<p>Living Lab är en öppen innovationsmiljö där innovationer samproduceras, testas och verifieras av användarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tänkta användningsområde. Genom samverkan kan olika värden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar värde för företag och vilka värden företag kan identifiera ur de användarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktäriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer där fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat värden för företag genom att de fått mer tilltalande produkter, identifierat nya användarkategorier och samordnat resurser med företag. Living Lab är därmed värdeskapande för företag genom stöd för utvärdering, ny- och vidareutveckling av innovationer. Samverkan mellan användare, företag och akademin öppnar upp för ett kunskapsutbyte vilket skapar värde för företag då kompetensutveckling äger rum och en djupare kunskap om användarna kan erhållas</p>

Living Lab är en öppen innovationsmiljö där innovationer samproduceras, testas och verifieras av användarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tänkta användningsområde. Genom samverkan kan olika värden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar värde för företag och vilka värden företag kan identifiera ur de användarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktäriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer där fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat värden för företag genom att de fått mer tilltalande produkter, identifierat nya användarkategorier och samordnat resurser med företag. Living Lab är därmed värdeskapande för företag genom stöd för utvärdering, ny- och vidareutveckling av innovationer. Samverkan mellan användare, företag och akademin öppnar upp för ett kunskapsutbyte vilket skapar värde för företag då kompetensutveckling äger rum och en djupare kunskap om användarna kan erhållas

Demonstratoren sind äußerst hilfreiche Werkzeuge, welche der Veranschaulichung neuer Technologien dienen. Besonders im Kontext von Living Labs, in denen es um Bildung, Forschung, gemeinsame Entwicklung und Experimente geht, können sie von großer Bedeutung sein. Sie unterliegen in ihrer Umsetzung besonderen Anforderungen, die sich stark von denen an Produkte für den Markt unterscheiden. Diese Arbeit stellt das Konzept und die Umsetzung eines Smart Mirror Demonstrators vor, der für das Living Lab des KI-Kompetenzzentrums ScaDS.AI in Leipzig entwickelt wurde. Der Demonstrator veranschaulicht einen Anwendungsfall von Objekt- und Ähnlichkeitserkennung, die auf künstlichen neuronalen Netzen basieren. Er besteht aus einem Smart Mirror, der Kleidungsstücke erkennen und visuell ähnliche Kleidungsstücke vorschlagen kann. Ein Nutzer kann mit dem Demonstrator ein Foto von sich aufnehmen, auf dem die erkannten Kleidungsstücke mit sogenannten Bounding Boxes markiert werden. Anschließend werden visuell ähnliche Kleidungsstücke aus einer Datenbank herausgefiltert und angezeigt. In der Arbeit geht es zum einen um die verwendeten Technologien, als auch um die Architektur des Demonstrators selbst. Die Softwarearchitektur des Demonstrators orientiert sich an dem Aufbau von Webanwendungen und besteht aus einem Backend und einem Frontend. Das Backend wurde als REST-API umgesetzt, die in Python unter Verwendung des Frameworks Flask geschrieben wurde. Das Frontend besteht aus einer Single Page Application, umgesetzt mit dem Javascript Framework Vue. Beide Anwendungen wurden mit Hilfe der Software Docker in Containern umgesetzt, um die Laufzeitumgebung zu virtualisieren und die Ausführung auf verschiedenen Rechnern zu erleichtern. Der Technologie-Stack bestehend aus Flask, Vue und Docker und die Umsetzung unter Beachtung der REST Prinzipien sind positiv zu bewerten und wurden im ScaDS.AI in Anlehnung an den be- schriebenen Demonstrator zum Standard für die Entwicklung weiterer Demonstratoren.:1. Einleitung 1.1. Projektrahmen 1.2. Hintergrund und Idee 1.3. Aufbau der Arbeit 2. Anforderungen 2.1. Funktionale Anforderungen 2.1.1. Objekterkennung 2.1.2. Kleidungsvorschläge 2.1.3. Visualisierung und Benutzung 2.1.4. Hardware 2.2. Projektrahmen und nicht-funktionale Anforderungen 2.2.1. Das ScaDS.AI und Living Lab in Leipzig 2.2.2. Demonstratoren 2.3. Zusammenfassung 3. Technische Grundlagen 3.1. Objekterkennung 3.1.1. Convolutional Neural Networks 3.1.2. Single Shot Multibox Detector 3.2. Architektur und Technologie-Stack 3.2.1. REST