No description available.

Uddebo Oljehamn är en av sex hamndelar inom Luleå Hamns område och har sedan 1940-talet bedrivit miljöfarlig verksamhet. Idag har Uddebo Oljehamn två kajer där det årligen lastas och lossas cirka 360 000 ton flytande produkter av petroleum, bensen och stenkolstjära. Inom industriområdet arrenderas mark ut till olika verksamhetsutövare, dessa är för närvarande:Circle K, Flogas, Kemira, LKAB, Preem, Ragnsells, Stena samt ST1. Under åren har ett flertal marktekniska undersökningar genomförts i uppdrag av enskilda verksamhetsutövare, dock har en sammanställd bild av föroreningssituationen över hela industriområdet saknats. Huvudsyftet med denna studie var att, för Uddebo Oljehamn, utföra en förenklad riskklassning inom Naturvårdsverkets ramar, av jord och grundvatten. Metoden bestod främst av en litteraturstudie samt statistiska beräkningar av representativ halt. Materialet till litteraturstudien tillhandahölls från Luleå Hamn och aktiva verksamhetsutövare på området. Information har även samlats från Luleå kommuns stadsarkiv och miljö- och byggförvaltningens arkiv. I riskbedömningen delades området in i 13 delområden och halten petroleumkolväten bedömdes för respektive område utifrån generella riktvärden från Naturvårdsverket och Svenska Petroleum Institutet. Resultatet blev att hela området bedöms tillhöra riskklass 2. På området har mark och grundvatten ställvis kraftigt förorenats till den grad som innebär stor risk för människor och miljö. Med den genomsläppliga jordarten i området finns stor risk att föroreningarna sprids från källan via grundvattnet. En mindre del av studien var att undersöka riskminimerande materials förmåga att separera kolföreningar genom sorption. Vid Uddebo Oljehamn finns ett reningsverk som behandlar oljeförorenat avloppsvatten genom en filteranläggning med en filterbädd av sand och antracit. I laboratorium utfördes enstegs skaktest enligt den svenska standarden SS-EN 12457-2 med L/S kvot 10. Inkommande vatten till filteranläggningen skaktestades med materialen: antracit, sand, FloatAbsorb och järnbelagt torvpulver. Resultatet visade att halten kolföreningar i blankprovet var lågt. Blandningen av sand och antracit hade mest framgång i att reducera halten organiskt kol i vattnet. Torvmaterialen adderade halten organiskt kol och lämpade sig inte till denna typ av rening.

