioner i leken. Det har även gjorts observationer på flickors och pojkars lek samt om deras maktpositioner skiljer sig åt. Vad för slags makt och positioner har barn i förskolan? Hur leker flickor och pojkar, har de liknande sätt att leka eller skiljs det åt? Syfte: Syftet är att undersöka hur barnen i sin fria lek fördelar maktpositioner mellan sig samt hur de förhåller sig till dessa positioner utifrån ett genusperspektiv. Mer specifikt är det följande frågeställningar som är i fokus: -Vilka maktpositioner tar barn i sin fria lek i förskolan? -Hur framträder genus i barns lekar i förskolan? Metod: Genom att observera barnens lek synliggörs hur barnen förhåller sig till olika maktpositioner och till genus. Genom observationerna framträder ett mönster i barnens lek. Observationerna genomfördes i en 3-6 årsgrupp. Resultat: Det finns flera olika maktpositioner i barnens lekar. Alla dessa positioner är viktiga för barnens utveckling. Även begreppet genus har analyserats i barngruppen och både flickor och pojkar leker liknande lekar. Det finns alltså ingen större skillnad på flick-pojklek men deras maktpositioner är olika. Flickor har en benägenhet att prata och resonera fram till lösningar medan pojkar är mer tävlingsinriktade. Resultatet visar att barnen tar olika positioner i sin lek. Analysen lyfte fram följande positioner: ledandeposition, lösningsbenägenposition, mellanposition och underposition. Alla dessa positioner har lika stor betydelse för barns utveckling.

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning.</p><p>Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt  med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket <em>kan</em> sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter <em>varje</em> individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.</p>

<p>Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. </p><p>Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen. Vidare kommer vi att nämna betydelsen av social kompetens och att lek kan användas för att förbättra denna förmåga.</p><p>I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i förskoleklass, år 1, år 2 och/eller i år 3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan analyseras och redovisas med hjälp av citat. Undersökningen visar att det finns flera olika definitioner på begreppet social kompetens, men att det ofta handlar om att kunna uppföra sig väl tillsammans med andra. Vidare har vi fått ta del av pedagogernas erfarenheter av elever med bristande social kompetens och deras arbete med att utveckla elevers sociala förmåga. I undersökningen framkom det att bland annat samarbetsövningar och lek används i arbetet för att förbättra elevernas sociala kompetens.</p>

<p>Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lärspel bör utformas till barn med läs och inlärningssvårigheter. Detta i bakgrund av lärare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen är ämnad för att behandla användargränssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgångspunkt framställa hur lek- och lärspel ska kunna konstrueras till det bättre för barn med läs och inlärningssvårigheter. För att kunna uppnå vårt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer. 2 lärare och 2 speciellpedagoger från särskolor intervjuades utifrån uppsatsens tematiska ramar. 2 elever observerades från en särskola. Resultatet visade bland annat på att allt bör vara enkelt och att det ska finnas en klarhet i allt. Det får inte vara komplicerat. Det centrala i slutsatserna som framkom var att grafiken har stor betydelse och hur gränssnittet är upplagt gällande knappar etcetera.</p>

<p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka lärares uppfattningar om lek och lärande i utemiljö. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer med lärare verksamma i förskolor som är anslutna till Friluftsfrämjandets pedagogiska inriktning I Ur och Skur.</p><p> </p><p>Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, betonar lekens betydelse för lärandet och att barn ska få tillfälle att leka och lära både inomhus och utomhus. Läroplanen och nuvarande svensk pedagogisk forskning inom förskolan tar sin utgångspunkt i ett helhetsperspektiv där lek och lärande inte skiljs åt. Barn ses som kompetenta, det vill säga de har inneboende kunskaper som blir synliga i gemenskapen med andra. I barns livsvärld är lek och lärande inte åtskilda och därför bör vuxna och lärare inte heller göra denna uppdelning. För att komma igång med sin lek behöver barn en lugn och trygg miljö, något som de vuxna kan vara med att skapa. När barn leker tillsammans lär och utvecklar de många olika förmågor, både av varandra och spontant när de leker. Bland annat utvecklar de sin fantasi och kreativitet, sin sociala och kommunikativa kompetens samt sin kroppsuppfattning.</p><p> </p><p>Efter genomförd studie har vi funnit att utemiljön erbjuder många tillfällen till lek och lärande. Utifrån intervjuerna framkom att miljön och dess utformning påverkar vilken typ av lek barnen ägnar sig åt, och därmed får miljön också konsekvenser för vad barn lär när de leker. Alla lärarna betonade att det blir färre konflikter i utemiljö, framför allt i skogen. Lärarna anser att deras uppgift är att ge barnen stöd och hjälp, exempelvis för att komma igång med leken eller utveckla den. De vill skapa miljöer som inbjuder till lek samt ge barnen den tid de behöver för att leken ska kunna komma igång, fortlöpa och avslutas. Lärarna har genomtänkta aktiviteter med barnen där syftet är att det ska vara roligt och lekfullt men samtidigt lärorikt. Vid planeringen av aktiviteter försöker de få in de strävansmål som finns i förskolans läroplan, framför allt är matematik och språkutveckling i fokus.</p>