Paradigma 3.2.2. Python Webframework Flask 3.2.3. Single Page Applications mit Vue 3.2.4. Virtualisierung mit Docker 3.3. Zusammenfassung 4. Implementierung 4.1. Architekturentwurf 4.2. Backend Programmierung 4.2.1. Umsetzung als Flask App 4.2.2. Detection 4.2.3. Matching 4.2.4. Umsetzung der REST API 4.3. Frontend Programmierung 4.3.1. Darstellungsschicht 4.3.2. Serviceschicht 4.3.3. Speicherschicht 4.3.4. Datenfluss 4.3.5. Online-Version 4.4. Containerisierung 4.5. Hardware 4.5.1. Samsung Flip 4.5.2. Kamera 4.5.3. Rechner 4.6. Zusammenfassung 5. Projektauswertung 5.1. Erfüllung der Anforderungen 5.2. Schwierigkeiten 5.3. Zusammenfassung 6. Ausblick 7. Literaturverzeichnis 8. Abbildungsverzeichnis 9. Quelltextverzeichnis 10. Anhang

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar. För att möjliggöra detta är det vitalt att involvera slutanvändare i innovationsprocesser. Däremot är det inte tillräckligt att enbart involvera dem för att uppnå användbar informations- och kommunikationsteknik utan det krävs därtill att få dem att uppleva sitt deltagande som meningsfullt och engagerande. Motivation är därmed avgörande och essentiellt för att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats av deskriptiv karaktär undersöka hur slutanvändare kan motiveras till deltagande och engagemang i innovationsprocesser. Studien genomfördes genom en litteraturstudie, en intervjustudie samt en fokusgruppstudie. Resultat och analys från dessa ledde till .ME-modellen vilken är ett förslag till hur processdeltagare praktiskt kan arbeta för att motivera slutanvändare i innovationsprocesser.

Humanicité est un nouveau quartier, né à l’initiative de l’Université Catholique de Lille qui, à travers ce projet urbain, a souhaité élargir et diversifier ses activités sanitaires et médicosociales. Il s’agit de créer un lieu empreint de mixité où sont présents tous les représentants de la société dans leur diversité y compris les personnes ayant un handicap. Ce projet utopique comporte également le souhait de co-construire avec toutes les parties prenantes, des innovations suscitées par les questions qui se posent dans ce nouveau lieu de vie. Pour en accompagner l’émergence, mais aussi organiser la participation des habitants et usagers, l’ensemble du quartier est le lieu d’un Living Lab. Cette utopie, forme de projection d’une autre société meilleure et plus juste, cherche à être traduite dans la réalité. Nous postulons, à la suite d’auteurs comme Ricœur, qu’elle est fondamentalement réalisable et pour se faire elle entre dans un processus de traduction, elle mobilise des objets, se transmet à travers la multiplication des interactions, jusqu’à se confronter, dans sa matérialisation, à la réalité. En devenant réelle, cette utopie donne naissance à une hétérotopie Humanicité, un « contre-emplacement », qui met au jour les représentations et appropriations de l’espace. Il s’agit dans ce travail de recherche et grâce à ce terrain particulier, de comprendre le processus par lequel un projet innovant d’urbanisme devient le projet des habitants, des intervenants et partenaires qui ont et auront à le vivre. / Humanicité is a new neighborhood, born on the initiative of the Catholic University of Lille which wanted, through this urban project, to expand and diversify its health and medico-social activities. It is about creating a place full of diversity where all the members of society are present, including people with disabilities. This utopian project is also about co-creating, with all the stakeholders involved, innovations developed in response to issues related to this new living space. To guide the emergence of this process and also to organize the participation of the inhabitants and users, the whole neighbourhood houses a Living Lab. This utopia, a projected form of another society which would be better and fairer, pursues the objective of being translated into reality. Following authors like Ricœur, we assume that utopia is fundamentally achievable and that doing so embarks on a process of translation, mobilizes objects, and spreads by the growing of interactions until it confronts the reality of becoming material. When it becomes real, this utopia creates a heterotopia - a space of otherness - which reveals the appropriations and perceptions of space. In this study the objective is to understand the process by which an urban innovation project becomes that of its inhabitants and stakeholders who have and will have to live in it.

