Abstract Purpose – The purpose of the study is to identify the challenges that arise in the production flow of a manufacturing company between an internal and external operating unit and how these challenges can be managed to achieve higher delivery performance in the production flow. The following two questions where formulated in order to fulfil the purpose of the study: 1.     What challenges arise in a manufacturing company in the production flow between an internal and an external operating unit.     2.     How can the challenges in a manufacturing company be managed to improve delivery performance in the production flow between an internal and an external operating unit. Method – To answer the questions of the study and thus fulfil the purpose a case study was conducted at Bufab Lann AB in Värnamo. Observations, interviews and document studies were conducted to obtain empirical data. Empirical data was analysed against the theoretical framework of the study to answer the study questions.  Findings – Three challenges were identified in a production flow between an internal and external operating unit: Unlevelled internal production flow, lack of supplier collaboration and inadequate information and communication exchange. The challenges interact with each other, where internal problems are reflected and magnified when an external operating unit is included in the processing operation. To manage the identified challenges with regard to delivery performance must initially the internal production flow be levelled and thereafter establish closer relationships with suppliers and improve the exchange of information to suppliers. Implications – Synchronizing planned production to the end customer’s delivery date can level the internal production flow while also applying FIFO principles to overloaded stations. To establish good supplier collaboration the number of suppliers should be evaluated to simplify and maintain frequent and routinely information and communication exchange.  Limitations – During the study a single case study was conducted with one analysing unit, which is not optimal to obtain generalizable results. Conducting additional case studies in several manufacturing companies would have increased the study´s external validity and thus strengthened the generalizability. The study´s reliability is limited with regard to the views and opinions of the study´s external operating unit since only one interview was conducted with the external party.      Keywords – Production flow, delivery performance, supplier collaboration, information exchange.

Hur byggmaterial hanteras på en byggarbetsplats är idag viktigt då materialkostnaden och hanteringen av den står för ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken är inte alltid lätt att hantera då det till ett projekt kommer byggmaterial till många olika yrkesgrupper från många olika leverantörer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Värmlands byggarbetsplats på Centralsjukhuset i Karlstad där de bygger ut och om sjukhuset till ett beräknat värde av 1,35 miljarder kronor. Där har de stora materialflöden som de vet går att förbättra. Därför ställdes frågorna vilka aktiviteter som är de mest kritiska i materialhanteringen och vilka förändringar som skulle gå att genomföra för att få en effektivare materialhantering, både på den aktuella byggarbetsplatsen och på framtida byggarbetsplatser. Metoden som valdes för att svara på frågeställningen var en kombination av intervjuer och en fältstudie. Intervjuerna användes för att få fram vilka aktiviteter som olika personer inom organisationen ansåg vara de mest kritiska. De personer som intervjuades var både tjänstemän och yrkesarbetare, och det som alla ansåg var det största problemet på arbetsplatsen var att för stora mängder material hade levererats för tidigt. Det innebär att det lagras i byggnaden vilket gör att materialen ofta står i vägen för yrkesarbetarna. För att validera resultatet gjordes en fältstudie där det granskades hur stor del av arbetstiden som gick åt till att flytta material vilket visade sig vara 38 % av den totala tiden. För att få till en förbättring och effektivare materialhantering togs fyra förbättringsåtgärder upp: Kör material som inte skall monteras direkt till en logistikcentral för tillfällig lagring. Använd leveranskalendern striktare med hjälp av ett styrdokument. Utvärdera möjligheten att transportera in material under avvikande tider. Starta upp leverantörssamverkan för att få mer tillförlitliga leveranser. / How building materials are managed on a construction site is today important as the cost of materials and the management of it accounts for approximately 50% of the construction costs of a building project. Material logistics is not always easy to deal with when materials come to a project with many different professionals from many different suppliers. This thesis has covered Skanska Värmlands construction site at the Central Hospital in Karlstad, where they expand and rebuild the hospital with an estimated value of 1.35 billion Swedish crones. They are aware of the existing problems with the material flow at the construction site and they know that there are improvements to make. Therefore, the questions were asked which activities are the most critical in the material managing and what changes would be achievable to get an efficient material control, both at the current site and future construction sites. The chosen methods to answer the question were a combination of interviews and a field survey. The interviews were used to obtain the activities that different individuals within the organization considered to be the most critical. The people interviewed were both civil servants and workers, and what everyone considered was the biggest problem in the workplace was the large amounts of material being delivered prematurely. This means that it is stored in the building, which means that materials often are in the way of the workers. To validate the performance, there was a field study which examined the proportion of working time was spent moving materials which proved to be 38% of the total time. To make an improvement and to get a more efficient material management four suggestions were made: Material that will not be used within a day or two should be stored in a temporary logistic facility. Use the calendar for deliveries stricter with the help of management policies. Evaluate the ability to transport the material into the building during non-working hours. Cooperation between Skanska and suppliers to get more reliable deliveries.

