<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.</p>

<p>Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom. Allmänhetens och sjukvårdens bemötande av de drabbade kvinnorna bidrar också till en negativ påverkan av livskvaliteten. I litteraturstudien framkom det att kvinnor med endometrios upplever oro sekundärt till endometriosrelaterade symtom. Sammanfattningsvis beskrivs upplevelsen av att leva med endometrios som en känslomässig berg- och dalbana som följer sjukdomens skov och behandling. För att kunna uppfylla målet med svensk hälso- och sjukvård, med en god vård på lika villkor för hela befolkningen, behövs det mer forskning kring endometrios och de drabbade kvinnornas upplevelser av livskvalitet. Sjukvården måste ta ett större ansvar när det gäller att uppmärksamma kvinnor med endometrios och lyssna på deras sjukdomsupplevelser.</p>

<p>Syftet med den här studien var att beskriva hur äldre människor med hörhjälpmedel upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Efter kategoriseringen av intervjumaterialet från sju äldre människor mellan 60-80 år som har hörhjälpmedel kunde urskönjas tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Gemenskap med underkategorier; omgivningens förståelse, utanförskap, att fungera med andra. Möjligheter med underkategorier; tacksamhet, fördelar, hjälpmedel, att fungera i vardagen. Kategorin Nackdelar skapades ur underkategorier som musik, störningar, ljudintryck, begränsningar, TV/telefon. Resultatet visade att några av de intervjuade tyckte att de fick förståelse från omgivningen medan andra menade att det var svårt för andra att sätta sig in i den hörselskadades situation. För att fungera i ett samspel med andra krävs vissa praktiska arrangemang liksom stor ansträngning av åhöraren med hörselnedsättning trots att han/hon använder hörhjälpmedel. Rädlsan för att inte höra rätt och göra bort sig kan orsaka att den hörselskadade hellre stannar hemma vilket i längden kan leda till ett utanförskap. Men resultatet visade också på stora betydande fördelar med hörhjälpmedel som möjliggör ett hörande och därmed kan leda till känsla av gemenskap och trygghet.</p>

<p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna. Fysiska symptom inverkade negativt på livskvaliteten ur ett fysiskt perspektiv och det vanligast upplevda symptomet var smärta. Ur ett psykiskt perspektiv upplevde patienter, inskrivna på en palliativ vårdavdelning, en generell förbättring av livskvaliteten. Patienter som vårdades i hemmet upplevde en ökad känsla av trygghet vilket höjde livskvaliteten. Det fanns ett starkt samband mellan depression och livskvalitetsvariabler. Kontakt med andra personer och hög kompetens hos personal var grundläggande för att patienterna skulle uppleva trygghet och god vård vilket förbättrade livskvaliteten ur ett socialt perspektiv. Ljus och luftig miljö på avdelningen samt möjlighet till kontakt med naturen var faktorer som inverkade positivt på livskvaliteten. För att få en djupare kunskap om vad begreppet livskvalitet innebär för varje människa som drabbas av en obotlig cancersjukdom är de viktigt att mer kvalitativ forskning genomförs. <strong></strong></p></p><p><p> </p><p><strong>Nyckelord</strong><strong>: </strong>Livskvalitet, cancer, palliativ vård</p><p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p></p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p><p> </p></p><p> </p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv. Enklare vardagliga saker som de tidigare kunde genomföra har efter insjuknandet i fibromyalgi begränsats avsevärt. Förutom smärtan som påverkar deras fysiska aktivitet upplevs orkeslösheten och tröttheten som två stora orsaker till den fysiska nedsättningen. Patienterna upplevde även en försämrad psykisk förmåga samt instabilitet relaterad till sjukdomen. Dessa komponenter bidrar till att många patienter inte klarar av att arbeta på grund av både smärta och nedsatt kognitiv förmåga. De kände sig inte tillräckliga som mamma, hustru, vän och arbetskamrat vilket gav dem skam och skuldkänslor. De psykologiska besvären sätts ofta i ond cirkel som i många fall leder till depression. Patienternas livskvalitet påverkas också i hög grad. Författarna drar slutsatsen att ökad kunskap inom detta område hos sjukvårdspersonal, arbetsgivare och anhöriga kan underlätta situationen för patienter med fibromyalgi samt ge en ökad förståelse vilket kan skapa en trygghet hos patienten. <strong></strong></p>