Les politiques de transport qui visent la promotion de la marche, du vélo, ou des transports en commun représentent un véritable enjeu stratégique pour un territoire. Cependant, c’est aussi un vrai défi en matière d’ingénierie de conception et d'innovation. Cette thèse a pour principal objectif d’identifier des pistes d’amélioration concernant le processus actuel de conception des politiques de transport. Nous nous sommes concentrés sur la définition d’un modèle de conception centré sur l’usage, ouvert à l’interdisciplinarité capable de répondre aux enjeux afférents aux politiques de transport. Au travers de ce modèle, nous proposons de poser un regard critique sur le processus actuel de conception des politiques de transport / Transportation policies that promote walking, cycling, or public transports are a real strategic issue for an area. However, it's also a real challenge in design engineering. The main objective of this thesis is to identify ways for improvement concerning the current process of designing transport policies. We focused on defining a user-centered design model, open to interdisciplinarity, capable of responding to transportation policy issues. Through this model, we propose to take a critical look at the current process of designing transport policies

Purpose: The lead time in the construction industry's innovation development today is far too long. Jönköping's population increases and at the same time Jönköping University is expanding. The need for more housing and student housing is therefore a fact. A Living Lab (LL) creates opportunities to solve both above-mentioned situations. It is a home that simultaneously provide different types of researchers with a research platform to test innovations directly in a real-life environment. Such a project could thus be an advantage for a developing city like Jönköping. The purpose of the project is to investigate how LL projects can open opportunities for innovations in housing and building engineering research in Jönköping, while creating new student housing in the city. Method: The research strategy is qualitative, the main method is a case study. Methods of data collection are literature studies and interviews. Literature studies take place around the concept, the background and different existing projects. This is done to investigate the development of the LL concept and its establishments. The main method used in this report is interviews, which the majority is done over the phone and a couple of them as site visits. Interviews take place with stakeholders from HSB Living Lab in Gothenburg, stakeholders from KTH Live-in Lab in Stockholm and potential stakeholders from Jönköping. Findings: This report serves as a preliminary study for potential stakeholders to establish or participate in a Student LL in Jönköping. In order to shorten lead times in housing and building engineering research, LL has been proven to benefit from innovative research in this area. A project would combine a research arena with new student housing to promote the housing contributions to a more efficient innovation process. In the housing- and construction sector, interest has been shown for innovations in housing environment, real estate and construction business, with efficiency and cost reduction, development and efficiency of materials and smart energy solutions. There is also a research interest for studying of the learning environments and the contributions of the residents to their environment. A potential place of establishment is found just by the university, which would benefit both the university, its research and the establishment of new student housing. Implications: To continue developing the work, further research is recommended on the research questions for a LL-project. It is recommended to review additional opportunities that exists in addition to building engineering and develop issues regarding, for example, housing environment and learning environments. When two of the four parts of the university were reached for interviews, it is also interesting to study the interests of the other parts. There would be an interest in studying how a twist of the concept can be applied to find