<p>Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!</p>

Konceptet hållbar utveckling introducerades 1987 av WCED i The Brundtland report. I ochmed detta uppmärksammades klimatfrågan på allvar vilket i Sverige bidrog till en ökadmiljöreglering för företag, men också ett större miljöengagemang bland konsumenter,politiker och företag. På grund av detta arbetar många företag idag aktivt medmiljöförbättrande åtgärder, ett sätt att göra detta är genom ett standardiseratmiljöledningssystem, där ISO 14001 är det mest utbredda.Parallellt med miljöfrågans utveckling har även affärslandskapet förändrats motspecialisering och en fokusering på kärnprocesser. Detta leder till att produkter, somfortfarande är av stor vikt för företagets verksamhet, tillhandahålls av leverantörer. I och medden växande roll utomstående aktörer därmed spelar i ett företags produktionsprocess ökarvikten av goda leverantörsrelationer. Stora Svenska företag såsom H&amp;M, Indiska och IKEAhar tvingats till akuta åtgärdsprogram efter mediala avslöjanden inom distributionsledet. Småföretag utsetts inte för denna typ av granskning men har i praktiken ett lika stort ansvar att ta.Hela 99 procent av Sveriges företag definieras som små, därför är dessa företags påverkan påhållbar utveckling i leverantörsledet mycket viktigt, trots små resurser och inköpsvolymer.Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kund och leverantör samverkar inomramen för arbetet med miljöledningssystemet ISO 14001. Författarna har med utgångspunkt iett induktivt angreppsätt undersökt detta genom en kvalitativ och kvantitativ metod.Då denna studie utförts i samarbete med Esam AB har deras kunder utgjort grunden förundersökningen. Utifrån dessa företag ser författarna tydligt att de avgörande aspekterna ivalet av leverantör är produktens kvalitet och pris. Arbetet med ISO 14001 har dock medförten ökad medvetenhet om leverantörskedjans totala miljöbelastning, samt en vilja att inomramen för pris och kvalitet ta hansyn till detta i valet av leverantör. Kommunikationen i dettaskede består därför i stor utsträckning av att påvisa och konstatera leverantörens miljöarbete.Vidare visar studien på att den miljörelaterade kommunikationen mellan kund och leverantörär mycket sparsam i den fortsatta relationen. Dock visar företagen på en vilja att utökamiljösamarbetet, men också en viss uppgivenhet kring de praktiska möjligheter som finns föratt realisera detta.Arbetet med ISO 14001 utgör, enligt studien, ett fördelaktigt utgångsläge till enmiljörelaterad samverkan. Kommunikationen mellan kund och leverantör är dock mycketsparsam och går främst ut på att kontrollera och konstatera ett eventuellt miljöarbete. I dennatyp av relation finner författarna inget utrymme för diskussion kring den gemensammamiljöbelastningen, och därmed inte någon utveckling mot leverantörssamverkan inommiljöfrågor. Författarna anser därför med utgångspunkt från denna studie, att en utveckladkommunikation mellan kund och leverantör, där miljöarbetet i större utsträckning diskuterassnarare än konstateras, är en framtida utmaning, som på sikt kommer att leda till en utveckladsamverkan och en miljövänligare leverantörskedja.Trevlig läsning!