<p>Bakgrund Det är många teoretiker och forskare som är överens om att leken är viktig för barns utveckling och stimulerar barns lärande. I förskolan idag är leken ett naturligt arbetssätt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger använda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi själva är intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det är intressant att få veta hur föräldrar ser på lek. Syfte Syftet med vår studie är att kartlägga föräldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolåren. Metod Vi har valt att göra en kvantitativ studie där vi har delat ut enkäter till föräldrar som har barn i förskoleklassen upp till trean. I vår studie har vi undersökt föräldrarnas attityder till fri lek under lektionstid, lek på rasten och lärarstyrd lek i undervisningen. Resultat Resultatet i vår undersökning visar att de flesta föräldrar anser att fri lek bör finnas med under lektionstid. Vi kan också se att alla föräldrar som deltog i vår undersökning tycker att barnen bör leka på rasten, men det finns delade meningar om läraren bör delta i denna lek. Påståendet som handlar om läraren bör använda sig av den lärarstyrda leken i undervisningen kan vi se att de flesta föräldrar håller med om.</p>

<p>Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltäthet. De flesta förskolor idag är byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begränsade möjligheter att utveckla lekmiljön på ett tillfredställande sätt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger näring till leken. Därför är det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartläggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förändrar i den inre miljön. Syfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogens roll och medvetenhet i utformningen av lekmiljön inomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Innan intervjuerna observerade vi själva de aktuella förskolorna och tog fotografier av lekmiljön för att få en konkret bakgrund att diskutera kring i intervjuerna. Resultat: Lekmiljön för pedagogerna innebär att den ska vara "inbjudande, lockande och tillåtande" när det gäller material och rum. Lokalerna upplevs av de flesta som för små i förhållande till barngruppens storlek. Pedagogerna vill gärna skapa ordning och lugn och ro i lekmiljön genom att styra både barngrupp och material. Barnens egen möjlighet till påverkan i lekmiljön är inte så stor. De förändringar som görs i lekmiljön genomförs av pedagogerna själva.</p>

<p>Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan. Den lek som vi har observerat under våra VFU-perioder är styrd lek och används av pedagogen antingen som rekreation mellan arbetspass eller som hjälp till inlärning. Syfte: Studien syftar till att undersöka lärares syn på lek i undervisningen under de tidiga skolåren och hur de använder sig av lekpedagogik i undervisningssyfte. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi har i fyra fokusgruppsintervjuer fört samtal med pedagogerna om vad de anser om lekpedagogik i skolan och hur de använder leken som redskap för lärande. Resultat: Genom fokusgruppsintervjuer med lärare i de tidigare skolåren har vi funnit att samtliga informanter anser sig använda lekpedagogik i undervisningen. De menar att lek kan man använda i alla sammanhang och i alla ämnen. Vår studie visar på att pedagogerna är positivt inställda till lekpedagogik och de anser att det behövs mer lek i skolan. Syftet med lek i undervisningen är främst som inlärning och som paus mellan arbetspass. De anser att fri lek är viktig i undervisningen men använder själva den styrda leken. Pedagogerna menar att det finns olika faktorer som bidrar till att lekpedagogik är svår att ta i bruk.</p>

<p>Leken är en allsidig aktivitet som är mycket viktig för barns utveckling. Därför är det av stor betydelse att den får mycket utrymme såväl i förskolan som under barnens första skolår. 1998 började förskoleklassen ingå i skolans läroplan. Meningen var att man skulle integrera förskolans och skolans traditioner så att de tillsammans skulle bilda en god pedagogisk verksamhet för barnen. En gemensam syn på lek och lärande skulle vara det centrala men även en stark betoning på en helhetssyn av barnet. Syftet med vår studie är att undersöka lekens utrymme och betydelse i förskoleklassen. Vi har gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer av förskollärare verksamma i förskoleklass. Vi har intervjuat sju förskollärare varav en numera är utbildad grundskollärare. På många håll visar det sig enligt forskning och enligt våra förskollärare att man fått mer skollik verksamhet än det var tänkt. Våra intervjuade förskollärare anser dock att verksamheten inte blivit för skollik på deras arbetsplatser pga. att de arbetar för att behålla förskolans arbetssätt i förskoleklassen. De arbetar för att leken ska vara det centrala av barnens skoldag.</p>