During the early 1970's two trends emerged in the South African business environment. The first trend was that the number of diversified enterprises started increasing, and the second trend was that there was a steady increase in the activities and power of trade unions. These two trends were considered during the evaluation of prior research on the topic of segment reporting. Prior research on segment reporting focused on the usefulness of segment reporting, the problems associated with segment identification, the objections to providing segment information, and the extent to which diversified companies disclose segment information. Using the trends identified and the prior research, the research problem developed was as follows: are the segment disclosures of South African listed companies sufficient to meet the information needs of trade unions in South Africa, and if not, what additional information do trade unions require? The research problem was limited to listed companies as it was identified that trade unions may experience difficulty in obtaining information which is not available to the general public. In addressing the problem, the following three objectives were formulated: (i) to determine if trade unions use segment information, (ii) to determine what their requirements are in respect of segment information, and (iii) if trade unions do not use segment information, to determine why segment information is not used. In order to achieve these three objectives, it was necessary to conduct a survey of trade unions on their use of segment information. This survey was undertaken as a series of replicative case studies with the primary data being obtained by means of interviews. Generalisations were then made about the use that trade unions make of segment information. The main conclusions to this research were: (i) trade unions use segment information unless they are part of a national bargaining forum, (ii) trade unions consider segment information to be at least as useful as consolidated information, and (iii) trade unions use segment information primarily to form the basis for wage negotiations and to assess overall company performance. Once these conclusions had been drawn, the results were compared to results of a survey of investment analysts in South Africa, and evaluated against proposals contained in the International Exposure Draft (E51) on segment reporting. There were similarities between the segment itnformation needs of trade unions and investment analysts, although the trade unions required more information regarding employees and the remuneration of management. Trade unions also indicated that the proposals contained in the exposure draft would be acceptable, although the unions would require more employee information on a segment basis to be disclosed. Thus, the research project achieved its objectives. In addition, areas for further research within the area of segment reporting were identified. / Thesis (M.Acc.)-University of Natal, 1997.

The thesis focuses on the analysis of the impact of the inflation uncertainty on the reinsurance pricing, particularly on its measures of risk. Vector autoregression models are used to predict the medium-term inflation and simulate different inflation paths. The consideration of various scenarios of future inflation captured by the stochastic modelling increases the value at risk (VaR) and the tail value of risk (TVaR) of mean ceded loss to the reinsurer. The thesis founds that the inflation uncertainty measured by the stochastic inflation matters and it is important from risk management and hedging perspectives. As a result, additional loadings could be added to the price for the mitigation of the inflation risk. Although the effect of stochasticity of the future inflation is not significant on mean loss, it is the case for the risk of measures, especially for the contracts with high retention relatively to the underlying exposure. JEL Classification F12, F21, F23, H25, H71, H87 Keywords reinsurance pricing, inflation forecasting, inflation risk, long-tail line of business Title Macroeconomic Uncertainty: An Exogenous Risk in Reinsurance Pricing

