Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden: fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet. Patienterna upplevde bristande förståelse och stöd från omgivning och sjukvårdvilket gav upphov till sorg och frustration. För att hantera en vardag med fibromyalgi var familj och vänner en viktig resurs. Att undvika stress, planera aktiviteteroch spara energivar viktiga strategier för att hantera en vardag medständig smärta. Mental och praktisk distraktion var viktiga strategier för att kontrollera symtomen samt att bibehålla personliga intressen och delta i sociala sammanhang. Patienter med fibromyalgi behöver förståelse och stöd från sjukvårdspersonal medatt finna copingstrategier för att kunna hantera sin livssituation och vardag samt förbättra livskvalitén.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen. Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt. Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro. Funktionsnedsättningen hos den strokedrabbade påverkade anhörigas syn på framtiden. Vid förekomsten av kognitiv svikt upplevdes framtiden som mer osäker. Copingstrategier som egentid, socialt nätverk och hjälp med avlastning uppkom för att underlätta situationen. Makorna upplevde en sämre livskvalitet jämfört med makarna. Slutsats: Vid en stroke förändrades livet för både den strokedrabbade och anhöriga. För att kunna ge en god vård och ett gott bemötande, till både patienten som anhöriga, krävs förståelse för anhörigas upplevelse av att vårda en närstående. Med denna förståelse kan bättre information och stöd ges från vårdens sida. Nyckelord: Stroke, anhörig, livskvalité, framtidssyn, upplevelse

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och livskvalité bland äldre. Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer upplever hälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara en förutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra till ökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet. Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användes KASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån tre områdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som kvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet bildade tre kategorier; välbefinnandet i vardagen, inflytelse i vardagen och strukturer. Det latenta innehållet redovisas i temat: skapar möjligheter till en meningsfullare tillvaro och känsla av sammanhang. Resultat: Slutsatsen blev att fysisk aktivitet förbättrade självkänslan, självförtroendet och medförde en ökad trygghet i det sociala livet, som i sin tur ledde till ett ökat mentalt och socialt välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet förbättrar livskvalitén och ger en social delaktighet bland äldre individer.

Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares upplevelser av den palliativa vården i hemmet utifrån aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som använts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som användes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att få artiklar som överensstämde med syftet och frågeställningen. Resultatet visade att anhörigvårdarna upplevde det som en självklarhet att den sjuke personen skulle vårdas hemma för att kunna behålla sitt normala liv och sin värdighet så långt som möjligt. Att få kunskap om hur de utförde omvårdnaden samt information om sjukdomen samt om risker och fördelar vid behandling upplevdes som viktigt och gav dem förståelse för situationen. Anhörigvårdarna levde med krav och förväntningar från flera håll, från den sjuke, andra anhöriga, från sjukvårdsteamet, samhället men också från dem själva. Periodvis var de både fysiskt och psykiskt utmattade, vilket gjorde dem sårbara. Perioden av palliativ hemsjukvård karaktäriserades av rädslor, osäkerhet, frustration och utmattning men även av positiva känslor och glädje över att kunna skapa livskvalité för den sjuke personen.

No description available.

I Sverige föreligger en ringa forskning som berör amatörboxningens sociala betydelse. Detta gäller även den internationella arenan. En generell uppfattning är att boxning är en sport som mestadels utövas av grupper som har sina rötter i lägre sociala klassen. Den ringa forskning som finns visar att personer som söker sig till amatörboxning ofta kommer från en segregerad miljö med begränsade ekonomiska resurser. I vissa fall avviker de från samhällets normer. Anledningen till det kan grunda sig på brister i utbildning och kanske även ett kriminellt beteende. Forskare menar att boxning, inom ramen för en form av socialt arbete, kan hjälpa ungdomar som befinner sig i riskzon. Vår artikel har haft som syfte att kartlägga miljöer ur vilka amatörboxare rekryteras och när de har rekryterats, redovisa och diskutera vilka upplevelser av livskvalité som gäller för dem i dagsläget. För att uppnå syftet med vår studie har vi använt och bearbetat en inom projektet ’En rak vänster’ tidigare genomförd datainsamling. Resultatet av vår undersökning visar att amatörboxning kan uppfattas som ett verktyg för integration i samhället.

