No description available.

Kvinnlig Gymnastikförening Sverige var aktiv åren 1911-12 med syfte att genomföra en uppvisning under Olympiska Spelen i stckholm 1912. Det kunde bli ett tillfälle för de inblandade kvinnorna att utöva demokrati och bevisa kunskaper i självständig organiseringsförmåga. Det blev istället en kamp där stora personligheter använde sig av mobbning och härskartekniker för att utöva sin makt i föreningen. Uppsatsen går igenom stuyrelseprotokoll och möötesprotokoll och problematiserar opinionen att föreningsliv och idrott har varit demokratiskola för kvinnorörelesen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur föreningen Luleå kvinnliga nykterhetsförening, sedermera Vita bandet Luleå grundades och utvecklades under de första 20 åren av föreningens verksamhet. Folkomröstningen 1922 om ett förbud mot rusdrycken kommer också att beröras. Medlemsantalets utveckling under de första 20 åren i före­ningen undersöks samt de kvinnor som grundade föreningen. Dessutom undersöks vad föreningen hade för verksamheter under de första 20 åren och därtill hur arbetet inför folkomröstningen 1922 gick till. I denna studie har material som pro­tokoll och årsberättelser använts från Norrbottens Föreningsarkiv. Undersökningen består av tre delar. Kvinnorna som engagerade sig i föreningen under de första 20 åren var kvinnor som hade det välställt hemma vilket ledde till att de hade tid till att engagera sig i hjärtefrågor, men även kvinnor som arbetade inom samhällsviktiga områden så som utbildning var engagerade samt ett stort antal ogifta kvinnor.  Resultatet av studien visar att kvinnorna som var verksamma i föreningen Vita bandet Luleå arbe­tade hårt för att göra en bättre tillvaro utan rusdrycken. Detta genomfördes redan från början 1902 då ett engagemang från en kvinna i en förening inte var självklar fram till den sysselsättning och an­strängning som kom att behövas inför folkomröstningen om ett rusdrycksförbud.

<p>”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap”</p><p>Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet.</p><p>Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.</p>

”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap” Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet. Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.

Gick #MeToo för långt? Denna uppsats försöker sprida välbehövligt ljus över kvinnors förändrade rättsliga förutsättningar 1950–1980 genom att diskutera ämnet ur ett radikalfeministiskt perspektiv. Är det möjligt att ökningen av våldtäktsanmälningar i Sverige under perioden är ett tecken på, inte nödvändigtvis kvinnors förtryckta position, utan snarare deras växande ekonomiska och politiska makt? Uppsatsen argumenterar för att så är fallet och att ökningen reflekterar kvinnors förändrade förutsättningar som rättssubjekt under 1900-talet. Vidare dras slutsatsen att en korrelation mellan ökningen av våldtäktsanmälningar och kvinnors förvärvsarbetesfrekvens kan observeras och att detta är en viktig del i kvinnokampen, samt att #MeToo-rörelsen med fördel kan ses i ljuset av detta.

Zapatiströrelsen är en social/politisk/revolutionär rörelse i delstaten Chiapas, Mexiko. De genomförde sin första och enda väpnade attack den 1 januari 1994 efter årtionden av organisering i Laconadadjungeln i Chiapas. Zapatiströrelsens organisering grundar sig i århundraden av förtryck av ursprungsbefolkningarna och i den sedan länge pågående konflikten om land. I och med upproret krävde de demokrati, frihet och rättvisa, politisk och territoriell självbestämmanderätt samt rättigheter för ursprungsbefolkningarna i Mexiko. Samtidigt höjde kvinnorna rösten och krävde ett mer jämlikt och rättvist samhälle och de lade fram den revolutionära kvinnolagen vilket blev startskottet för en växande kvinnorörelse som kom att sträcka sig långt utanför Chiapas gränser. Uppsatsens syfte är att belysa zapatistkvinnornas organisering och kamp samt hur Zapatiströrelsens framväxt bidragit till förändring av könsroller och maktstrukturer. Uppsatsen bygger främst på antropologisk litteratur och artiklar och genomsyras av postkoloniala feministiska teorier.