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns något samband mellan företags lönsamhet och dess kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebär att en empirisk studie kommer att ske på soliditet, omsättning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns något samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare är syftet även att undersöka om det kan finnas något samband mellan företags lönsamhet och företags standardavvikelse på räntabilitet.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder såsom regressionsanalys och korrelationsberäkning.</p><p><strong>Teori: </strong>Uppsatsen har utgått från teorier gällande kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som används från dessa teorier är soliditet respektive räntabilitet på eget kapital.</p><p><strong>Empiri: </strong>Data från de 20 största börsnoterade företagen på Stockholmsbörsen har samlats in från företagens årsredovisningar 2003-2007. Den data som tagits fram är data på företagens lönsamhet (räntabilitet på eget kapital), kapitalstruktur (soliditet), storlek (omsättning), samt lönsamhet för företag utöver de 20 valda företagens, detta för att användas i analysen av branschtillhörigheten.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av undersökningen visar att det inte finns något signifikant samband mellan vare sig företags kapitalstruktur och lönsamheten, företagsstorlek och lönsamheten, branschtillhörigheten för ett företag och lönsamheten eller standardavvikelse på räntabilitet och lönsamhet.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the essay is to analyze the potential correlation between corporate profitability and corporate capital structure, corporate size, and corporate line of business. An empirical study will be done on solidity, turnover and on the line of business to determine if a correlation exists between profitability and these factors. The purpose is also to examine if there is a correlation between the corporate profitabilty and standard deviation of the corporations return on equity.</p><p><strong>Method: </strong>The survey is an empirical study employing a deductive quantitative and qualitative approach. The empirics are examined with statistical methods such as regression analysis and calculation of correlation.</p><p><strong>Theory: </strong>The essay uses theories about capital structure and profitability. The key numbers that have been used from these theories are solidity and return on equity.</p><p><strong>Empirics: </strong>Data from the 20 largest public corporations on the Stockholm stock market collected from their respective annual 2003-2007 reports. This includes data about corporate profitability (return on equity), capital structure (solidity), size (turnover), and the profitability of corporations beyond the 20 chosen ones, this to be used in the analyze of corporations within the specific line of business.</p><p><strong>Result: </strong>This survey shows that there is no significant correlation between corporate capital structure and the profitability, corporate size and the profitability, line of business of a corporation and the profitability or standard deviation of the corporations return on equity and the profitability.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns något samband mellan företags lönsamhet och dess kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebär att en empirisk studie kommer att ske på soliditet, omsättning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns något samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare är syftet även att undersöka om det kan finnas något samband mellan företags lönsamhet och företags standardavvikelse på räntabilitet. Metod: Undersökningen är en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder såsom regressionsanalys och korrelationsberäkning. Teori: Uppsatsen har utgått från teorier gällande kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som används från dessa teorier är soliditet respektive räntabilitet på eget kapital. Empiri: Data från de 20 största börsnoterade företagen på Stockholmsbörsen har samlats in från företagens årsredovisningar 2003-2007. Den data som tagits fram är data på företagens lönsamhet (räntabilitet på eget kapital), kapitalstruktur (soliditet), storlek (omsättning), samt lönsamhet för företag utöver de 20 valda företagens, detta för att användas i analysen av branschtillhörigheten. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att det inte finns något signifikant samband mellan vare sig företags kapitalstruktur och lönsamheten, företagsstorlek och lönsamheten, branschtillhörigheten för ett företag och lönsamheten eller standardavvikelse på räntabilitet och lönsamhet. / Purpose: The purpose of the essay is to analyze the potential correlation between corporate profitability and corporate capital structure, corporate size, and corporate line of business. An empirical study will be done on solidity, turnover and on the line of business to determine if a correlation exists between profitability and these factors. The purpose is also to examine if there is a correlation between the corporate profitabilty and standard deviation of the corporations return on equity. Method: The survey is an empirical study employing a deductive quantitative and qualitative approach. The empirics are examined with statistical methods such as regression analysis and calculation of correlation. Theory: The essay uses theories about capital structure and profitability. The key numbers that have been used from these theories are solidity and return on equity. Empirics: Data from the 20 largest public corporations on the Stockholm stock market collected from their respective annual 2003-2007 reports. This includes data about corporate profitability (return on equity), capital structure (solidity), size (turnover), and the profitability of corporations beyond the 20 chosen ones, this to be used in the analyze of corporations within the specific line of business. Result: This survey shows that there is no significant correlation between corporate capital structure and the profitability, corporate size and the profitability, line of business of a corporation and the profitability or standard deviation of the corporations return on equity and the profitability.

The diploma thesis is concerned with the marketing strategy proposal for start-up project. The thesis summarizes the theoretical knowledge about marketing strategy on the Internet. The practical part analyze the Project including the internal and external Environment. Marketing strategy is proposed according to analysis and marketing researches. At the end are suggested method of evaluating the effectiveness of the proposed strategy, financial demands and critical factors of success.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.