Luleå Energi handhaver drift och distribution av två olika fjärrvärmenät, ett i Råneå och ett i Luleå, innefattandes av diverse hetvattencentraler (HVC) och tryckstegringspumpar (TSP). I Råneås fjärrvärmenät levereras en framledningstemperatur på 100°C vid utomhustemperatur -30°C. I Luleås fjärrvärmenät levereras en framledningstemperatur på 115°C vid utomhustemperatur -30°C. Luleå Energi vill sänka framlednigstemperaturen i deras handhavande fjärrvärmenät och målet som strävas mot är framledningstemperatur 80°C vid utomhustemperatur -30°C. Detta bland annat i syfte att kunna tillvarata mer spillvärme från mer lågkvalitativa källor, öka elproduktionen vid kraftvärmeverk och minska de distributionsrelaterade värmeförlusterna. Sänkning av framledningstemperaturen i ett fjärrvärmenät kan dock leda till negativa differenstryck och undertryck i vissa områden i fjärrvärmenätet. Detta kan innebära cirkulationsproblem samt kokning av vattnet i rörledningarna vilket kan skada armatur i nätet. Ökad pumpning kan i vissa fall lösa problemen. Dock får inte maxtrycket 1600 kPa, som fjärrvärmenäten och dess rörledningar är dimensionerade för, överskridas. Detta projekt har, med hjälp av nätberäkningsprogrammet Netsim, undersökt hur en sänkning av framledningstemperaturen påverkar Råneås och Luleås fjärrvärmenät. Båda näten simulerades för olika framledningstemperaturer vid utomhustemperatur -30°C, med tillägg för utomhustemperatur -8°C i Luleås nät vilket ungefär är den lägsta utomhustemperatur då spetsanläggningar inte är i drift. Områden som riskerar låga differenstryck, hur pumpningarna påverkas samt vilka typer av rörledningar som bör prioriteras vid eventuell framtida uppdimensionering har identifierats. Även åtgärder för att få respektive nät att hantera sänkt framledningstemperatur har föreslagits. Områden som riskerar låga differenstryck i Råneås fjärrvärmenät identifieras till ett i södra Råneå (kring bland annat Skärsvägen, Gesällvägen och Garvarevägen) och ett i norra Råneå längs Sundsvägen ut mot Sundet. Råneås fjärrvärmenät bör kunna hantera en framledningstemperatur på 90°C vid utomhustemperatur -30°C som drift- och distributionsförhållandena ser ut idag, med förutsättning att pumpkapaciteten från HVC3 är tillräcklig. För att kunna sänka ytterligare till 80°C bör åtgärder vidtas. Förslagsvis uppgradera fjärrvärmecentraler och därmed förbättra avkylningen hos sex kunder med medelavkylning under 10°C samt därefter justera pumpningen från HVC3 för att precis hålla uppe trycknivåerna. Detta under förutsättning att pumpningen vid HVC3 kan hantera den ökade tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,31 MPa och 51 kg/s till 0,77 MPa och 96 kg/s vilket rapporteras från simuleringar i Netsim. Vid eventuell framtida uppdimensionering av rör i Råneås fjärrvärmenät bör fokus ligga på rörledningar längs huvudledningar i kärnan av nätet, distributionsledningar från huvudledning ut mot visst ytterområde samt vissa rörledningar inuti ett visst distributionsområde som mindre slut-distributionsledningar ut mot kund utgår ifrån. Detta kan grovt sammanställas till rörledningar med dimension inom spannet DN150 - DN54. Områden som riskerar låga differenstryck, utifrån simuleringsresultaten, i Luleås fjärrvärmenät har identifierats till ytterområden i Svartöstaden, Gültzaudden, Trollnäs, Lulsundet, Björkskatan, Öhemmanet, Gammelstad, Kyrkbyn och Sunderbyn. Luleås fjärrvärmenät kan inte hantera någon sänkning av framledningstemperatur över huvud taget enligt dagens drift- och distributionsförhållanden. Sänkt framledningstemperatur i Luleås fjärrvärmenät kräver åtgärder. Förslagsvis uppdimensionera rörledningar ut mot Bergnäset, Öhemmanet, Gammelstad, Sunderbyn och Kyrkbyn samt justera inställningarna för respektive pumpning i nätet för att precis hålla uppe trycknivåerna. Pumpningen på Lulekraft och HVC2 bör kunna hantera en ökad tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,72 MPa och 12·102 kg/s till 1,2 MPa och 16·102 kg/s. Pumpningen på HVC4 bör kunna hantera de ökad tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,73 MPa och 84 kg/s till 1,1 MPa och 11·101 kg/s. Pumpningen på HVC1 bör kunna hantera de ökad tryckstegrings- samt flödeskapaciteten från 0,63 MPa och 19·101 kg/s till 0,87 MPa och 26·101 kg/s. Pumpningen på HVC1 tryckstegringspump bör kunna hantera liknande flödeskapacitet som idag, men inte lika hög tryckstegringskapacitet. Pumpningen på HVC5 tryckstegringspump bör kunna hantera de ökad flödeskapaciteten från 15·101 kg/s till 20·101 kg/s, men inte lika hög tryckstegrinskapacitet. Pumparna på TSP1 fram- och returledning bör kunna hantera de ökad flödeskapacitet från 85 kg/s till 96 kg/s, men inte lika hög tryckstegringskapacitet. Pumpningen på TSP3 bör kunna hantera de ökad flödeskapacitet från 20·101 kg/s till 27·101 kg/s, men inte lika hög tryckstegringskapacitet. Kontinuerligt arbete bör fokuseras kring att uppgradera fjärrvärmecentraler, framförallt i Luleås fjärrvärmenät. Att förbättra kunders avkylning är till betydande hjälp i arbetet mot sänkt framledningstemperatur och alla pumpars tryckstegrings- och flödeskapaciteter kan då sänkas. Att pumpningen vid HVC5 tryckstegringspump påverkas mest vid förbättrad avkylning hos kunderna kan tyda på att flertalet kunder med dålig avkylning idag kan finnas i Gammelstad, Kyrkbyn och Sunderbyn, vilka är de områden som denna pumpning håller trycknivåer ut mot. Vid framtida uppdimensionering av rörledningar i Luleås fjärrvärmenät bör fokus ligga på distributionsledningar från huvudledning ut mot visst ytterområde samt rörledningar inuti ett visst distributionsområde som mindre slut-distributionsledningar ut mot kund utgår ifrån. Detta kan grovt sammanställas till rörledningar med dimension inom spannet DN125 - DN42.

