Syfte och Forskningsfrågor Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flygbolag, ur ett företagsperspektiv, kan arbeta med ljudsinnet i form av anpassad musik efter resenärers sinnesstämningar under en flygresa. Detta för att visa hur flygbolagen kan arbeta med musikpsykologi med hjälp av digitaliseringen och därmed skapa mer personliga reseupplevelser för sina konsumenter som även gynnar deras varumärke. Utifrån syftet har vi formulerat följande forskningsfrågor: 1. Hur arbetar flygbolag med ljudsinnet med hjälp av musik under en flygresa? 2. Hur kan flygbolag använda musik för att skapa en önskad sinnesstämning för sina resenärer? 3. På vilka sätt kan anpassad musik under en flygresa främja flygbolagen som varumärke? Metod Vår studie bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. Vårt empiriska material har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät med öppna frågor till två respondenter. Intervjuerna och enkäten har genomförts med personer inom både musikoch flygbranschen för att få en insikt i ämnet. Slutsatser Det är bevisat att musik kan påverka människors sinnesstämning samt ta bort fokus från oönskat ljud. Om flygbolagen har ett strategiskt arbete med musik under sina flygresor med framtagna spellistor efter sinnesstämningar som resenärerna kan lyssna på individuellt, kan kundvärdet öka. Det i sin tur kan gynna flygbolagets kundrelationer och varumärke. / Purpose and research questions The purpose of this thesis is to examine how airlines, from a business perspective, can benefit from working with sound consisting of music adjusted to fit the travellers mood during the flight. We want to show how airlines can use the digitalisation to work with music psychology and thereby create a more personal travel experience for their consumers, which also will favour them as a brand. From this purpose we aim to answer these research questions: 1. How does airlines work with sound by using music during a flight? 2. How can airlines use music to create a desired mood for their travelers? 3. In what ways can adjusted music during a flight benefit airlines as a brand? Method Our study is based on a qualitative research method. It has a deductive research approach with some incorporating inductive elements. Our empirical data is collected through six semistructured interviews and a qualitative questionnaire with two respondents. The interviews were done with people in both the music and the airline industry in order to gain insight in the subject. Conclusion It has been proven that music can affect people's mood and remove focus from unwanted sounds. If airlines have a strategic work with music during their flights with developed playlists for moods that travelers can listen to individually, the customer value can increase. This in turn can benefit the airline's customer relations and brand.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.