Följande studie undersökte Before the Flood, en dokumentärfilm av och med Leonardo DiCaprio, utifrån ett retoriskt perspektiv. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall på vilket sätt Leonardo DiCaprio, experter och skaparna bakom dokumentärfilmen använde retoriska strategier för att förstärka Before the Flood’s budskap och verka övertygande inför sin publik. Som metod tillämpade studien kvalitativ textanalys och de tre grundläggande appellformerna, visuell retorik samt argumentation var studiens analysverktyg. Analysen resulterade i nio olika analysenheter, tre för varje analysverktyg. Fokus lades på de tre grundläggande appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysen fokuserade på visuella bilder, kroppsspråk och gestikulering samt kameravinklar inom visuell retorik. Bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation var de tre analysenheterna för argumentationsdelen. Vidare diskuterades användningen av inflytelserika personer som argument för förändring i ett visst beteende och hur användningen av retoriken kan spela en betydande roll för förstärkandet av budskapet. Resultatet visade att retoriska strategier används i Before the Flood. Både DiCaprio och experterna använder retoriska appellformer och olika typer av argument för att verka övertygande inför tittarna. Studien visade också att det fanns ett samspel mellan de retoriska appellformerna och argumentationen. Samspelet var viktigt för att förstärka dokumentärfilmens anspelning på känslor och dess trovärdighet. Slutligen har dokumentärfilmens skapare tillämpat visuella medel för att förstärka appellformerna och argumentationen, vilket resulterade i att budskapet i Before the Flood förstärktes. / Following study examined Before the Flood, a documentary film by and with Leonardo DiCaprio, from a rhetorical perspective. The purpose of the study was to see if and in what ways Leonardo DiCaprio, experts and the creators of the documentary film applied rhetorical strategies to strengthen the message of Before the Flood and how to seem convincing to the audience. The study applied a qualitative text analysis as a method and the three appeal forms, visual rhetoric and argumentation were the analysis tools of the study. The result showed nine different analysis units, three for each analysis tool. Focus was put on ethos, logos and pathos as the rhetoric’s three different appeal forms. It also focused on visual images, body language and camera angles. Furthermore, the analysis focused on three different kinds of argumentation: images, threats and authorities. The study discussed the use of influential people as an argument to convince viewers to change in certain behaviour. Further, the study discussed how the use of rhetoric could play a major role in the strengthening of the message. The result showed that rhetorical strategies are used in Before the Flood. Both DiCaprio and the experts are using the rhetoric appeal forms and different kinds of arguments to seem convincing to the audience. The study demonstrated that there is an interaction between the rhetorical appeal forms and the argumentation, and the interaction is important to strengthen the emotions and the credibility of the documentary film. Lastly, the creators of Before the Flood have also applied visual tools to strengthen the emotions and argumentation, which resulted in a more reinforcing message.

Den här uppsatsen undersöker filmstjärnan Leonardo DiCaprios retoriska funktion såsom den manifesteras i klimatdiskursen. Undersökningen genomförs med speciellt avstamp i två av hans filmer vilka i uppsatsen anses särskilt relevanta med tanke på deras produktionsmässiga samtidighet med DiCaprios år som FN:s fredsbudbärare varunder han valde att uppmärksamma klimatfrågan: The revenant (2015) och Before the flood (2016). Filmerna betraktas i uppsatsen som diskurser, likaledes semiotiska texter. Denna undersökning utförs med stöd i ett antal analysverktyg och teoretiska utgångspunkter. Forskningsfälten klimatkommunikation och celebritetsstudier är viktiga utgångspunkter, medan melodrambegreppet och Lloyd F. Bitzers ”retoriska situation” är de viktigaste analysverktygen. Även västerngenren och tillhörande mytbildning bereds stor plats, inte minst på grund av att en av filmerna, The revenant, är en västernfilm. Melodrambegreppet, vars retoriska funktion betonas, sammankopplas med både klimatdiskursen och västerngenren samt George Lakoffs klimatkommunikatoriska tes som kortfattat och förenklat går ut på att känsloargument är det bästa sättet att informera om den globala uppvärmningen. Vidare diskuteras DiCaprios personas förhållande till dessa diskurser och begrepp. Uppsatsens analyser visar att melodrambegreppet är centralt för både klimatdiskursen och de analyserade filmerna. Och att DiCaprios funktion i klimatdiskursen vidare samspelar med dessa aspekter. Samtidigt upprättas frågetecken kring huruvida detta nödvändigtvis innebär att de retoriska diskurserna (filmerna), och likaledes DiCaprio, besvarar sina situationer. Snarare antyder analysresultaten paradoxalt nog att den melodramatiska klimatdiskursen, såsom den kommuniceras via filmerna, trumfas av andra, mer melodramatiska diskurser. / This paper examines film star Leonardo DiCaprio’s rhetorical function as it is manifested within the climate discourse. The analysis is effected with especial focus on two of his films which by this paper are considered particularly relevant considering their productional concurrence with DiCaprio’s year as the UN’s Messenger of peace during which he chose to direct attention toward the climate issue: The revenant (2015) and Before the flood (2016). Both movies are herein considered discourses, likewise semiotic texts. This analysis is effected with the help of several analytical tools and theoretical perspectives. The research fields of climate communication and celebrity studies are important theoretical views for the study, while the narrative concept of “melodrama” and Lloyd F. Bitzer’s “rhetorical situation” are the most important analytical tools. Also, the western genre and its adherent formation of myths are payed a lot of attention, not least because one of the analyzed movies, The revenant, is a western. Melodramas, whose rhetorical function is emphasized, is connected to both the climate discourse and the western genre as well as George Lakoff’s thesis of climate communication which shortly and simply boils down to the view that appealing to feelings rather than reason is the most effective way to inform people about global warming. Furthermore, DiCaprio’s persona is discussed in relation to these discourses and concepts. The analyses of the paper show that the concept of melodrama is central both for the climate discourse and the analyzed movies. And furthermore, that DiCaprio’s function within the climate discourse play into these mentioned aspects as well. Doubts are however raised as to whether this necessarily means that the rhetorical discourses (i.e. the movies), and likewise DiCaprio, succeed in answering their respective situations. The results of the analysis paradoxically suggest that the melodramatic climate discourse, as it is communicated by the two movies, is trumped by other, even more melodramatic discourses.