<p>Bröstcancer är den mest förekommande cancern bland kvinnor världen över. I Sverige drabbas varje år ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Bröstcancer är en allvarlig, stressande och livshotande sjukdom som kan ha inverkan på kvinnans livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar kvinnors livskvalitet vid bröstcancer.</p><p>Metoden utformades som en deskriptiv litteraturstudie. Författarna har använt sig av både manuell och datasökning. Vid sökningen av artiklarna har författarna använt sig av databaserna Medline och Vård i Norden. Med hjälp av urvalskriterier valdes 16 artiklar ut att ingå i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och sammanställdes till ett resultat.</p><p>Resultatet av studien visar att graden av information och psykosocialt stöd främst giftermålsstatus har betydelse för livskvaliteten. Även behandlingsmetoden påverkar kvinnans livskvalitet och kan ha inverkan på hennes kroppsuppfattning. Yngre bröstcancerpatienter upplever sin bröstcancerdiagnos mer negativt än äldre. De slutsatser som kan dras av studien är att information, psykosocialt stöd, psykosociala effekter, behandlingsform och kvinnans kroppsuppfattning är faktorer som påverkar bröstcancerpatienters livskvalitet.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter uppfattar sin livskvalitet efter en överviktsoperation. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline via Pubmed och kompletterades med manuella sökningar. Femton artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att feta eller överviktiga patienter som genomgått en överviktsoperation uppfattade att de fått en livskvalitet förändrad till det bättre. Läkemedelsanvändandet som var relaterat till övervikten minskade drastiskt efter operationen och så även antalet sekundärsjukdomar. Det mentala välbefinnandet ansåg patienterna i stort blev bättre med tiden, även självförtroendet ökade samt utvecklades en mer positiv syn på sig själv. Den tilltagna möjligheten till fysisk aktivitet betydde mycket för patienterna, precis som den förbättrade relationen till sina medmänniskor samt ett förbättrat socialt liv. Även om förändringen genom viktnedgången var genomgående positiv, innebar inte detta att livet efter överviktsoperationen var enkel. Flera patienter menade att bli bemött på ett bättre sätt än tidigare sårade dem djupt. Resultatet visade vidare att viktnedgången efter en operation var starkt förknippat med förbättrad livskvalitet, men även att livskvalitet består och påverkas av flera faktorer samt är en subjektiv upplevelse.</p>

<p>Sammanfattning </p><p>Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa hur den vetenskapliga litteraturen beskrev livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Studien visade att stöd och support var av betydande roll för kvinnor med bröstcancer. Familj och vänner var det viktigaste stödet. Att använda sig av olika copingstrategier visade sig ge kvinnan kontroll över situationen. Möten med kvinnor i samma situation kunde vara till hjälp att acceptera sjukdomen samt minskade känslan av rädsla och ilska som många upplevde. En bröstrekonstruktion i ett tidigt skede ökade känslan av hopp, att inte känna sig annorlunda. En förändrad syn på sin kropp gjorde att många isolerade sig från omgivningen och sin partner. Närhet och sexualitet hamnade ofta i skymundan då kvinnan inte kände sig attraktiv. Sidoeffekter som trötthet och depression gjorde att kvinnans livskvalitet minskade. En kontinuerlig kontakt med sjukvården och ett vårdprogram som var individuellt anpassad till kvinnan ansågs vara till stor hjälp i kvinnans livssituation. Författarna drog slutsatsen att sjukvården bör kunna erbjuda en bredare omvårdnad som innefattar den hela människan.</p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: Bröstcancer, Upplevelse, Livskvalitet</p>

