Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken mån och hur flerspråkighet synliggörs i en skolas lingvistiska landskap. Detta görs utifrån följande frågeställningar: (1) Vilka språk finns representerade i skolans lingvistiska landskap och hur reflekterar de elevernas språkliga resurser? (2) I vilken mån framställs flerspråkighet som en resurs i det lingvistiska landskapet? (3) På vilket sätt kan det lingvistiska landskapet bidra till (re)produktionen av ideologier förknippade med språk i skolan? Flerspråkighet tolkas i uppsatsen utifrån ett translanguaging-perspektiv, där språkförmågan hos individen ses som en sammanhållen, flytande kompetens. Frågeställningarna undersöks med en etnografiskt inspirerad metoduppsättning, bestående av informella intervjuer och deltagande observation, som tillsammans gör det möjligt att analysera den mångkulturella skolans språkmiljö i sin kontext. Totalt har 164 fotografier föreställandes semiotiska artefakter i det lingvistiska landskapet analyserats, med hjälp av de geosemiotiska begreppen situering och kodpreferens. Resultatet visar att skolans lingvistiska landskap endast i mycket liten utsträckning reflekterar elevernas språkliga kompetenser och synen på flerspråkighet som resurs. Det framgår också av det lingvistiska landskapet att flerspråkiga elever  positioneras som andraspråksinlärare, snarare än emergent flerspråkiga. En slutsats är att ett mer medvetet arbete med synliggörandet av flerspråkighet i skolans fysiska miljö sannolikt skulle ge eleverna bättre förutsättningar att realisera sin potential som flerspråkiga individer.

Ett litet folkbibliotek kartläggs som språkligt landskap och dessutom granskas bibliotekets förmåga att vara ett socialt rum för alla åldrar inom den flerspråkiga befolkningen. Resultaten visar att det språkliga landskapet huvudsakligt består av det svenska, arabiska och engelska språket. Tyska, braille och minoritetsspråken representeras i olika grad, men i mycket mindre utsträckning. Biblioteket erbjuder sociala rum för den flerspråkiga befolkningen och skapar även digitala alternativlösningar under tiden, då biblioteket tillfälligt behöver stängas, för att begränsa smittspridningen av Covid-19.

De språkliga val som görs i den allmänna skyltningen på en (semi-)offentlig plats berättar någonting om rådande uppfattningar om språk i ett visst sammanhang. De språkliga val som görs på en begravningsplats avslöjar något om vilka saker som anses vara viktiga för såväl den avlidna som de närstående. Forskning om språkliga landskap, det vill säga om skyltar och inskriptioner i ett avgränsat område, kan bidra till att blottlägga dessa ideologier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika språk synliggörs i Skogskyrkogårdens språkliga landskap samt vilka språkideologier om flerspråkighet som manifesteras i detta landskap. För att uppnå detta syfte tillämpar jag en sociosemiotisk multimodal analys på mitt material. Materialet är tvådelat: dels analyseras begravningsplatsens allmänna skyltar och inskriptioner, dels skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar i det ortodoxa gravkvarteret. Den språkliga variationen är betydligt större på skyltar och inskriptioner som tillhör enskilda gravar än Skogskyrkogårdens allmänna skyltning. Detta beror på olika föreställningar om mottagaren utifrån olika språkideologier såsom modersmålsideologin, ideologin om postmodern flerspråkighet, ideologin om språkhierarkier, ett land ett språk-ideologin och ideologin om ett språks kulturvärde, som alla manifesteras eller utmanas i Skogskyrkogårdens språkliga landskap.