a specific niche for Jönköping. A project would solve several student housing units that would help solve some of the problem regarding the current housing shortage and enable contributing to the development of the city. Limitations: As the LL concept in Sweden is at an early stage, background information is related to international focus. The report is then limited to focus on Sweden's two major LLs with establishment in Gothenburg and Stockholm with permanent student housing. Furthermore, the focus is on Jönköping, the city of the authors of the report, its potential stakeholders, establishment opportunities and innovation opportunities for a Student LL project. Keywords: Living Lab, student, open innovation, building technology and sustainability. / Syfte: Ledtider inom byggnadsbranschens innovationsutveckling är idag alldeles för långa. Jönköping kommuns befolkning ökar samtidigt som Jönköping University växer. Behovet av fler bostäder och studentbostäder är med detta ett faktum. Ett Living Lab (LL) skapar möjligheter för att förbättra bådadera situationer. Det agerar hem samtidigt som det tillhandahåller olika typer av forskare med en forskningsplattform för att testa innovationer direkt i en verklig miljö. Ett sådant projekt skulle således kunna vara en fördel för en utvecklande stad som Jönköping. Syftet med projektet är att undersöka hur LL-projekt kan öppna möjligheter till samskapande innovationer inom boende- och byggteknikforskning i Jönköping samtidigt som nya studentbostäder etableras. Metod: Undersökningsstrategin är kvalitativ, huvudmetoden är fallstudier. Metoder för datainsamling är litteraturstudier samt intervjuer. Litteraturstudier sker kring begreppet, bakgrund samt projekt för att undersöka utvecklingen av LL-konceptet och dess etableringar. Den huvudsakliga metoden för arbetet är intervjubaserat, majoriteten över telefon och ett antal genom platsbesök. Intervjuer sker med involverade aktörer från HSB Living Lab i Göteborg, från KTH Live-in Lab i Stockholm samt potentiella intressenter från Jönköping. Resultat: Rapporten fungerar som en förundersökning för potentiella intressenter för att etablera eller deltaga i ett Student LL i Jönköping. För att förkorta ledtider inom boende och byggnadsteknisk forskning är LL påvisat gynna nytänkande forskning inom detta. Ett projekt skulle kombinera en forskningsarena med nya studentbostäder för att främja de boendes bidrag till en effektivare innovationsprocess. Inom boende och byggsektorn är intresset påvisat för innovationer inom boendemiljö, fastighets- och byggbranschen med effektivisering och kostnadsreducering, utveckling och effektivisering av material samt smarta energilösningar. Forskningsintresse påvisas även för studerande av lärandemiljöer samt de boendes bidrag till dess miljö. En potentiell etableringsplats påträffas i nära anslutning till universitetet, vilket skulle gynna såväl universitetet, dess forskning samt etablering av nya studentbostäder. Konsekvenser: För att fortsätta utveckla arbetet rekommenderas undersökning vidare kring forskningsfrågorna för ett LL. Det rekommenderas att granska ytterligare möjligheter och utveckla specifika frågor gällande exempelvis boendemiljö samt lärandemiljöer. Då två av fyra fackhögskolor nåddes för intervjuer är det även intressant att studera kvarvarande fackhögskolors intressen. Att studera hur en vridning av konceptet kan tillämpas för att hitta en specifik nisch för Jönköping är av intresse. Ett projekt i Jönköping skulle lösa ett antal studentbostäder som bidrar till att lösa en del av problemet angående den rådande bostadsbristen och möjliggör bidragande till utveckling av staden. Begränsningar: Då LL-konceptet i Sverige befinner sig i ett tidigt skede förhåller sig bakgrundsinformationen till internationellt fokus. Arbetet begränsas sedan till fokus på Sveriges två större LL med etablering i Göteborg och Stockholm med permanenta studentbostäder. Vidare landar fokus i Jönköping, staden som författarna till rapporten är placerade i, dess potentiella intressenter, etableringsmöjligheter samt innovationsmöjligheter för ett Student LL-projekt. Nyckelord: Living Lab, student, open innovation, byggnadsteknik och hållbarhet.