<p>Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors förändrade livskvalitet efter en PCI behandling. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Academic search elite, Chinal och Pubmed. Nitton artiklar som motsvarade urvalskriterierna valdes ut och granskades. Samtliga artiklar var kvantitativa. Resultatet visade att den stora fördelen med PCI behandling är att patienterna fick en minskad frekvens av angina vilket gjorde att både den fysiska och psykiska hälsan ökade. PCI behandlingen gav en ökad överlevnad och minskade lidandet hos hjärtsjuka patienter. Även äldre som genomgick en PCI behandling fick en signifikant bättre livskvalitet och därför är ålder inget hinder för behandling. Det fanns en skillnad i mäns och kvinnors upplevda livskvalitet efter PCI behandlingen där män hade kvarstående besvär i form av rastlöshet, nervositet var lättirriterade. Kvinnor hade oftare sämre fysisk funktion och mer somatiska symtom än män. Kvinnor upplevde det sociala stödet lägre och hade mer hälsorelaterade problem gällande hushållet medan män upplevde mer hälsorelaterade problem gällande sexlivet. De som genomgick och fullföljde hjärt- rehabiliteringsprogrammet fick sjukdomskunskap, självkontroll och förstod vikten av egenvård och höjde sin livskvalitet signifikant och minskade därmed risken för ytterligare hjärtkomplikationer. Livsstilsförändringar som var viktigast var rökstopp då det visade sig att rökare fick en signifikant sämre livskvalitet efter PCI behandlingen.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Livskvalitet har av flera forskare identifierats som ett viktigt behandlingsresultat för individer med schizofreni. Livskvalitet kan definieras som individers uppfattning av sin position i livet i samband med den kultur och de värderingar som de lever i och i förhållande till sina mål, förväntningar, normer och intressen. Schizofreni är en sjukdom som bl.a. begränsar individer i deras aktivitetsförmåga. Att aktivitet främjar hälsan är ett av arbetsterapins grundantaganden, och det är arbetsterapeutens uppgift att hjälpa individer finna en tillfredsställande aktivitetsnivå som gynnar deras hälsa.</p><p><em> Syfte:</em><strong> </strong>Denna studies syfte var att kartlägga aktivitetens betydelse för livskvaliteten hos individer med schizofreni. Frågeställningarna var att ta reda på vilket samband som finns mellan aktivitet och livskvalitet samt vilka aspekter av aktivitet som påverkar livskvaliteten hos personer med schizofreni.</p><p><em> Metod:</em><strong> </strong>Som metod för denna studie valdes systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes systematiskt i databaserna: Cinahl, Amed, Medline, Medline in process och PsycINFO. Två olika sökkombinationer utfördes vilket resulterade i totalt 311 träffar. Tio artiklar valdes ut för analys och ligger till grund för denna översikt. De analyserade artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av utformade protokoll för kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign.</p><p><em> Resultat:</em> Denna studie visar att det finns ett samband mellan aktivitet och livskvalitet hos individer med schizofreni. Arbete var den aktivitet som utmärkte sig som viktigt för livskvalitet. Sociala aktiviteter var en aktivitetsaspekt som framkom som betydelsefull. En av studierna fann ett samband mellan grad av deltagande i aktivitet och livskvalitet. Samtliga studier erhöll ett lågt bevisvärde utifrån översiktens kvalitetsgranskning. Resultaten bör därför generaliseras med försiktighet.</p><p><em> Slutsats:</em><strong> </strong>Fler studier med ett högt bevisvärde som enbart undersöker individer med schizofreni behövs i framtiden för att kunna göra en tillförlitlig koppling mellan aktivitet och livskvalitet. Betydelsen av arbete och sociala aktiviteter bör även utredas vidare i förhållande till livskvaliteten hos denna grupp.</p><p> </p><p> </p>