Tourettes syndrom är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ticks, vilket är ofrivilliga rörelser och verbala läten. Tourettes syndrom förekommer hos 1 % av världsbefolkningen. Syndromet debuterar oftast mellan 3–10 års ålder och försvinner eller reduceras vanligen före 18 års ålder. Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Tourettes syndrom. Uppsatsen genomfördes som en allmän litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar analyserades. Följande huvudkategorier framkom i resultatet: upplevelser av att vara i sociala sammanhang samt upplevelser av att hantera tillvaron. Resultatet påvisade att personer med Tourettes syndrom upplevde svårigheter i sociala sammanhang, stigmatisering och att kamrater var viktiga i vardagen. Då knapphändig forskning finns om hur det är att leva med Tourettes syndrom, är det av vikt att sjuksköterskan får ökad förståelse om syndromet för att kunna personcentrera omvårdnaden. / Tourette syndrome is a neuropsychiatric disorder characterized by ticks, which is involuntary movements and verbal sounds. Tourette syndrome affects 1% of the world population. The syndrome has it´s onset usually between 3-10 years of age and disappears or is reduced usually before the age of 18. The purpose of the study was to illuminate people's experiences of living with Tourette syndrome. The essay was carried out as a literature study where eleven scientific articles were analyzed and summarized. The following main categories emerged in the result: experiences of being in social situations and experiences of handling life. The results showed that people with Tourette syndrome experienced difficulties in social contexts, stigma and that peers were important in everyday life. Then there is scant research about what it's like to live with Tourette syndrome, it is important that the nurse gain a greater understanding about the syndrome to be able to give person-centered care.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar människor världen över varje dag. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor med bröstcancer var mer positiva än negativa. Som närstående kan det vara många känslor som brusar upp när någon i ens omgivning drabbas av bröstcancer.Trots ny forskning och flera behandlingsalternativ förlorar var fjärde kvinna med sjukdomen sitt liv. Som sjuksköterska ligger ansvaret i att främja hälsa och välbefinnandet samt ha ett gott bemötande.

Bakgrund: Trycksår är ett stort omvårdnadsproblem inom hälso- och sjukvården och anses som en vårdskada. Det är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara ett resultat av en inadekvat vård eller att patienten lider av en bakomliggande sjukdom. Riskfaktorer är inaktivitet, sängliggande eller dålig nutrition. Trycksåret klassificeras utifrån fyra olika kategorier. Forskning och statistik fokuserar på trycksårets behandling och hur många som är beträffande, däremot finns det väldigt lite forskning av patientens upplevelse av att leva med trycksår. Det är därav viktigt att beskriva hur patienter upplever att leva med trycksår i syfte att få en djupare förståelse för patientens situation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva med trycksår. Metod: Metoden var en litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på sex vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativa data som sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Från analysen framgick tre kategorier vilka är att leva med fysiska begränsningar, att leva med sociala begränsningar och att leva med psykiska begränsningar vilket sammanfattas i ett övergripande tema att leva med ett förändrat liv som speglar patienternas upplevelser av att leva med trycksår. Slutsats: Studien visar att patienterna som lever med trycksår upplever en konstant smärta i vardagen och därför behöver dessa patienter adekvat smärtlindring både i vardagen men också i samband med behandling. Det är viktigt att sjuksköterskan efterfråga patientens egen upplevelse för att få en ökad förståelse kring patientens egen situation och utformar omvårdnaden som i så stor utsträckning som möjligt möter patientens behov.

