The aim of this study was to describe, analyze and explore how five teachers work with reading comprehension in grade one and grade two, ages 7 and 8. My approach was ethnographically inspired and data was collected through observations, teachers´ diaries and interviews. The findings indicate that in the observed teachers´ classroom students' language skills were central. In order to teach the students how to use strategies in their own reading, teachers trained the students to use strategies while reading aloud to them. When reading aloud to the students, focus was on reading comprehension but sometimes texts were used by the teachers as tools to teach strategies.  The teachers seemed to think that students first have to learn to read (decode) before working with strategies for reading comprehension during individual reading. In the classrooms a substantial amount of time was spent on dialogue, both before as well as during reading texts aloud. When the teachers asked questions, vocabulary was often focused. The teachers also asked about spelling and punctuation in the text. The questions were mostly aimed at controlling or inferencing the children but the teachers also asked questions where factual knowledge was needed. Regardless of the type of questions the teacher poses, the students respond with comments or inferences. The types of questions that the teacher asked of a text tend to be dominant when the children were invited to ask questions themselves. The teachers in the study were pleased with the students' development and performance in reading comprehension and the students seemed interested to read themselves and to listening to the teachers reading aloud. Children used reading comprehension strategies when listening to teachers reading, but it is unclear to what extent they use it to their individual reading. / <p>I verket anges serien Studier i pedagogiskt arbete.</p>

Denna studie jämför ett forminriktat och ett funktionellt perspektiv på läs- och skrivundervisning under de första skolåren. Befintlig forskning tenderar att fokusera på äldre elever, vilket skapar ett forskningsglapp för undervisningen av yngre elever. Studien diskuterar olika diskurser om läs- och skrivundervisning från 1970-talet och framåt, och kopplar dessa till dagens syn på svenskans läs- och skrivundervisning. Studien tar även upp historiska fokuspunkter och reaktioner på vad som ansetts viktigt inom detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare ser på, och arbetar med läs- och skrivundervisning i årskurs ett utifrån utvalda delar av Wittingmetoden. Studien undersöker också hur lärarna arbetar med kompletterande undervisning till dessa delar av Wittingmetoden. Mina frågeställningar berör hur arbetet med läs- och skrivundervisning i klassrummet, tillsammans med lärares samtal, kan kopplas samman med literacydiskurser. Detta visar i sin tur på formativa eller funktionella undervisningsstrategier. Literacydiskurserna är en under denna studie kompletterad och bearbetad modell av de skrivdiskurser som Ivaniĉ (2004) observerat, samt det ramverk hon utarbetat. En bearbetad modell av Sturks (2023) observationsschema ingår även i denna studie. Resultatet visar att många olika literacydiskurser är synliga under läs- och skrivundervisningen både under observationer och intervjuer. Wittingmetodens strukturerade arbetssätt lägger stort fokus på en färdighetsdiskurs, men även en processdiskurs var lika framträdande. Lärarnas sätt att arbeta med Wittingmetoden visar därav att många diskurser samverkar simultant inom undervisningen. Detta innebär att lärarna ej enbart arbetade forminriktat trots att de utgick från Wittingmetoden. Det fanns istället flera inslag som visade på ett färdighetsinriktat perspektiv på läs- och skrivinlärning.