Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker. Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna.

Studien syftar till att undersöka den förändring som skett i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, vad gäller formuleringar om och kring arbetet med mångkultur. Syftet har besvarats genom frågeställningarna: Vad utmärker de enskilda läroplanernas synsätt på mångkultur? Vilka förändringar har skett i grundskolans läroplaner under de senaste femtio åren, vad gäller synsättet på mångkultur? Metoden som använts för att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare beprövad analysmodell har använts och kategoriserat det mångkulturella i läroplanerna enligt tre nivåer. Målnivå, regelnivå och verksamhetsnivå. Resultatet visade på en tydlig utveckling av de mångkulturella formuleringarna i skolans styrdokument, men på en avsaknad av metoder för att genomföra dem. Resultatet visar att retoriken i läroplanerna ligger i samtid med hur samhället har sett ut under läroplanens formulerande. Det syns i studiens resultat en vilja att göra mångkultur till något universellt accepterat. Sverige är en demokrati, varpå demokratiska värden måste värderas och prioriteras högt.