Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva män och kvinnors förändrade livskvalitet efter en PCI behandling. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Academic search elite, Chinal och Pubmed. Nitton artiklar som motsvarade urvalskriterierna valdes ut och granskades. Samtliga artiklar var kvantitativa. Resultatet visade att den stora fördelen med PCI behandling är att patienterna fick en minskad frekvens av angina vilket gjorde att både den fysiska och psykiska hälsan ökade. PCI behandlingen gav en ökad överlevnad och minskade lidandet hos hjärtsjuka patienter. Även äldre som genomgick en PCI behandling fick en signifikant bättre livskvalitet och därför är ålder inget hinder för behandling. Det fanns en skillnad i mäns och kvinnors upplevda livskvalitet efter PCI behandlingen där män hade kvarstående besvär i form av rastlöshet, nervositet var lättirriterade. Kvinnor hade oftare sämre fysisk funktion och mer somatiska symtom än män. Kvinnor upplevde det sociala stödet lägre och hade mer hälsorelaterade problem gällande hushållet medan män upplevde mer hälsorelaterade problem gällande sexlivet. De som genomgick och fullföljde hjärt- rehabiliteringsprogrammet fick sjukdomskunskap, självkontroll och förstod vikten av egenvård och höjde sin livskvalitet signifikant och minskade därmed risken för ytterligare hjärtkomplikationer. Livsstilsförändringar som var viktigast var rökstopp då det visade sig att rökare fick en signifikant sämre livskvalitet efter PCI behandlingen.

Bakgrund: Hjärttransplantationer är idag ett rutinmässigt ingrepp och överlevnaden efter en hjärttransplantation har genom tiderna förbättrats. I Sverige blev det först möjligt att genomföra en hjärttransplantation då ändringen av dödsbegreppet från hjärtdöd till hjärndöd infördes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärttransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 14 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar skapades två huvudkategorier vilka var; patienters upplevelser av psykisk livskvalitet och patienters upplevelser av fysisk livskvalitet. Resultat: Resultatet visade att en hjärttransplantation kan innebära en stor omställning för patienten, både psykiskt och fysiskt. De hjärttransplanterade patienterna upplevde en relativt dålig psykisk livskvalitet då de ofta kände sig nedstämda och deprimerade en tid efter operationen. Även den fysiska livskvaliteten visade sig vara försämrad i jämförelse med övrig befolkning. Ett flertal studier visade att kvinnor hade ofta mer omfattande psykiska besvär såsom dåligt självförtroende, nedstämdhet, depression och ångest än män. En del hjärttransplanterade patienter upplevde skuldkänslor, ångest och sorg över donatorns död men även förlust av det egna hjärtat. Slutsats: Med kunskapen att hjärttransplanterade patienter upplevde sin psykiska och fysiska livskvalitet som låg kan sjuksköterskor vara ett stort stöd och förebygga detta genom adekvat rehabilitering, patientundervisning, rådgivning samt ge dessa patienter möjligheter att träffas i grupp.

Syftet med den här studien var att beskriva hur äldre människor med hörhjälpmedel upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Efter kategoriseringen av intervjumaterialet från sju äldre människor mellan 60-80 år som har hörhjälpmedel kunde urskönjas tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Gemenskap med underkategorier; omgivningens förståelse, utanförskap, att fungera med andra. Möjligheter med underkategorier; tacksamhet, fördelar, hjälpmedel, att fungera i vardagen. Kategorin Nackdelar skapades ur underkategorier som musik, störningar, ljudintryck, begränsningar, TV/telefon. Resultatet visade att några av de intervjuade tyckte att de fick förståelse från omgivningen medan andra menade att det var svårt för andra att sätta sig in i den hörselskadades situation. För att fungera i ett samspel med andra krävs vissa praktiska arrangemang liksom stor ansträngning av åhöraren med hörselnedsättning trots att han/hon använder hörhjälpmedel. Rädlsan för att inte höra rätt och göra bort sig kan orsaka att den hörselskadade hellre stannar hemma vilket i längden kan leda till ett utanförskap. Men resultatet visade också på stora betydande fördelar med hörhjälpmedel som möjliggör ett hörande och därmed kan leda till känsla av gemenskap och trygghet.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna. Fysiska symptom inverkade negativt på livskvaliteten ur ett fysiskt perspektiv och det vanligast upplevda symptomet var smärta. Ur ett psykiskt perspektiv upplevde patienter, inskrivna på en palliativ vårdavdelning, en generell förbättring av livskvaliteten. Patienter som vårdades i hemmet upplevde en ökad känsla av trygghet vilket höjde livskvaliteten. Det fanns ett starkt samband mellan depression och livskvalitetsvariabler. Kontakt med andra personer och hög kompetens hos personal var grundläggande för att patienterna skulle uppleva trygghet och god vård vilket förbättrade livskvaliteten ur ett socialt perspektiv. Ljus och luftig miljö på avdelningen samt möjlighet till kontakt med naturen var faktorer som inverkade positivt på livskvaliteten. För att få en djupare kunskap om vad begreppet livskvalitet innebär för varje människa som drabbas av en obotlig cancersjukdom är de viktigt att mer kvalitativ forskning genomförs.   Nyckelord: Livskvalitet, cancer, palliativ vård

