Objective: The aim of this study was to study the prevalence of depression among patients with arrhythmia, and to investigate if there was any gender difference in the study population regarding depression. Furthermore, differences considering depressive symptoms between patients with arrhythmia and the general population were to be investigated. Method: The self-rating scale MADRS-S was distributed during two weeks to 24 patients with arrhythmia. Twenty-one patients completed the study. Results: 28.5 % of the participants showed symptoms of some level of depression. No one was considered as severe depressed. No significant difference was seen between genders. Comparison between participants and the general population was not possible to investigate. Conclusion: The results of this study show that depressive symptoms appears in 28.5 % of the patients with arrhythmia. More research is needed regarding gender differences and differences between this patient group and the general population in this subject. / Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förekomst av depression bland patienter med arytmiproblem på en vårdavdelning, samt att se om det förelåg någon skillnad mellan män och kvinnor i studiepopulationen gällande depression. Vidare avsågs även skillnader gällande depression mellan studiepopulationen och normalbefolkningen att undersökas. Metod: Självskattningsformuläret MADRS-S delades ut under två veckor  till 24 patienter med arytmi på en kardiologisk vårdavdelning. Tjugoen patienter fullföljde studien. Resultat: 28,5 % av deltagarna uppvisade symtom på någon grad av depression. Ingen av deltagarna ansågs dock ha svår depression. Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan könen. Jämförelse mellan studiepopulationen och normalbefolkningen gällande depression gick inte att utföra. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att depressiva symtom förekommer hos 28,5 % av patienter med arytmi på avdelning. Mer forskning behövs gällande skillnad mellan män och kvinnor samt mellan studiepopulationen och normalbefolkningen i denna fråga.

No description available.

<p>Hjärtsvikt ökar i både incidens och prevalens i industrialiserade länder. Sjukdomen resulterar i att många av dessa patienter får symtom så som trötthet och andfåddhet. Dessa symtom bidrar i sin tur till att individernas liv påverkas och att deras livskvalitet sänks. Trots att prevalensen av hjärtsvikt är relativt lika hos män och kvinnor är majoriteten av all forskning på ämnet gjord på män. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med hjärtsvikt upplever sin hälsa och livskvalitet. Metoden som valts för att uppnå syftet är en litteraturbaserad studie. Artikelsökning genomfördes i databaser och även en manuell sökning genomfördes. Åtta publicerade, vetenskapliga och kvalitativa artiklar analyserades till resultatet. Genom analys av artiklarna identifierades tre huvudkategorier och två subkategorier. Huvudkategorierna är ”Förändringar och förluster”, ”Att acceptera sin livssituation” och ”Upplevelsen av stöd från omgivningen”. Subkategorierna tillhör huvudkategorin ”Förändringar och förluster” och heter ”Fysiska” och ”Sociala”. Kategorierna skildrar kvinnornas upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikten påverkade kvinnornas vardag och bidrog till både fysiska och sociala förändringar.  Kvinnorna kände att livet var meningsfullt genom att glädjas åt de aktiviteter de fortfarande klarade av. Stöd från anhöriga och vänner ansågs vara en trygghet när det betraktades som pålitligt.</p>

Abstrakt Bakgrund: Andelen äldre och omsorgsbehövande kommer i framtiden att öka. I Socialtjänstlagen står det att äldre har rätt att leva ett värdigt liv, känna välbefinnande och ha en meningsfull tillvaro. Aktiviteter på det särskilda boendet kan vara ett sätt att tillgodose detta. Djurterapi har blivit mer vanligt i arbetet kring äldre på särskilda boenden. Syfte:Att undersöka effekter av sällskapsdjurs närvaro hos äldre på särskilt boende.Metod: I litteraturstudien har åtta kvantitativa artiklar granskats och analyserats. Sökningar gjordes i databaserna Pub Med, Psyc INFO och CINAHL. Manuell sökning genomfördes. Resultat:Analysen resulterade i tre kategorier och åtta subkategorier. Resultatet visade att sällskapsdjur har en gynnsam effekt psykiskt, socialt och fysiskt. Negativa psykiska beteenden minskade hos dementa. Den äldre kände glädje och meningsfullhet. Depressionsnivåerna förändrades på ett positivt sätt och känslan av ensamhet minskade. Djurterapi stimulerade till en ökad kommunikation, en förbättrad fysisk funktion och ett ökat välbefinnande. Slutsats: Sällskapsdjur har en viktig funktion att fylla och kan ses som ett komplement till andra metoder i vårdenoch ett stöd i sjuksköterskans arbete att skapa en meningsfull tillvaro för de äldre. Nyckelord: Särskilt boende, sällskapsdjur, livskvalitet.

Introduktion: I världen drabbas omkring 15 miljoner människor av en stroke varje år. En stroke kan ge individen som drabbats kvarstående funktionsnedsättningar. De som drabbats av en stroke upplever att det sker en livsstilsförändring och det blir en daglig kamp för att kunna återgå till sitt normala. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser som kan påverka livskvaliteten hos patienter efter en stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie. I databaserna Cinahl och PubMed identifierades tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning och utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Resultatet innefattar sex kategorier som beskriver upplevelser av känsla av beroende, social isolering, fatigue/trötthet, förändrad syn på sin identitet och roll, förändrad sinnesstämning och en ny inställning till livet. Dessa upplevelser kan påverka på livskvaliteten på ett eller annat sätt. Slutsats: De flesta upplevelser patienter hade efter en stroke hade en negativ påverkan på livskvaliteten, dock när patienter upplevde att de accepterade sin nya situation eller klarade av att omprioritera i livet uppgavs en förbättrad livskvalitet.