Bakgrund: Epilepsi är den vanligaste neurologiska sjukdomen i Sverige och innebära en livslång sjukdom som vanligtvis debuterar under barndomstiden. Det är ett tillstånd som ger återkommande epileptiska anfall. I Sverige beräknas det finnas cirka 10 000 barn och ungdomar med epilepsi. Epilepsin har en stor påverkan på ungdomars livskvalité och KASAM. Där rädsla för annorlundaskap, sjukdoms avslöjandet och begränsningar som finns i livet, gör att medveten och omedveten utanförskap och isolering ökar hos ungdomarna med epilepsi, som ligger i grund för minskad KASAM och livskvalité.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med epilepsi och hur det påverkar vardagen.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats har genomförts på tio kvalitativa artiklar. Datainsamlingen samlades in från två olika databaser, Cinahl och PsycINFO. Den insamlade data analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: Under arbetet med innehållsanalysen framkom det två kategorier med fem underkategorier. Kategorier som framfördes var: Hantering av vardagen och Upplevelsen av hur sociala relationer påverkas. Slutsats: Epilepsi hos ungdomar medför rädsla för att drabbas av krampanfall och därmed skadas, samt att anhöriga skall bevittna ett anfall. Ungdomarna upplever begränsningar i sina fysiska-, sociala - och skolaktiviteter, framtida drömyrke och nuvarande vänskapsrelationer. Genom acceptans, kunskap och stöd från omgivningen kan ungdomarnas möjlighet till normalitet, trygghet och stöd till ungdom med epilepsi för att öka hanterbarheten i vardagen.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som drabbar cirka två procent av den svenska befolkningen. Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga blir nedsatt och kroppens vävnader till följd av det inte kan tillgodoses med en nödvändig mängd syre- och näringsrikt blod. De fyra vanligaste symtomen är dyspné, trötthet, ödem och nedsatt prestationsförmåga. För att underlätta vardagen kan patienter med hjärtsvikt behandla den med både läkemedel samt genom att utföra egenvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på resultatet av 15 vetenskapliga artiklar. Fjorton av dem är av kvalitativ ansats och en är mixad metod. Huvudresultat: Resultatet visade att de vanligaste upplevda symtomen var trötthet och dyspné. Läkemedelshanteringen upplevdes vara ett problem och även egenvården visade sig vara svår att hantera. Hur patienterna upplevde vården var väldigt individuellt, både positiva och negativa upplevelser framkom. Slutsats: Deltagarna upplevde flera svårigheter till följd av sjukdomen. De beskrev hur allt från symtom och läkemedelsbiverkningar till egenvård påverkade deras vardagsliv väldigt mycket. Kunskapen och informationen som framkommit i det här arbetet är grundläggande för att sjuksköterskan ska kunna arbeta på ett mer individanpassat sätt.

Bakgrund: Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som orsakas av ett virus. Viruset orsakar en inflammation i levern. Den vanligaste smittvägen är via injektions missbruk vilket har lett till stigmatisering om sjukdomen. Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att belysa hur personer med hepatit C upplever sin sjukdom och hur den påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa studier har granskats och analyserats. Sökningar har genomförts i Chinal, Medline och Pubmed. Resultat: Analysen visar på fem huvudteman vilka är känslor vid diagnos beskedet, fysiska och psykiska följder av sjukdom och behandling, oro över framtiden, stigmatisering i vården, stigmatisering i samhället och rädslan att smitta andra. Två huvudkategorier har tillhörande subkategorier. Att få diagnosen hepatit C kan vara både skrämmande och chockerande. Sjukdomen kan leda till både psykiska och fysiska symtom som påverkar personens vardag. Att leva med hepatit C innebär att man även lever med en stigmatiserande sjukdom. Slutsats: Stigmatiseringen i vården handlar ofta om okunskap eller en rädsla att bli smittad. Därför behöver vårdpersonal få en ökad kunskap om sjukdomen. En ökad kunskap och förståelse kan leda till ett bättre bemötande och en bättre omvårdnad.