Problem: Möbelbranschen präglas av en allt hårdare konkurrens såväl mellan enskilda producenter som mellan hela försörjningskedjor. Dessutom tenderar kundernas krav att bli allt högre när det gäller leveransservice. Hur kan inhemska aktörer stärka sin position gentemot sina utländska konkurrenter som har lägre kostnadsnivåer. För att bli en starkare aktör gäller det att förbättra de faktorer som går att påverka. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur ledtider och leveransprecision kan förändras så att Svenska Möbels konkurrenskraft stärks. Vi avser att undersöka företagets relationer med kunder och leverantörer i försörjningskedjans närmsta led samt Svenska Möbels interna material- och informationsflöden för att identifiera faktorer som påverkar ledtid och leveransprecision. Metod: För att identifiera förbättringsområden i Svenska Möbels försörjningskedja tillämpades en kvalitativ studie baserad på intervjuer, observationer och kartläggningar. Detta har legat tillgrund för det em-piriska materialet som tillsammans med teoriavsnittet utgör resultatet i analysen. Avslutningsvis formulerar vi några slutsatser med ana-lysen som grund. Slutsatser: Det verkar finnas förbättringspotential i relationerna mellan försörjningskedjans aktörer. Genom närmare samarbeten och förståelse för varandras situationer borde konkurrenskraften kunna stärkas gällande faktorer som ledtider och leveransprecision. En annan slutsats är att företaget bör använda sig av sitt affärssystem i högre utsträckning vid såväl planering av produktion som vid återrapportering och kontroll av orderstatus. Ledtider kan reduceras genom ett förändrat transportupplägg från vissa leverantörer och branschen verkar ha en inbyggd flexibilitet när det gäller ledtider. / Abstract Problem: The furniture industry is characterized by an increasing competition between the companies as well as whole supply chains. The customers are also more demanding and hard to satisfy, especially according to delivery reliability and delivery lead-time. How can the domestic companies meet the competition from foreign competitors and become a stronger player in the market. Purpose: The purpose of this thesis is to find the possible improvement areas in the company as well as in the supply chain with focus on delivery leadtime and delivery reliability. With this knowledge in our mind we will state some suggestions to improve the actual situation. Method: To identify the improvement areas we have used a qualitative study. The study is based on interviews, observations and mapping. Focus is on the focal company and their most important customers and suppliers. This material is later used as a starting point in our analysis where we compare it with our theoretical framework. Finally the analysis ends up in our conclusions. Conclusions: There seems to be some potential improvements that can be made in the supply chain and in the relations between the actors. For example can this be done through closer relationships and understanding of each others needs and situations. This will probably result in a more competitive supply chain and hopefully more satisfied end customers. Another conclusion is that the focal company should use their information system in a much extended way than today. This is most relevant in the planning of the production and delivering the status of a proceeding order. Leadtime reduction can be made with another logistical approach, especially in the relations with some suppliers. The market as a whole seems to have an embedded flexibility according to the lead-times.

Vi har urskiljt fyra tillvägagångssätt genom vilka Swedwood tillsammans med sina leverantörer säkerställer kvaliteten. kontraktering, involvera leverantörerna vid produktutveckling, kontroller samt informations- och kompetensdelning. Vidare har vi urskiljt sex faktorer som bidrar till skillnader vid olika samarbeten: den monetära omfattningen, stabiliteten, antal leverantörerper material, beredskap att investera, samarbetets längd samt produktens komplexitet.

<p>Problem: Möbelbranschen präglas av en allt hårdare konkurrens såväl mellan enskilda producenter som mellan hela försörjningskedjor. Dessutom tenderar kundernas krav att bli allt högre när det gäller leveransservice. Hur kan inhemska aktörer stärka sin position gentemot sina utländska konkurrenter som har lägre kostnadsnivåer. För att bli en starkare aktör gäller det att förbättra de faktorer som går att påverka.</p><p>Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur ledtider och leveransprecision kan förändras så att Svenska Möbels konkurrenskraft stärks. Vi avser att undersöka företagets relationer med kunder och leverantörer i försörjningskedjans närmsta led samt Svenska Möbels interna material- och informationsflöden för att identifiera faktorer som påverkar ledtid och leveransprecision.</p><p>Metod: För att identifiera förbättringsområden i Svenska Möbels försörjningskedja tillämpades en kvalitativ studie baserad på intervjuer, observationer och kartläggningar. Detta har legat tillgrund för det em-piriska materialet som tillsammans med teoriavsnittet utgör resultatet i analysen. Avslutningsvis formulerar vi några slutsatser med ana-lysen som grund.</p><p>Slutsatser: Det verkar finnas förbättringspotential i relationerna mellan försörjningskedjans aktörer. Genom närmare samarbeten och förståelse för varandras situationer borde konkurrenskraften kunna stärkas gällande faktorer som ledtider och leveransprecision. En annan slutsats är att företaget bör använda sig av sitt affärssystem i högre utsträckning vid såväl planering av produktion som vid återrapportering och kontroll av orderstatus. Ledtider kan reduceras genom ett förändrat transportupplägg från vissa leverantörer och branschen verkar ha en inbyggd flexibilitet när det gäller ledtider.</p> / <p>Abstract</p><p>Problem: The furniture industry is characterized by an increasing competition between the companies as well as whole supply chains. The customers are also more demanding and hard to satisfy, especially according to delivery reliability and delivery lead-time. How can the domestic companies meet the competition from foreign competitors and become a stronger player in the market.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to find the possible improvement areas in the company as well as in the supply chain with focus on delivery leadtime and delivery reliability. With this knowledge in our mind we will state some suggestions to improve the actual situation.</p><p>Method: To identify the improvement areas we have used a qualitative study. The study is based on interviews, observations and mapping. Focus is on the focal company and their most important customers and suppliers. This material is later used as a starting point in our analysis where we compare it with our theoretical framework. Finally the analysis ends up in our conclusions.</p><p>Conclusions: There seems to be some potential improvements that can be made in the supply chain and in the relations between the actors. For example can this be done through closer relationships and understanding of each others needs and situations. This will probably result in a more competitive supply chain and hopefully more satisfied end customers. Another conclusion is that the focal company should use their information system in a much extended way than today. This is most relevant in the planning of the production and delivering the status of a proceeding order. Leadtime reduction can be made with another logistical approach, especially in the relations with some suppliers. The market as a whole seems to have an embedded flexibility according to the lead-times.</p>

