• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 263
  • 2
  • Tagged with
  • 265
  • 136
  • 129
  • 112
  • 112
  • 60
  • 46
  • 46
  • 38
  • 38
  • 37
  • 37
  • 33
  • 21
  • 21
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Upplevelser av att leva med tarmstomi

Sjölander, Terese, Mohammad, Reza January 2015 (has links)
Bakgrund: Att få en stomi medför stora förändringar i livet såsom förändring av kroppen och dess funktioner, förändrade rutiner, noggrann planering av vardagen och en negativ påverkan på sexualiteten. Detta kan försämra både livskvalitén och livsstilen för personen med stomi. Syfte: Syftet med studien är att belysa personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudie av tio kvalitativa artiklars resultat som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Att leva med en stomi kräver att personen lär känna sin nya kropp och de svårigheter och problem som uppstår efter operationen för att kunna anpassa livet efter stomin och få ett så bra liv som möjligt. Dessa svårigheter handlar om gaser, lukt och läckage men också om social isolering, sexuella svårigheter och försämrat självförtroende vilket påverkar personens vardagsliv och livskvalité. Konklusion: För att underlätta anpassningen till stomin behöver den drabbade personen få bättre information, både skriftlig, muntlig och även få information om olika stödgrupper. Men för att sjuksköterskan ska kunna ge personer med stomi den information de behöver krävs ytterligare forskning som beskriver vilken information och kunskap personer med stomi behöver för att kunna anpassa och leva med sin stomi på bästa sätt.
2

Upplevelser av livmoderhalscancer

Gunnestrand, Josefine, Lindblom, Josefine January 2016 (has links)
Livmoderhalscancer är en vanlig cancerform som kan drabba kvinnor. Tumören delas in i olika stadium, från stadium I till och med IV. Det finns tre olika behandlingsformer som består av strålbehandling, cytostatikabehandling och kirurgisk behandling. Syftet med litteraturstudien är att beskriva upplevelser av livskvalité hos kvinnor med livmoderhalscancer. Metoden i litteraturstudien utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes i databassökningen. Artiklarna genomgick tre urval, de 10 artiklarna som valdes ut svarade på litteraturstudiens syfte, alla artiklarna bestod av kvantitativ metod. I resultatet framgick det att psykiska och fysiska upplevelser påverkade kvinnans livskvalité kopplat till de olika behandlingsformerna och dess biverkningar. Resultaten i litteraturstudien utformade tre kategorier, leva mellan hopp och förtvivlan, biverkningar som förändrar livet och förändrad livssituation genom nedsatt sexualitet. I slutsatsen visade sig kvinnors livskvalité bli påverkad både under och efter behandlingarna. Biverkningarna av behandling var det som påverkade kvinnor mest. Sexualiteten kan bli förändrad genom behandling för sin livmoderhalscancer.
3

Hjärtstopp - ett avbrott i livet : En litteraturstudie

Carlsson, Emma, Qvarnström, Anna-Karin January 2015 (has links)
I Sverige drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det är alltså ca 10 000 människor varje år som får plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av största vikt att behandling påbörjas så fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det är svårt att förutsäga vilka som kommer drabbas av hjärtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan träffa på dessa patienter, oavsett arbetsplats, är det en fördel att veta hur hjärtstoppet påverkat patienten. För att kunna ge det stöd som behövs. Syftet med arbetet var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp upplever sin livssituation. En litteraturöversikt användes som metod. Litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga artiklar varav fem var kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Samtliga artiklar granskades för att svara på forskningsfrågan. Ur analysen framkom tre huvudteman från de kvalitativa studierna och ur kvantitativa studierna framkom två huvudteman. Resultatet visar att livskaliten påverkas hos de personer som överlevt hjärtstopp. Det framkom förändringar i psykiska och fysiska aspekter men även existentiella. Huvudfynd ur de kvantitativa artiklarna var även dessa relaterade till psykiska och fysiska förändringar. Slutsatsen är att kunskap som gäller patientens upplevelse av sin vardag efter ett hjärtstopp är viktig. En individanpassad vård utgående från ett livsvärldsperspektiv bör vara utgångspunkt för sjuksköterskors vårdande för denna patientgrupp.
4

Livskvalité i palliativ vård : En kvalitativ litteraturstudie

Ernst, Elin, Elmersson, Pamela January 2017 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Det primära i palliativ vård är att öka patientens välbefinnande och livskvalité. Det finns fyra hörnstenar som den palliativa vården ska utgå ifrån för att nå detta primära mål. Dessa är: symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar patienters upplevelser av livskvalité i palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Nio valdes ut genom systematiska sökningar i tre olika databaser. Därefter genomfördes en kompletterande osystematisk sökning för att säkerställa att inget relevant material missades. Vid den sökningen valdes en artikel ut. Resultat: Resultatet innehåller tre kategorier: att känna sig normal, stöd från vården och förberedelser inför döden. Till varje kategori finns tre underkategorier. Resultatet innefattar faktorer som patienter i palliativ vård upplever sänker och höjer deras livskvalité. Slutsats: Vad som påverkar patienters livskvalité är individuellt. De flesta patienter upplever att kunna göra vardagliga saker som de gjort innan höjer livskvalitén i nuet. Förändringar som inträffar i sjukdomssituationen såsom trötthet och smärta upplevs sänka livskvalitén. Beroende på hur förberedelser inför döden ser ut och fortskrider så påverkas också patientens upplevelse av livskvalité.
5