Bakgrunden beskriver att leva med cancer innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Tidigare forskning visar att lidandet innebär psykisk, fysisk och emotionell kamp samt en kaotisk tillvaro. Problemformuleringen beskriver hur sjuksköterskans medvetenhet av patienters upplevelser att leva med cancer är betydande för att kunna vårda utifrån livsvärldsperspektivet och därmed lindra lidande. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att leva med cancer. Studien är kvalitativ med narrativ metod och resultatet baseras på fyra självbiografier som är skrivna under pågående cancerbehandling och skildrar patienters upplevelser av att leva med cancer. Resultatet visar att leva med cancer innebär en brist på kontroll och att vara i ovisshet. Att hitta ett förhållningssätt till att leva med cancer och stöd av omgivningen ger en känsla av kontroll. Att leva med cancer innebär en känsla av att inte räcka till och orsakar lidande. Den drabbade pendlar mellan att leva i hopp och förtvivlan. Att leva med cancer beskrivs som att se livet utifrån ett nytt perspektiv och livet tas inte längre för givet. Diskussionen belyser att leva med cancer innebär ett behov av stöd från vårdpersonal och närstående. Det är viktigt att sjuksköterskan inte bara ser till sjukdomen utan hela individen för att kunna stötta patienten att uppleva välbefinnande. Ett reflekterande förhållningssätt och djupare förståelse om patienters upplevelser av att leva med cancer kan leda till att sjuksköterskan vårdar utifrån patientens förutsättningar.

Bakgrund: Diabetes är en metabol sjukdom och ett ökande problem världen över. Diabetes typ 1 innebär ett kroniskt tillstånd av insulinberoende och kan medföra snabba svängningar av blodsockret och stora svårigheter för att hålla en jämn blodsockernivå. Tidigare studier visar på bristande självhantering och bristande emotionellt bemötande i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Till litteraturstudien valdes tio kvalitativa studier ut som kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Analysen visade på fyra kategorier; Viktigt att kunna hantera sin diabetes, Vardagslivet är komplicerat, Stödet från omgivningen varierar samt Många funderingar inför framtiden. Konklusion: Att leva med diabetes typ 1 innebär många påfrestningar och höga krav på självhantering där drabbade upplever rädsla och oro för hypoglykemi och långtidskomplikationer. Mer personcentrerad vård och emotionellt stöd behövs från vårdpersonal, i att bemöta personer med diabetes typ 1.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Som metod valdes en litteraturstudie enligt Axelssons modell (2012, ss. 203-220) där kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. I studien ingår nio artiklar. Resultatet visar att de flesta barn och ungdomar bedömer sin livskvalitet lika god som sina jämnåriga kamrater. Dock upplever en liten grupp barn och ungdomar med svår sjukdom sin livskvalitet som betydligt sämre. I resultatet framkommer att sjukdomen inte enbart påverkar kroppen fysisk utan även psykiska problem uppstår. Stor betydelse för det psykiska välbefinnandet har det sociala stödet som dessa barn och ungdomar får av sin familj för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskan är en viktig resurs för kunskap och information samt för att vara ett stöd för hela familjen. Diskussionsavsnittet behandlar bland annat för- och nackdelar med att kombinera kvalitativa och kvantitativa artiklar i en litteraturstudie. Vidare behandlas sjuksköterskans förhållningssätt och roll vid vården av barn och ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv.

Bakgrund: Oförklarlig muskelsmärta har funnits i århundraden, men det är inte förrän i modern tid som begreppet fibromyalgi har tillämpats på fenomenet. Fibromyalgi är en komplex sjukdom utan känd etiologi som kännetecknas av diffus muskelsmärta och trötthet. Idag är fibromyalgi den andra mest förekommande reumatologiska störningen, efter artros, och majoriteten av de som insjuknar är kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar har genomförts. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av granskningsmallen Qualitative Research Checklist. Artiklarna analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier framkom: att leva med oförutsägbar smärta, känslan av att vara misstrodd, svårigheter att hantera vardagen, upplevelser av stöd i sociala relationer och upplevelser av anpassning för välmående. Kvinnorna upplevde en oförutsägbar smärta som begränsade dem i deras vardag. På grund av sjukdomens osynlighet upplevde kvinnorna sig mer eller mindre misstrodda hela tiden och behövde alltid förklara sin sjukdom. Kvinnorna hade även svårigheter att hantera sin nya vardag som de nu tvingas anpassa sitt liv efter. Slutsats: Kunskapen som har framkommit i studien kan användas som ett stöd för att skapa en bättre förståelse för denna patientgrupps upplevelser i olika vårdsammanhang, och därmed bidra till ett bättre bemötande som kan generera känslor av välbefinnande och minskat lidande för patienten.