A smart home is a building equipped with sensors collecting data about its environment. Data collected from smart home buildings can be used for research to improve home automation and develop smart cities. A scalable web-based system can be used to handle the large quantities of data generated from smart homes. Previous studies have been conducted on the requirements of a system collecting sensor data from smart homes, however, information about the presentation of data is still lacking. Because of this research needs to be done on what kind of system handles and presents sensor data well.The aim of this degree project is to identify the requirements of a web-based system handling and presenting sensor data. A scalable web-based system is developed based on the requirements identified from interviews and a literature study. The system shows that sensor data can be presented in a manner which facilitates research. Results show that a scalable web-based system can be used to display and download sensor data with associated information about the data. / Ett smart hem är en byggnad utrustad med sensorer som samlar data om sin miljö. Data insamlad från smarta hem kan leda till förbättringar i hemautomatisering och utvecklingen av smarta städer. Ett skalbart webbaserat system kan användas för att hantera stora mängder data som genereras utav smarta hem. Tidigare studier har genomförts för att framställa kraven utav ett system som samlar in data från smarta hem, dock saknas fortfarande information om hur denna data ska presenteras. På grund av detta behövs forskning om vilket typ av system som kan hantera och presentera data.Målet med detta examensarbete är att identifiera kraven för ett webbaserat system som hanterar och presenterar sensordata. Ett skalbart webbaserat system utvecklas baserat på krav identifierade genom intervjuer och en literaturstudie. Systemet visar att sensor data kan presenteras på ett sätt som underlättar forskning. Resultatet visar att ett skalbart webbaserat system kan användas för att visa och ladda ned sensordata med tillhörande information om datan.

Digitization of analogue everyday artifacts, i.e. when physical products are equipped with digital capabilities, has a profound impact on today’s society. Some examples of these digital innovations aimed at consumer markets are the “connected” car, the digitized television set, and in the near future, digitized IKEA furniture. Digital innovation provides endless opportunities for providing value adding products and services. However, in digital innovation there is a need to find new ways of organizing network activities, i.e. activities such as e.g. production and translation of knowledge and enrollment of actors. These activities need to embrace and build on the networked aspects and the complexity inherent to digital innovation. This requires network activities that can overcome challenges with the ambiguous and messy characteristics of digital innovation. In this thesis, I propose that the theoretical perspective of network orchestration can enlighten fruitful ways to address challenges that are encountered when organizing network activities in digital innovation. Inspired by practical challenges with digital innovation, as well as contemporary calls for research within IS, this thesis investigates: How can network activities be orchestrated in digital innovation? Two cases of digital innovation aimed at consumer markets are studied. The first case concerns the digitization of the newspaper. The second case regards the digitization of door locks. Literature about digital innovation is used to understand the context of the studied phenomenon. Furthermore, theories about network orchestration as well as activities in innovation are used as a theoretical framework to help answer the research question. The thesis is based on an interpretative perspective where a multi-method approach has been applied to address the research question. The contribution is divided into two different parts. The first part presents four categories of empirically derived network activities that address socio-technical challenges with organizing digital innovation. The second part is a proposed model detailing orchestration of network activities in digital innovation. The model is based around the four suggested categories of network activities: (1) Supporting flexible innovation networks, (2) Production and translation of layered architectural knowledge, (3) Addressing heterogeneous user communities, and (4) Harnessing generativity to leverage value. The categories of network activities can be viewed as building blocks for the orchestration process. By emphasizing both a proactive and a reactive way of orchestrating digital innovation, the model proposes a means for organizations to address the ambiguity and complexity of digital innovation.

