Livbolag är stora kapitalplacerare och aktörer på fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, såväl traditionellt som i dagsläget, i huvudsak av direktägande i fastigheter. De främsta skälen är driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktägda fastigheter är behäftade med. I rådande läge finns därför ingen anledning att anta att bolagen kommer att ändra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna. Generellt är livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser på finansmarknaden och livbolagens begränsade investeringsförhållning till och på den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar. Bolagens definition av och preferenser för fastighetsinvesteringar skulle följaktligen kunna vidgas. Investeringsklubbar har sedan finanskrisen 2008 blivit ett vedertaget instrument för livbolag på fastighetsmarknaden. Troligtvis har det skett på fastighetsfondernas bekostnad, då kraven på beslutsinflytande, transparens samt kostnadseffektivitet ökat bland investerare. Samriskbolag liknar även direktägande, som inom fastighetsportföljen förmodligen kommer beläggas med relativt ringa kapitalkrav i och med implementeringen av det nya EU-direktivet Solvens II. För att möjliggöra mer opportunistiska investeringstrategier och nå även den sekundära fastighetsmarknaden skulle livbolag därför i större utsträckning kunna nyttja klubbstrukturer. På grund av bankernas restriktivare utlåning och ett allmänt refinansieringsbehov på fastighetsmarknaden råder en stark efterfrågan på alternativa finansieringslösningar. Livbolag som borgenärer är därför ett tänkbart scenario, i synnerhet eftersom investeringsformen troligtvis inte påförs ökade kapitalkrav. Marknaden för svenska fastighetsobligationer anses emellertid alltför omogen. Organisatoriskt kompliceras dock hanteringen av fastighetslån genom statiska ansvarområden inom livbolagen. För en effektivare replikering av finansläget krävs förmodligen flexiblare organisationer. Fastighetsaktier utgör på lång sikt mycket god fastighetsexponering. Som långsiktiga aktörer och ägare av fastighetsaktier borde livbolagen därför vinna på att inte fullt ut betrakta innehav som aktieexponering, utan förvalta fastighetsaktier och fastighetsportföljer på ett mer samordnat sätt. Det skulle, förutom att bidra till en bättre beskrivning av den faktiska fastighetsexponeringen, möjliggöra utnyttjande av imperfektioner mellan marknaderna, såsom relativa prisskillnader. På grund av aktiemarknadens uppvisade volatilitet, kommer dock tillgångsslaget påföras relativt höga kapitalkrav i och med det nya solvensregelverket.

This thesis examines the issue of subsidization and returns in a mutual life insurance company in run-off, where policyholders share both profits and risks. The thesis analyzes how different portfolio structures, investment strategies, and market scenarios affect the various generations in the company and which approach provides the fairest outcome for all generations. Through the use of market consistent scenarios, calibrated by minimizing the difference between model prices and market prices, different strategies are analyzed, CPPI (Constant Proportion Portfolio Insurance), CM (Constant Mix), and Target Date Funds (TDF). The study was conducted to examine and value subsidization between generations, to find a fair portfolio structure for all policyholders.  The study compared a shared portfolio for all individuals, and generation portfolios, where each generation has a portfolio of their own. The results indicate that the shared portfolio has the potential to generate better returns than the generation portfolios and the valuation of subsidies reveals that subsidies are minimal with the shared portfolio. Further, we compared two different methods of distribution portfolio returns. The first method gives each individual the portfolio return, while the other distributes the return according to each individuals ratio between their total capital and the present value of future payouts. The latter method drastically increases the stability of the insurance company, and in the case of a shared portfolio it practically eliminates the need for subsidies. We conclude that the majority of insurance takers maximizes their returns and minimizes subsidies with shared constant mix portfolios with individualized returns.

