No description available.

Inledning En välsmakande och hygieniskt säker mat är viktig för patientens medicinska behandling och välbefinnande. Det ligger i sakens natur att man som patient ofta är svag eller nedsatt och därmed extra känslig för infektioner. Livsmedelshygien är på ett sjukhus en fråga om patientsäkerhet med temperaturen som den enskilt viktigaste faktorn. Brickdukning har som system för att distribuera maten inom ett sjukhus många fördelar men en nackdel är svårigheten att upprätthålla rätt temperatur. Mätningar på det studerade sjukhuset visade stora variationer och betydande avvikelser från tillåtna temperaturer, varför ett förbättringsprojekt genomfördes för att förbättra och stabilisera temperaturerna. Syfte Förbättringsarbetet studerades med syfte att beskriva de fenomen som den involverade personalen upplevt vara betydelsefulla för förbättringsarbetets resultat och hur patienternas upplevelse av maten förändrades under tiden för förbättringsarbetet. Syftet med förbättringsarbetet var att uppnå en stabil process med korrekta temperaturer. Metod Förbättringsarbetet genomfördes med PDSA-modellen som övergripande teori och metod. Studien utfördes som en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats med deduktiva inslag. Fokusgruppsintervju och enkäter användes för datainsamling. Kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv statistik användes som metoder vid analys. Resultat Förbättringsarbetet resulterade i betydande temperaturförbättringar, en stabil process med eftersträvade målvärden uppnåddes. Dock förändrades inriktning och mål för förbättringen under projekttiden, de ursprungliga målen uppnåddes ej till fullo. Förbättringarna minskade risken för matförgiftning bland patienterna. Studien visade att fenomen som i hög grad ligger inom mikrosystemets inflytande varit betydelsefulla. Dessa sammanfattades i fyra kategorier: Resursanvändning, Interaktion och kommunikation, Förändringsförmåga samt Delaktighet/engagemang. Slutsats Ett sjukhus med brickdukningssystem kan uppnå betydande förbättringar i mattemperaturen med hjälp av strukturerat förbättringsarbete. Förändringens resultat påverkades främst av fenomen som finns beskrivna i litteraturen sedan tidigare. Framtida studier kan med fördel kombinera induktiva, kvalitativa ansatser med deduktiva jämförelser med fenomen som finns beskrivna i litteraturen. / Introduction Tasty and hygienically safe food is essential to the treatment and comfort of the patient. Patients are commonly weak or impaired and more vulnerable to infections. Food hygiene is a matter of patient safety in hospitals where food temperature is the single most important factor. Meal tray as food distribution system in hospitals offers many advantages but one disadvantage is its ability to maintain proper temperature of the food. Measurements at the studied hospital display substantial variations and significant deviations from acceptable temperatures. Hence, an improvement project was completed in order to improve and stabilize temperatures. Purpose The improvement project was studied in order to describe what phenomena was important to the success for the improvement, according to staff involved and also how patients experience of the food. The aim of the improvement project was to achieve a stable process with proper food temperatures. Methods The quality improvement completed with the PDSA improvement model as overarching theory and method The study was conducted as a descriptive case study with an inductive approach and deductive ingredients. Focus group interview and questionnaires was used for data collection. Qualitative content analysis an descriptive statistics was used for analysis of data. Results The improvement project resulted in substantially temperature improvement, a stable process with desired temperatures was achieved. Yet the focus and the aims for the improvement were adjusted under the project period, the original aims were not achieved completely. The improved temperatures decreased the risk for patients getting infected with food poisoning. The study displayed phenomena that to a great extent are within the influence of the microsystem, as important for the success of the improvement. These where summarized in four categories: Utilization of resources, Interaction and communication, Improvement capability and Participation/involvement. Conclusions A hospital with meal tray distribution system can achieve substantial improvements in food temperature using structured improvement methods. The results of the changes were mainly affected by phenomena that already are described in the quality improvement litterature. Future studies may combine inductive, qualitative approaches with deductive comparisons to phenomena described in literature.

Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats är säker. År 2009 gjordes ändringar i den svenska livsmedelslagen där bland annat kraven försvann på att verksamhetsutövare måste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte måste de kunna bevisa att de har tillräcklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltså en egen kontroll av verksamheten, skapas säkra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll. Denna studie bygger på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sex stycken verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen och en livsmedelsinspektör. Urvalet av respondenter till studien begränsades till en kommun i södra Sverige. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades sedan ordagrant för analysering. Respondenterna i studien såg positivt på förändringen i dagens lagstiftning, men många hade ändå valt att ha kvar sina gamla egenkontrollprogram. De såg det som en säkerhet och trygghet i att kunna gå tillbaka till den och luta sig mot de rutiner som fanns nedskrivna. / Food businesses are responsible to ensure that the food they produce is safe. In 2009 changes were made to the Swedish laws on food safety, with one of the resulting changes being that the previous requirements of having written procedures and documentation disappeared (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). However, whether a business has written procedures and documentation or not, it must still be able to prove that it and its employees have enough knowledge to safely work with food. Through a functioning system of self-monitoring, the risk of food poisoning decreases (Israelsson, 2006). The aim of this study is to investigate the food business' opinion regarding the self-monitoring system. This study is based on qualitative semi-structured interviews with six operators within the food business as well as one food inspector. The respondents to the study were geographically limited to southern Sweden. All the interviews were recorded and transcribed verbatim for analysis. The respondents in this study were positive to the change in current law, but many still chosen to retain their old self-monitoring system. They saw it as a safety measure as well as being beneficial when it comes to going back and look at the documented routines.