Patientutbildningens betydelse för livskvalitèn hos patienter med hjärtsvikt : En litteratur studie / The importance of patient education and quality of life in patients with heart failure : A literature study

Filipsson, Anna, Henriksson, Ida January 2016 (has links)
Introduktion: Runt 250 000 personer i Sverige är drabbade av hjärtsvikt. Det finns olika grader av hjärtsvikt som påverkar patienters dagliga liv på olika nivåer vilket kan påverka patienters livskvalité. Livskvalité är ett brett begrepp som är multidimensionellt. Patientutbildning är en del av sjuksköterskans profession och syftar till att hjälpa patienter förbättra sin egen hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientutbildningens betydelse för livskvalitén hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Under litteraturstudien har Polit och Beck (2016) niostegsmodell använts. Till litteratursökningen användes databaserna Cinahl och PubMed. Databassökningen resulterade i 10 artiklar samt två artiklar som söktes manuellt. Artiklarna granskades kritiskt och utgjorde därefter materialet för litteraturstudiens resultat. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två huvudteman vilka var En förändrad tillvaro och Kunskap och trygghet med totalt fem underteman. Slutsats: Litteraturstudien påvisar att patientutbildning kan påverka patienter med hjärtsvikt då livskvalitén generellt har förbättrats för de patienter som erhållit patientutbildning. Litteraturstudien visar att patientutbildning kan ge en förändrad fysisk funktion, socialt och emotionellt stöd, förmåga att utföra egenvård samt ge kunskap, förståelse och kontroll över tillståndet.
6

Livskvalité hos personer med leukemi.

Helmersson, Emelie, Håkansson, Annie January 2015 (has links)
Bakgrund: Leukemi är ett samlingsnamn för olika sorters cancer i benmärgen. Sjukdomen kan påverka livskvalitén hos personen som drabbats. Att ha en djupgående och sammanhängande förståelse för en persons upplevelse av att leva med leukemi kan bidra till en stödjande process. Detta genom att vara omtänksam och involvera sig i personens livsvärld. En sammanställning av patografier som beskriver personers upplevelser och erfarenheter av livskvalité kan bidra till kunskap om hur en god omvårdnad kan utföras. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalité hos personer med leukemi under deras sjukdomsperiod. Metod: Studien grundades på tre patografier och genomfördes som en innehållsanalys med kvalitativ ansats. Denna metod strävar efter att fördjupa förståelsen för personens upplevelser och erfarenheter. Analysen baserades på Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i fyra kategorier; Ångest, Hopp, Social samvaro samt Bemötande. Dessa faktorer påverkade livskvalitén antingen positivt eller negativt. Då personerna fick ett gott bemötande av vårdpersonal beskrev de hur deras livskvalité påverkades positivt. Vid ett sämre bemötande upplevdes det ha negativ inverkan på livskvalitén. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal har en viktig roll för patientens livskvalité. Ytterligare studier kan dock behöva göras för att mer grundligt ta reda på hur sjukvårdspersonalen kan agera för att inge hopp till en patient med leukemi samt hjälpa denne att motverka eller hantera sin ångest och därmed bidra till en bättre upplevd livskvalité under sjukdomsperioden.
7

Tandblekning, bieffekter och påverkan på munhälsorelaterad livskvalité : En litteraturstudie / Dental bleaching, side effects and its effect on oral health related quality of life : Literature study

Stenstrand, Amanda, Elgemark Björnström, Linda January 2015 (has links)
Introduktion: Tandblekning är en efterfrågad behandling inom tandvården, mycket på Syfte: Att beskriva om tandblekning påverkar tandens vävnader samt individens upplevelse av munhälsorelaterad livskvalité. Frågeställningar: Vilken/Vilka eventuella biverkningar kan tandblekning ge? På vilket sätt påverkar tandblekning individens upplevelse av munhälsorelaterad livskvalité? Metod: Litteraturstudie Resultat: Efter tandblekning uppstår vanligen bieffekter och påverkar tandens hård- och mjukvävnad. Temperaturen ökar i pulpan, tandkänslighet och gingival sensitivitet är vanligt förekommande, dock ej bestående. Behandlingsmetod som tid, koncentration och pH- värde är faktorer av betydelse vid bieffekter efter behandling. Tandblekning har både positiv och negativ påverkan på munhälsorelaterad livskvalité. Konklusion: Tandblekning ger få bieffekter och har både positiv och negativa inverkan på en individs munhälsorelaterade livskvalitet.
8

Livskvalité hos patienter med ulcerös kolit / Quality of life in patients with ulcerative colitis

