No description available.

No description available.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor. En viktig del i att hantera sjukdomen var att acceptera och lära sig leva med den. Slutsats: En slutsats dras att då informanterna ser sjukdomen som en naturlig del av livet och har levt med sjukdomen större delen av deras liv så är de därför experter på sin egen sjukdom, och det är av stor betydelse att de görs delaktiga i vården.

Statistiken visar att insjuknandet i diabetes typ 1 ökar. Många barn och ungdomar drabbas, oftast mycket snabbt. Därmed förändras hela deras livsvärld. För de drabbade unga, uppstår en mängd av känslor som kan vara svåra att härbärgera. Som sjuksköterskor är det viktigt att förstå hur barnen och ungdomarna upplever sin situation, detta för att kunna hjälpa dem till ett bättre välbefinnande. Syftet var att beskriva barns och tonåringars (5-15 år) upplevelse av hur det är att leva med diabetes typ 1. Den metod som använts är litteraturöversikt, där tidigare resultat från tio artiklar sammanställts och analyserats. I resultatet har fyra huvudtema framträtt. De är att de unga upplever att de i och med sjukdomen fått ”ett förändrat fysiskt liv”, ”ett förändrat socialt liv”, ”ett känslosamt liv” samt ”ett identitetsskapande liv”. De beskriver upplevelser av att ha fått ett liv med begränsningar där de inte känner igen sin kropp. De berättar också om känslor av utanförskap, frustration, ensamhet, ilska, förlust, skam och smärta. I resultatet framkom också att de unga som drabbas känner sig annorlunda än sina vänner och får en stark önskan att känna sig normala. Trots alla dessa upplevelser och känslor kunde de ändå berätta om strategier att hantera sjukdomen på och att de upplevde sig ha fått en självkännedom som de inte hade innan sjukdomen. Denna sammanlagda kunskap om hur barnet upplever sin sjukdom kan hjälpa sjuksköterskan att förstå hur barnens behov ska bemötas och därmed bidra till bättre välbefinnande och hälsa hos barn med diabetes typ 1.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som juvenil idiopatisk artrit (JIA) medför vanligtvis en stor omställning för drabbade barn och deras närstående. Diagnosen JIA ger ofta stark smärta och svullnad i leder såsom exempelvis händer, fötter och knän. En sjukdom som denna kräver normalt täta kontakter med sjukvården och med detta följer regelbundna undersökningar och provtagningar. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva barn och föräldrars upplevelse av att leva med JIA. För detta har Fribergs modell (2012, ss. 133-143) använts, vilken ansågs vara systematisk och instruktiv att arbeta utifrån. Artiklar både med kvalitativ och kvantitativ ansats har bearbetats och totalt har 13 artiklar valts ut och analyserats. Resultatet presenteras i sex identifierade teman: ”Upplevelser av smärta, stelhet och behandlingar”, ”Upplevelser av fysisk aktivitet”, ”Att hålla sin sjukdom hemlig”, Betydelsen av information och undervisning”, ”Betydelse av emotionellt stöd” samt ”Betydelse av familj och vänner”. Resultatet visar att de flesta barn upplever sig annorlunda än sina vänner på grund av sin JIA, vilket återspeglas i ett flertal av våra identifierade teman. Sjuksköterskan är en betydelsefull resurs för ett ökat psykiskt välbefinnande hos såväl barnet som familjen. Sjuksköterskan är en länk mellan sjukvården och dessa familjer, och kan vara ett stort stöd för att barn och familj skall kunna hantera sjukdomen och leva ett så gott liv som möjligt. Diskussionen innefattar och lägger stor vikt på ”betydelsen av information”, något vi ser som essentiellt för all vård. Genom de teman som identifieras kan vi se en röd tråd där ”att känna sig annorlunda” är återkommande, vilket vi också belyser i resultatdiskussionen.