Abstract The purpose of this thesis is to increase understanding and provide new knowledge on the applicability and value of the living lab approach in user-centric product and service development in public and private sector. Research has been carried out within the authentic living lab environment of the Oulu Urban Living Labs (OULLabs) and the PATIO user community and user involvement tool in 2011–2018. Empirical evidence is gathered from qualitative living lab case studies conducted in multiple contexts: public service development, commercial product and service development, business accelerating, innovation instruments, public procurement and urban planning. The primary source of information are the 70 in-depth interviews with the customer companies and organizations. Both general and context-specific value of the living lab approach for public and private sector customers are identified. The living lab approach provides an effortless process for user-centric development. Knowledge and practice of user involvement are transferred into customers. The living lab approach supports the development of usable and desirable products and services. The diverse context-specific value of the living lab approach includes, e.g., information for the development and decision making, learning and knowledge, new customer and end-user contacts, increased efficiency, improvement of organizational culture and communication, enhanced quality of products and services, gaining visibility, involvement of citizens and increased productivity. PATIO is perceived as a fast, easy and efficient digital tool to involve users regardless time and location in a living lab environment. The main contribution of the thesis is the new knowledge of less researched long-term and partly novel living lab studies in a remarkable breadth. The findings of the thesis support the adoption of the living lab approach as a natural and continuous practice in a variety of product and service development activities, especially in local innovation ecosystems but also in international environments. / Tiivistelmä Tämän tutkimuksen tarkoituksena on lisätä ymmärrystä ja tuottaa uutta tietoa living lab -toimintatavan soveltuvuudesta ja arvosta yritysten ja julkisen sektorin tuote- ja palvelukehityksessä. Tutkimus on toteutettu autenttisessa Oulu Urban Living Labs (OULLabs)- ja PATIO living lab -ympäristössä vuosina 2011‒2018. Tutkimuksen empiiriset todisteet perustuvat laadulliseen tapaustutkimukseen, jossa living lab -menetelmiä ja -työkaluja on hyödynnetty eri konteksteissa: julkisten palvelujen kehittäminen, kaupallisten tuotteiden ja palvelujen kehittäminen, yrityskiihdyttämö, innovaatioinstrumentit, julkiset hankinnat ja kaupunkisuunnittelu. Tutkimuksen pääaineisto koostuu 70:stä yritysten ja muiden sidosryhmien edustajien haastattelusta. Tutkimuksessa on tunnistettu sekä yleisiä että kontekstisidonnaisia living lab -toiminnan hyötyjä julkisen ja yksityisen sektorin asiakkaille. Living lab -toimintatapa tarjoaa vaivattoman prosessin käyttäjäkeskeiseen kehittämiseen sekä lisää uutta tietoa ja uusia käytäntöjä käyttäjien osallistamisesta. Living lab -toimintatapa tukee käytettävien ja haluttujen tuotteiden ja palveluiden kehittämistä. Living labin monet kontekstisidonnaiset hyödyt ovat esimerkiksi informaatio tuote- ja palvelukehityksen ja päätöksenteon tueksi, tiedon ja oppimisen lisääntyminen, prosessien tehostaminen, uudet asiakas- ja loppukäyttäjäkontaktit, tuottavuuden lisääntyminen ja taloudelliset hyödyt, organisaatiokulttuurin ja kommunikaation parantaminen, tuotteiden ja palveluiden parempi laatu, näkyvyyden lisääminen sekä kuntalaisosallistaminen. Digitaalinen käyttäjäyhteisö ja käyttäjien osallistamistyökalu PATIO on nopea, helppo ja tehokas tapa aktivoida käyttäjiä tuote- ja palvelukehitykseen living lab -ympäristössä. Tutkimus tuo uutta tietoa vähän tutkituista pitkän aikavälin living lab -toiminnan tuomista hyödyistä ja uudenlaisista living lab -tutkimuksista merkittävässä laajuudessa. Tulokset tukevat living lab -toiminnan omaksumista luonnolliseksi ja jatkuvaksi osaksi tuotteiden ja palveluiden kehittämistoimintoja paikallisissa innovaatioekosysteemeissä, mutta myös kansainvälisissä toimintaympäristöissä.