Introduktion: Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen går oftast ut på att kirurgiskt avlägsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan även behandlas med cytostatika och strålbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hälsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrån Ferrans et al. (2005) modell. Metoden var en litteraturstudie inom området ”Hälsa och livskvalitet” på Karlstads Universitet, utförd utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. I databassökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. För att artiklarna skulle vara med i litteraturstudien genomgick de tre urval, varav det sista var en kvalitetsgranskning. Tio artiklar besvarade syftet, varav tre hade kvalitativ design, fem kvantitativ och två mixad metod. Resultatet presenterades utifrån Ferrans et al. (2005) modell över hälsorelaterad livskvalitet, där upplevelserna kategoriseras i boxarna symtom, funktion, generellt hälsoperspektiv och övergripande livskvalitet. I resultatet redovisas hur symtomen smärta, sömnproblem och fatigue samt hur upplevelsen av förändrad kroppsbild påverkar den psykiska, fysiska och sociala funktionen och hur funktionspåverkan påverkar den generella hälsan och slutligen den övergripande livskvaliteten. Hälsorelaterad livskvalitet förbättrades vid avsaknad av symtom, en bra funktion och vid god generell hälsa. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en stomi. Påverkan var som mest påtaglig de första månaderna efter operation. Upplevelse av försämrad hälsorelaterad livskvalitet drabbade i större utsträckning kvinnor.

Det har setts en ökning i att bedriva anhörigvård på grund av kortare vårdtider samt platsbrist på vårdhem. Vårdande ses som en krävande uppgift bland anhörigvårdare och kan påverka deras upplevda livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigvårdares upplevelse av livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna Cinahl samt PubMed. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna påvisades tio vetenskapliga artiklar (sex kvantitativa, tre kvalitativa och en mixed method), vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Efter analys och bearbetning av artiklarna identifierades fyra kategorier varav två med underkategorier i resultatet: ekonomi, oro och ovisshet, saknad med underkategorierna saknad av fritid och saknad av tidigare vanor samt stöd med underkategorierna avlastning som stöd samt andligt stöd. Resultatet belyser de faktorer som påverkar anhörigvårdarnas upplevda livskvalitet. Slutsaten som dras utifrån litteraturstudien är att livskvaliteten hos anhörigvårdarna påverkas på olika sätt av att vårda en närstående. Sjuksköterskans roll vid anhörigvårdär att vara stödjande och undervisande.

Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre omvårdnadsåtgärder för dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras  för personer som genomgått  ett  hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett strukturerat sätt. Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan. Dessa teman innehåller sammanlagt 12 underkategorier: kvarstående minnesförluster, svårigheter att leva som tidigare, skuldkänslor för sitt tidigare ohälsosamma leverne, att känna livskvalitet och välbefinnande, känslosamt efteråt, arbetsförmågan kan förändras, familjen och närstående blev viktigare, behov av att ha någon att anförtro sig till, viktigt att finna en förklaring, att leva i nuet, rädsla för döden och oro för anhöriga. Slutsats: Hjärtstoppspatienter  har kvarstående behov efter att ha skrivits ut från sjukhuset. Därför vill författarna av föreliggande litteraturstudie vända sig till sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att påvisa behovet för uppföljning och stöd efter utskrivning från sjukhus.

No description available.

Bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi – en systematisk litteraturstudie   En systematisk litteraturstudie   Ida Ericson, Petra Gustafsson &amp; Natalie Svensson   Abstrakt   Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och dagligen drabbas 20 kvinnor i Sverige. Att få bröstcancer är ofta en stor omvälvande upplevelse som kan göra de drabbade kvinnorna medvetna om hur skört livet är. Den vanligaste behandlingen vid bröstcancer är mastektomi. Efter en mastektomi kan kvinnornas livskvalitet påverkas och vi som sjuksköterskor måste vara beredda på att kunna möta dessa kvinnor där de befinner sig, i deras livsvärld. Syfte: Att belysa bröstcancersjuka kvinnors livskvalitet efter mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed användes i sökprocessen. Åtta artiklar identifierades varav en var kvalitativ och sju var kvantitativa. Analys och tolkning genomfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades i studiens resultat; försämrad livskvalitet och förbättrad livskvalitet. Smärta, bristande stöd, sexualitet, fysisk funktion, emotionella förändringar och kroppsuppfattning var faktorer vi identifierade som försämrade kvinnornas livskvalitet efter mastektomi. De faktorerna vi identifierade som förbättrade kvinnornas livskvalitet var stöd, sexualitet, fysisk funktion och emotionella förändringar. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer som genomgått en mastektomi har en stor risk att få försämrad livskvalitet framförallt om de upplever smärta, minskat stöd, försämrad sexualitet, försämrad fysisk funktion, negativa emotionella förändringar och försämrad kroppsuppfattning. Ökat stöd, förbättrad sexualitet, förbättrad fysisk funktion och positiva emotionella förändringar kan förbättra livskvaliteten.   Nyckelord: Livskvalitet, bröstcancer, mastektomi