Bakgrund: Att möta patienter med diagnosen diabetes mellitus typ-2, blir allt vanligare och förkommer inom de flesta instanser i sjukvården. Detta relaterat till den kraftiga ökningen inte bara i Sverige utan i hela välden. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara extremt påfrestande för patienten där det förutsätter att dem får rätt kunskap för att kunna hantera känslor och förändringar i det dagliga livet så som kost, aktivitet och medicinering. I sjukvården ansvarar sjuksköterskor för patientens omvårdnad, därav är hens roll viktig för patientens delaktighet samt hur vården planeras och genomförs. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har granskats med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, samt analyserats och sammanställts med Friberg's analysmodell som är i fem steg. Resultat: Patienters upplevelser delades in tre huvudkategorier: Hinder för att kunna hantera sjukdomen som följs av tre underkategorier.  Stödet från omgivningen som följs av tre underkategorier och slutligen Svårigheter att genomgå livsstilsförändringar som följs av tre underkategorier.  Diskussion: Under metoddiskussionen benämns fyra trovärdighetsbegrepp: Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet för att lyfta studiens kvalitet. Under resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som identifierats i litteraturstudiens resultat: Egenvården är en kamp, svårigheter i kommunikation och grupputbildningens betydelse.

Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som förekommer över hela världen. Epilepsi yttrar sig genom olika former av anfall som kan innebära kramper, medvetslöshet, muskelryckningar, utöver det är sjukdomen många gånger helt osynlig. Epilepsi påverkar det dagliga livet för den drabbade, närstående blir också påverkade av denna sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med epilepsi. I litteraturstudien analyserades fjorton vetenskapliga studier med en kvalitativ innehållsanalys. Beskrivningen av upplevelserna av att leva med epilepsi formulerades i sex kategorier. I litteraturstudien framkom det att personer kände sig rädda och oroliga för att få ett anfall eller diagnosen, de upplevde även begränsningar och restriktioner, de kände sig märkta och behandlade annorlunda. Personerna upplevde sig även som en börda då dem hade ett behov av stöd från sin omgivning, och upplevde en förändrad vardag på grund av sjukdomen. Till slut lärde sig personerna att acceptera sin sjukdom. Genom en ökad kunskap och djupare förståelse för upplevelser av sjukdomen kan sjuksköterskan bättre anpassa omvårdnadsåtgärder och på så vis ge en patientcentrerad omvårdnad för att främja både livskvalitet och hälsa hos denna patientgrupp.

Sverige drabbas ca 220 personer årligen av sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros, ALS.ALS är en obotlig sjukdom med ett snabbt sjukdomsförlopp. Att drabbas av en obotlig sjukdom kanpåverka hela ens livssituation. Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av att leva med sjukdomenAmyotrofisk lateralskleros. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga originalartiklar (n=10) medett systematiskt tillvägagångssätt. Inklusionskriterier: engelskspråkiga artiklar som beskriver patienterserfarenheter av att leva med ALS, publicerade år 2012-2020, peer-reviewed, godkända enligt etiskkommitté alternativt noggranna etiska överväganden. Exklusionskriterier: artiklar där deltagarna har enkognitiv svikt av annan orsak än ALS. Resultat: Huvudfynd var att känna sig som en börda, att fåbestämma över sin vård och behandling, närståendes betydelse och att inte kunna vara delaktig isociala sammanhang. Diskussion: Uppleva sig som en börda för närstående ger en inre oro.Närstående och sociala aktiviteter ses som en resurs för att få kontroll över livet trots obotlig sjukdom.Ökad delaktighet och inflytande i vården är av stor betydelse. Det är viktigt för professionen att se tillhela patientens livssituation, vilket kan leda till en ökad personcentrerad vård.

Bakgrund: Antalet hjärttransplantationer som genomfördes i Europa och Nordamerika under år 2015 var 4500 och under de senaste tre åren har det skett en ökning av antalet hjärttransplantationer i hela världen samt att ökningen fortsätter. År 2019 gjordes 60 hjärttransplantationer i Sverige och den vanligaste orsaken till hjärttransplantation var hjärtsvikt. En hjärttransplantation är ett stort ingrepp som kräver lång återhämtningsprocess samt daglig läkemedelsbehandling. Efter operationen ställs personen inför fler risker och komplikationer samt att personen behöver göra flera livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta.  Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram systematiskt i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsychInfo. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar återfanns och har granskats, analyserats och sedan sammanställt till ett resultat.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: att känna tacksamhet, att lära sig att leva med ett transplanterat hjärta och att mötas av svårigheter med tillhörande underkategorier. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån kvalitetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som var följande; att personer som genomgått en hjärttransplantation känner tacksamhet men också skuld och skam, att de efterföljande livsstilsförändringarna inte levde upp till personernas förväntningar samt att personerna upplevde en saknad av stöd. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance teori om personcentrerad vård samt utifrån begreppet livskvalitet.

Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.