<p>Vi har urskiljt fyra tillvägagångssätt genom vilka Swedwood tillsammans med sina leverantörer säkerställer kvaliteten. kontraktering, involvera leverantörerna vid produktutveckling, kontroller samt informations- och kompetensdelning. Vidare har vi urskiljt sex faktorer som bidrar till skillnader vid olika samarbeten: den monetära omfattningen, stabiliteten, antal leverantörerper material, beredskap att investera, samarbetets längd samt produktens komplexitet.</p>

Problembakgrund: Val av leverantör är det som anses påverkar ett företags produktkvalitet mest. När man söker nya leverantörer är det viktigt att veta vilka typer av kvaliteter man önskar hos dessa och vilken relation man vill ha till dem. Att ha ett mindre antal leverantörer skapar logistiska fördelar. Syfte: Syftet med studien är att ta fram en mall för hantering av leverantörer för mindre konkurrenskraftiga mekanikföretag som ämnar öka sin leverantörssamverkan med fokus på bedömning och val.  Metod: För att uppnå syftet med studien kommer vi använda oss av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Fokus kommer ligga på en fallstudie som är uppdelad i tre delar. Resultat: Val av leverantör har skett med hjälp av insamlad data från intervjuer och enkäter. Ett steg i det planerade utförandet av fallstudien uteblev. Slutsats: Syftet med studien anses ha uppfyllts efter att val av leverantör har gjorts efter leverantörsbedömning i fallstudien. Studien har bidragit med en mall för mindre konkurrenskraftiga mekanikföretag som önskar se över sina leverantörsmöjligheter.

Denna fallstudie har syftat till att undersöka hur samverkan mellan region och kommuner i framtagandet av en regional utvecklingsstrategi kan uppnås och främjas. Studiens syfte är också att undersöka hur kvalitetsteknikens teorier kring kund- och leverantörssamverkan samt teorier kring partnerskap kan användas för att förstå relationen mellan region och kommun i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Studien undersöker arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Gävleborgs län. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner med ett övergripande ansvar för kommunernas verksamhet. Resultatet visar att Region Gävleborg har skapat förutsättningar för kommunerna att påverka arbetet med och utformningen av den regionala utvecklingsstrategin. Upplevd otydlighet kring ansvar och förväntningar på deltagande har gjort att kommunernas organisation av och deltagande i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin inte har varit optimal. Det gör att arbetet inte når upp till de krav som ställs på samverkan utifrån de teorier som presenterats. Genom att använda sig av modeller för partnerskap och leverantörssamverkan skulle regioner kunna åstadkomma en bättre samverkan inom det regionala utvecklingsarbetet i allmänhet och arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi i synnerhet. / This case study aims to examine how a fruitful cooperation between county councils and municipalities can be achieved and promoted when they set out to develop a regional development strategy. This case study also explores how theories concerning customer- and supplier cooperation within quality management can be used to understand the relationship between county councils and municipalities in relation to regional development. The case study concerns the creation of a new regional development strategy for Gävleborg County. Data collection consists of qualitative interviews with politicians and officials from municipalities in Gävleborg County with an overall responsibility for within the municipalities. The results show that Gävleborg County has managed to create the prerequisites needed for the municipalities to influence both the process and the regional development strategy. Ambiguity concerning roles and responsibilities led to a less efficient organization and participation from the municipalities’ side in shaping the regional development strategy, with the consequence that the commitment doesn’t meet the criteria for cooperation in the presented theories. By using the models for partnership and supplier cooperation counties could achieve a better cooperation within regional development, including the commitment of shaping a new regional development strategy. / <p>2021-06-06</p>