Breimo, Camilla, Hallén, Elin January 2013 (has links)
Bakgrund Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna. Varje år drabbas 12-14 personer per 100000 i Sverige med en jämn könsfördelning. Sjukdomen uppträder skovvis med framför allt frekventa blodiga diarréer och buksmärtor vilket kan innebära stort lidande för drabbade patienter. När den traditionella medicinska behandlingen inte längre fungerar kan ett kirurgiskt ingrepp vara aktuellt för på så sätt ta bort källan till besvären. Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit har kommit att uppmärksammas de senaste decennierna då symtom av denna sjukdom påverkar livskvalitén och livet i stort.   Syfte Syftet var att belysa hur patienter med Ulcerös Kolit upplever sin livskvalité. Frågeställningen: förändras livskvalitén efter att ha genomgått kirurgiskt ingrepp för Ulcerös Kolit? Metod För att svara på föreliggande studies syfte och frågeställning användes litteraturbaserad studie som metod. I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes sökningar efter vetenskapliga artiklar, även manuella sökningar gjordes. För att öka chansen att finna artiklar inom valda ämnesområdet användes MeSh-termer (Medical Subject Hedings) och Cinahlhedings. Författarna inkluderade totalt 16 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes i ett resultat. Urvalskriterierna var att de inkluderade artiklarna var publicerade mellan år 2003 och 2013, skrivna på engelska eller svenska och att de var peer reviewed. Artiklarna klassificerades och värderades för sedan sammanställas i en matris.  Resultat Studiens resultat presenteras utifrån sex olika teman som beskriver hur livskvalitén kan påverkas hos patienter med Ulcerös kolit. Det som påverkar livskvalitén mest hos denna patientgrupp är sjukdomsaktivitet och sjukdomsvaraktighet. Efter ett kirurgiskt ingrepp påverkas livskvalitén av den omställning som patienten måste gå igenom samt funktionen av ileostomin eller bäckenreservoaren (IPAA). Patienter med hög sjukdomsaktivitet skattar sin livskvalité signifikant lägre än den allmänna befolkningen.     Slutsats Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit är inte helt lätt att mäta. Trots flertalet studier inom ämnet skiljer sig resultatet åt. De flesta av dessa studier enas dock ändå i resultatet att livskvalité och hälsorelaterad livskvalité påverkas av de symtom som Ulcerös kolit medför. Funktionella besvär från ileostomin och bäckenreservoaren (IPAA) visade sig ha störst inverkan på livskvalitén och hälsorelaterad livskvalité.
9

Att leva utan en kroppsdel : Personers upplevelser efter en amputation av nedre extremitet / To live without a part of body. : A persons experience of life with a lower limb amputation.

Nordek, Elin, Fogelberg, Anna January 2016 (has links)
Bakgrund: Vanligaste orsaken till amputation i Sverige är att rädda liv. Det är vanligt att komplikationer uppstår i samband med en amputation. Protesen är en viktig del ur behandlingssynpunkt. Information och stöd hjälper både psykologiskt och känslomässigt. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av livet efter en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Fribergs femstegs modell användes under dataanalysen. Resultat: Resultatet beskriver fem kategorier, att vara begränsad, protesen - en möjlighet till frihet, förändrad syn på sig själv och känsla av utanförskap, oro för intima situationer samt förändrade roller och relationer. Upplevelsen efter amputation av nedre extremitet är att livet påverkas på många olika sätt. Bland annat beskrivs, att det innebär en förlorad självbild och sämre självkänsla, minskad frihet, isolering och att sociala relationer är betydelsefullt även att de haft svårt att behålla  relationer och upplever utanförskap. Slutsats: Resultatet beskriver att de som genomgått en amputation av nedre extremitet har en sämre upplevd livskvalité, lycka och hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att stötta personerna och ge möjlighet att återgå till sitt tidigare liv samt involvera närstående då dem beskrivs vara ett betydelsefullt stöd. / Background: The most common cause of amputations in Sweden is to save lives. It is not unusual that complications arise as a result of an amputation. The prosthesis is an important part of the treatment process. Information and support will help both psychologically and emotionally. Purpose: The purpose was to describe people's experience of life after amputation of the lower limb. Method: A literature study of 13 scientific articles with qualitative design. Friberg's five-step model was used to analyze data. Results: The results describe five categories, to be limited, prosthesis - an opportunity to freedom, altered perception of self and feeling of alienation, anxiety about intimate situations and changed roles and relationships. The experience after an amputation of lower limb is that life is affected in many different ways. For instance, it means a loss of self-image and poor self-esteem, loss of freedom, isolation and that social relations are important also that they had trouble maintaining relationships and experiencing alienation. Conclusion: Based on these results, conclusions can be drawn that those who have undergone an amputation of lower limb has a lower perceived quality of life, happiness and health. It is important as a nurse to support the people and provide the opportunity to return to their former life and also involve relatives, which are described to be an important support.
10

Fysisk aktivitet som hälsobefrämjande omvårdnadsåtgärd vid depression : En litteraturstudie

Andersson, Malin, Björk, Frida January 2015 (has links)
Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

Page generated in 0.0545 seconds