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att fibromyalgi påverkar deras dagliga liv. Femton artiklar valdes ut efter sökningar i databaserna Medline (via PubMed), CINAHL, Science Direct, Academic Search Elite och Wiley InterScience. Urvalet av artiklarna genomfördes utifrån inklusionskriterierna. Artiklarna granskades och sammanställdes för att nå resultat. Resultatet visade att smärtan begränsar patienternas vardag genom att kroppen säger ifrån då smärtan blir för intensiv. Enklare vardagliga saker som de tidigare kunde genomföra har efter insjuknandet i fibromyalgi begränsats avsevärt. Förutom smärtan som påverkar deras fysiska aktivitet upplevs orkeslösheten och tröttheten som två stora orsaker till den fysiska nedsättningen. Patienterna upplevde även en försämrad psykisk förmåga samt instabilitet relaterad till sjukdomen. Dessa komponenter bidrar till att många patienter inte klarar av att arbeta på grund av både smärta och nedsatt kognitiv förmåga. De kände sig inte tillräckliga som mamma, hustru, vän och arbetskamrat vilket gav dem skam och skuldkänslor. De psykologiska besvären sätts ofta i ond cirkel som i många fall leder till depression. Patienternas livskvalitet påverkas också i hög grad. Författarna drar slutsatsen att ökad kunskap inom detta område hos sjukvårdspersonal, arbetsgivare och anhöriga kan underlätta situationen för patienter med fibromyalgi samt ge en ökad förståelse vilket kan skapa en trygghet hos patienten.

No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för några äldre personers livsberättelser med fokus på livstillfredställelse och livskvalitet. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka viktiga händelser lyfter intervjupersonerna fram och hur menar de att dessa händelser har inverkat på deras livssituation? Vilka livsstrategier nämns? Urvalet bestod av två män och två kvinnor i åldern 79-95 år. Formen för intervjuerna var ostrukturerad. Resultatet visade att intervjupersonerna hade en positiv inställning till olika händelser i livet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för välbefinnandet. Intervjupersonernas copingstrategier och livstillfredställelse diskuterades. Intervjupersonerna betonade också vikten av att vara nyfikna och positiva. I diskussionen lyftes följande teman fram: att ha relationer, att hantera livet, att tänka positivt.

No description available.

En amputation är avlägsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfällen då det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt är den vanligaste orsaken till amputation, är försämrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger på en holistisk syn på människan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredställande liv. Förlusten av en kroppsdel innebär en stor livsomställning med ett flertal faktorer som upplevs påverka livskvaliteten. Dessa faktorer är hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och ångest, smärta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputation Faktorer som påverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA är benprotesens påverkan på funktion och ADL, depression och ångest, smärta och fantomsmärta, kroppsbild och sexualitet. Information var en viktig del i omvårdnaden av individer som genomgått en LLA. Livskvaliteten hos en person som genomgått LLA påverkades av omgivande faktorer och de komplikationer som kunde uppstå i samband med ingreppet. Faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet är både primär- och sekundärkällor. Vårdpersonal kan genom god information påverka den upplevda livskvaliteten då det resulterar i samtal och diskussion som leder till individanpassad behandling.