During a longer period of time the interests has been low, and is expected to remain low for some time. Life-insurance companies offer different types of life-insurances for households, insurances that helps the households to even its lifeconsumption. The insurancepremiums that the life-insurance companies receives is placed in different financial assets, and is therefore exposed to financial risks. A big part of the life-insurance companies investment is placed in bonds, and a lower interest means that the return on bonds decrease. Lower returns on bonds could cause the the life-insurance companies financial strength to worsen. The lower return on bonds could also increase the life-insurance companies will to allocate their investments to more risks in search for higher returns. The aim of this essay is to investigate whether the solvency of life-insurance companies is affected by the interest, and if the interest corresponds to how life-insurance companies allocate their investments regarding risk. To fulfill the aim of the essay, regressionanalysis has been performed. The result from the regressionanalysis with solvency as dependent variable and interest as independent variable shows that the solvency of life-insurance companies is not affected during the observed period of time. Results from regressionanalysis with percentage of investments placed in bonds as dependent variable and interest as independent variable shows that the percentage of bonds generally shrinks when the rent decreases, and life-insurance companies allocate therefore probably favouring assets of higher risk. However results concerning risk exposure for different life-insurance companies varies, some life-insurance companies increase exposure against risk, while some decrease. / Under en längre period har marknadsräntorna varit låga och de förväntas vara låga under en period framöver. Livbolag erbjuder olika typer av livförsäkringar till hushåll, försäkringar som hjälper hushållen att jämna ut konsumtionen under livet. Försäkringspremierna som livbolagen erhåller placeras i olika finansiella tillgångar, och utsätts därmed för finansiella risker. En stor del av livbolagens placeringstillgångar är placerade i obligationer, och en lägre ränta innebär att avkastningen på obligationer minskar. Lägre avkastning på obligationer skulle kunna orsaka livbolag försämrad finansiell styrka. Till följd av minskad avkastning på obligationer kan även incitamenten för att söka högre avkastning öka hos livbolag. Där resultatet skulle orsaka omallokeringar i livbolagens portföljer gentemot högre risk. Syftet med denna uppsats är att undersöka om solvenskvoten[1] hos livbolag påverkas av räntenivån, och om räntenivån korresponderar med hur livbolagen allokerar sina placeringstillgångar gentemot risk.   För att uppfylla uppsatsens syfte har regressionsanalyser genomförts. Resultatet från regressionsanalyser med solvenskvot som beroende variabel och ränta som oberoende variabel visar att solvenskvoten hos livbolag inte påverkas under den observerade perioden. Resultat från regressionsanalyser med andel obligationer som beroende variabel och ränta som oberoende variabel visar att andelen obligationer hos livbolag generellt sett minskar när räntan sjunker, och livbolagen allokerar därmed antagligen till förmån för tillgångar med högre risk. Resultaten gällande riskexponering för olika livbolag varierar dock, somliga livbolag ökar exponeringen gentemot risk, och somliga minskar exponeringen gentemot risk.

This thesis investigates the impact of Solvency II on the asset side of Swedish mutual life insurers. With the help of a quantitative analysis and a qualitative examination of our results we find that there will be a significant change in demand for certain products. A substantial increase in demand for government bonds and interest rate swaps with long maturities should be expected. Furthermore, both corporate and covered bonds will be more attractive investments under the new regulatory framework. Another big impact is the lower risk-adjusted return for equity, which over time will lead to a reduction in Swedish life insurers’ relatively high exposure to equity and equity based products. Furthermore, we conclude that there are large gains to be made by incorporating an optimization with regard to the solvency capital requirements dictated by the legislative texts. / Denna uppsats har undersökt vilken inverkan Solvens II kommer ha på svenska ömsesidiga livbolags tillgångssidor. Med hjälp av en kvantitativ analys och en kvalitativ undersökning av våra resultat har vi funnit att det kommer ske en betydande förändring i efterfrågan av vissa instrument. En stor ökning på efterfrågan av statsobligationer och ränteswappar med långa löptider är att vänta. Dessutom kommer både företags- och säkerställda obligationer vara betydligt mer attraktiva investeringsalternativ under det nya regelverket. En annan stor inverkan är den lägre riskjusterade avkastningen för aktier och aktierelaterade produkter. Över tid kommer detta sannolikt leda till en reduktion av svenska livbolags relativt höga exponering har gentemot aktier. Därutöver finner vi att bolagen har mycket att vinna på att införliva en optimering med avseende på de av regelverket angivna kapitalkraven.