No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: r<b>eading, vocabulary, listening, speaking</b> och <b>writing</b>. </p><p>Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. D</p><p>etta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex. en kursbok.</p>

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: r<b>eading, vocabulary, listening, speaking</b> och <b>writing</b>. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. D etta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex. en kursbok.

<p>Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.</p>

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.

Syftet var att undersöka hur lärare utformade sina lektionsplaneringar till form och innehåll för att inkludera alla elever i undervisningen och för att elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt genom matematikundervisning. Lektionsplaneringar från 14 lärare samlades in, vilket följdes upp med semistrukturerade intervjuer med lärarna. Studien utgick från den sociokulturella teorin och var kvalitativ med kvantitativa inslag. Resultatet visade tre kategorier av lektionsplaneringar: den effektiva, den fylliga och den omfattande. I samtliga kategorier identifierades två underkategorier, med eller utan matematikbok. Bedömning användes för att forma undervisningen utifrån elevernas behov. Den ledning och stimulans som gavs till samtliga elever, oavsett om de var i behov av stödinsatser eller hade kommit långt i sin matematikutveckling, var variationer av svårighetsgrad på material och kamratlärande via sociala samspel. Det som inte syntes i lektionsplaneringarna var stödinsatser. Lärarna föreföll ha delar av planeringar i huvudet, till exempel stödinsatserna. Elever som kommit längre i sin matematikutveckling fick klara sig mer själva än andra eller agera hjälplärare. Studien visade att kollegiala samtal kan utveckla undervisningen till att bli mer inkluderande och differentierad. En implikation till speciallärare var att, tillsammans med lärare och genom lektionsplaneringar, arbeta för en differntierad lärmiljö som inkluderar samtliga elever.