Äldre människor har statistiskt visat sig vara en utsatt grupp för psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Låg dos av fysisk aktivitet har rapporterats försämra självupplevd livskvalité och hälsa, medans regelbunden fysisk aktivitet har visat sig stärka detta samband. Massage har belägg för att vara ett kraftfullt verktyg mot stress och oro samt delvis kunna stärka självkänsla och självförtroende. Denna studie syftade till att undersöka om massage och fysisk aktivitet kan förbättra äldre människors självupplevda hälsa. Försökspersoner (n=13) från Östersunds kommun med olika hälsostatus rekryterades för 6 veckors intervention av en kombination av styrketräning och massage. Metodintegration användes, således kvalitativ samt en kvantitativ ansats, där två frågeformulär samt 5 frågor användes för att mäta självskattad livskvalité och hälsa. Resultatet från studien visade att fysisk aktivitet och massage inte förbättrade självskattningen av hälsa och livskvalité hos äldre människor. Detta kan bero på en begränsad mängd fysisk aktivitet, som var under de fysiska rekommendationerna förbättrade inte självskattningen av hälsa och livskvalité. Den fysisk aktivitet som utförs bör följa givna rekommendationer och objektivt mäta hur mycket fysisk aktivitet som genomförs.

Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga. Respondenterna känner sig behövda när dem får vara med i utformningen av aktiviteterna och få behålla sina intressen.

Bakgrund: Behandling med implanterbar cardioverter defibrillator (ICD) kan ges iprimärt- eller sekundärt syfte. ICD: n har till uppgift att upptäcka och behandlaallvarliga rytmrubbningar och vid behov avge en stöt/stötar. Patienter som lever med enICD kan få svårt att acceptera sina nya liv samt att deras livssituation kan påverkas.Sjuksköterskan har en viktig roll att individanpassa omvårdnaden för dessa patienter.Syfte: Syftet var att beskriva patienters livskvalité och erfarenheter av att leva medimplanterbar cardioverter defibrillator (ICD). Syftet var också att beskriva urval ochundersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna.Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades varavsex kvalitativa, fyra kvantitativa och en artikel hade mixad metod. Artiklarna har sökts idatabasen Pubmed med begränsning på 6 år.Resultat: Patienter som lever med en ICD beskriver en oro och rädsla för att ICD: n skaavge stötar. Erfarenhet som patienter betonar är att diskussion om avaktivering av ICD ilivets slutskede ansågs vara bristfällig eller helt utesluten. Då livskvalitén påverkas ochpatienterna beskrev sig bli begränsade i vardagen så kan coping vara ett verktyg för attfinna lösningar. Tio av resultatartiklarna angav tydligt urvalsmetoden. Samtligaredogjorde för antalet deltagare och hur många som var män respektive kvinnor.Medelåldern på deltagarna redovisades tydligt i alla artiklarna.Slutsats: Livskvalitén har visats påverkad hos patienter med en ICD, även oro ochrädslor för stötar. Sjuksköterskan bör ha ett holistiskt synsätt för att se hela patientenoch dennes behov.

ABSTRACT Background: It is estimated that at least 23 million people in the world suffer from heart failure, in Sweden cardiovascular disease is the most common cause of death. Heart failure is a syndrome caused by underlying diseases with severe symptoms. The severe picture of symptoms affects everyday life. Aim: The aim of this study was to investigate which factors affect the quality of life of individuals affected by heart failure and how they experience their quality of life. Method: Literature review was conducted using descriptive design to answer the aim of this study. PubMed and CINAHL have been used as databases for the literature research. The result was based on nine original articles with only qualitative approach and one with mixed methods. The articles were published between 2010-2020. The quality of the articles was then reviewed based on Statens beredning för medicinskt och social utvärderings quality template. Result: The individuals experienced a change in quality of life in connection with the challenges that arose due to heart failure. The condition of the disease led to various factors that affected the quality of life. These factors were; psychological, physical, social and financial, which affected at different levels to a eventual changed quality of life. Conclusion: The result of this literature review shows that the experience of quality of life in relation to heart failure was largely influenced and impaired. What has been perceived as affecting individuals' quality of life are overall factors such as; psychological, physical, social and financial needs. For this reason, it is of great importance that the nurse gain an increased understanding and knowledge of this patient group to optimize the well-being and quality of life for the individuals.   Keywords: Quality of life, heart failure, experiences.