Det finns alltid ett behov av bostäder inom ett praktiskt avstånd från stadskärnan, speciellt i en universitetsstad som Luleå, bostäder som är både säkra och bekväma att bo i. Bostäder både för tillfälliga studenter och de som studerat färdigt och bestämt sig för att bo kvar, då är bostäder med överkomlig kostnad önskvärda. Bostäder kräver mer än endast funktion, de måste även ha ett tilltalande utseende som fungerar i den omgivande stadsbilden. Med andra ord måste de förutsättningar som finns på platsen has i åtanke. Luleå kommun söker att utnyttja ett annars i stort sett oanvänt område som ligger i anslutning till Mjölkuddsrondellen; ett utrymme bredvid ett mindre bostadsområde med tillgänglighet av både hälsocentral och mathandel. De har haft en workshop där det framkom att de önskar en eller flera byggnader som ska symbolisera en port till Luleå centrum eftersom den ligger där förtätningen av bebyggelsen mot stadskärnan påbörjas. Denna uppsats hanterar exploateringen av det tidigare nämnda området bredvid Mjölkuddsrondellen. I två avsnitt kommer förutsättningar och förslag på lösningar genomgås. Det första avsnittet går igenom de förutsättningar som finns på området; upplägget, omgivande bebyggelse, nuvarande bebyggelse, naturvärden, trafiksituation, buller, solsken med mera. I det andra avsnittet behandlas lösningen för exploateringen av området; design av byggnader, parkeringar, detaljplansunderlag med mera.

The main purpose of the study was to analyze and investigate the possible impact of the corona pandemic on a sport club´s external relationship-building communication on Instagram. The corona pandemic, and the audience restrictions it has brought, have meant that most sport clubs have been forced to create and maintain their relationships with their supporters in other ways than through the traditional arena experience. Several scholars suggest that social media has become an excellent platform for sport clubs to strengthen their relationship with their supporters. The method used was a qualitative content analysis of 60 Instagram posts. 30 of those posts where published before the pandemic and 30 during the pandemic. The theoretical framework consisted of relationship marketing and based on a version of Matthew Miles and Michael Huberman’s three-step process this study seeks to understand the possible difference between the relationship-building Instagram posts under a period before and during the pandemic. Based on our problem statement the findings show that Luleå Hockeys communication on Instagram, both during the analyzed periods in October 2019 and December 2020, overall was on monetary and social level. The findings also suggest that Luleå Hockey mainly used informing, sales, community and personal themes in their relationship-building communication during these months. In conclusion, the result of the study could not show that the corona pandemic had any significant effect on Luleå Hockeys external relationship-building communication on Instagram during the analyzed periods.

<p>Validerat; 20110607 (anonymous)</p>

No / FP7

No / FP7

Syftet med uppsatsen är att förklara Luleå stad/kommuns biblioteksverksamhet mellan åren 1930 – 1982. Hur påverkades biblioteksverksamheten i Luleå stad/kommun av nationella politiska beslut och styrdokument? På vilket sätt karaktäriserades integrationsprocessen när biblioteksverksamheten skulle organiseras enhetligt i Luleå stad/kommun? Fokus för denna granskning är huvudbibliotek, stadsbiblioteket i Luleå som också fungerade som centralbibliotek för länet, vilket senare kallades för länsbibliotek. Teoretiskt perspektiv som används är Ingemar Norrlids integrationism som används för att mäta graden av decentralisering i politiska system. Texten har en översiktlig, deskriptiv karaktär med inslag av analys och komparation. Biblioteksverksamheten förändrades under den undersökta perioden från att vara relativt fristående från kommun för att knytas närmre till både kommun och stat, genom att dess verksamhet blev beroende av statsunderstöd. Förändringsprocessen pågick som intensivast runt åren efter 1930 och åren efter 1965. Under 1970-talet sker omorganisationer där ledordet är decentralisering. Samtidigt ses en rationalisering och byråkratisering av verksamheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur föreningen Luleå kvinnliga nykterhetsförening, sedermera Vita bandet Luleå grundades och utvecklades under de första 20 åren av föreningens verksamhet. Folkomröstningen 1922 om ett förbud mot rusdrycken kommer också att beröras. Medlemsantalets utveckling under de första 20 åren i före­ningen undersöks samt de kvinnor som grundade föreningen. Dessutom undersöks vad föreningen hade för verksamheter under de första 20 åren och därtill hur arbetet inför folkomröstningen 1922 gick till. I denna studie har material som pro­tokoll och årsberättelser använts från Norrbottens Föreningsarkiv. Undersökningen består av tre delar. Kvinnorna som engagerade sig i föreningen under de första 20 åren var kvinnor som hade det välställt hemma vilket ledde till att de hade tid till att engagera sig i hjärtefrågor, men även kvinnor som arbetade inom samhällsviktiga områden så som utbildning var engagerade samt ett stort antal ogifta kvinnor.  Resultatet av studien visar att kvinnorna som var verksamma i föreningen Vita bandet Luleå arbe­tade hårt för att göra en bättre tillvaro utan rusdrycken. Detta genomfördes redan från början 1902 då ett engagemang från en kvinna i en förening inte var självklar fram till den sysselsättning och an­strängning som kom att behövas inför folkomröstningen om ett rusdrycksförbud.