Tidevarvet was a radical, social liberal journal founded by the members of Fogelstadgruppen, having its active time between the years 1923 and 1936. The study aimed to investigate what and how its female writers argued about vagrancy (”lösdriveri”) in the journal during the entire span of its publication. Further, the study also considered change over time as well as whether the articles were uniform in their argumentation or not. To answer these questions an argumentative analysis was applied and used to distinguish the arguments and their accompanying reasoning in 27 articles. The results showed that the women argued for repealing the vagrancy law while advocating for social care and other preventative measures to replace it. Much of the argumentation was based around the law’s lack of effectiveness in combination with its arbitrary nature and judicial unsafety. They also called for increased equality before the law regarding both gender and class. Over time the core values remained the same whilst the argumentation adjusted in correspondence with different legal propositions. In the first article seven tenets were highlighted as central aims for the journal, these recurred throughout the articles to varying degrees but continued being supported. However, beginning in 1929, the argumentation shifted towards more radical in its critique of the vagrancy law. With this background the argumentation could also be described as uniform in its common values and long-term goals. Further investigation into variance in argumentation was however made difficult due to most articles being unsigned.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt kvinnornas olika roller återspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser.De frågeställningar som besvaras med hjälp av detta arbete är följande:På vilket sätt återspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären?På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet?Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt Jürgen Habermas privata och offentliga sfären. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet används också för att besvara minafrågeställningar.Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans främsta roll var knuten till den privata (intima) sfären. De analyserade reklamverksamheterna återspeglade dock även olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa områden verkade underordnas husmodersrollen. Genus hade en stark påverkan på dessa roller, medan klass och etnicitet kunde i vissa fall bidra till att begränsa kvinnornas möjligheter till att utbilda sig samt, följaktligen, att tillträda den offentliga sfären.

This master thesis is about one of the first female in the Swedish Parliament, Elisabeth Tamm (1880–1958), and her political articles in the magazine Tidevarvet. The aim of this study is to find similarities with Tamm’s political thoughts with the Ecofeministic theory. Due to women’s right to vote 1919 women citizenship was in a political debate. Tamm was one of many speakers and she combine the question with the Swedish agriculture and farming. Ecofeminism generally believe that women and nature are subordinate by the capitalist, patriarchal and Western society. This master thesis examine the degree to which Tamm’s political view coincides with the Ecofeministic perspective. The results which have been obtained through this study are that Tamm share a lot of the Ecofeministic view points and was before her time with these ideas. She also has the same belief concerning women and nature subjugation. The main difference between Ecofeminism and Tamm is the view of nature; Ecofeminism perceive nature as its own subject and not for human to control while Tamm view nature as something which human shall cultivate and cherish for future generations.   This study gives contribution to new knowledge for different interested parties. Ecofeminism is relatively new in science and I hope this conducted thesis has usability and will open up for future research and learn people of today more about our idea of nature and gender.

<p>Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. Det är med hjälp av internationell forskning och litteratur som Wägner blottlägger förhållandena i Sverige och påverkar den svenska debatten.Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett kunde hon avslöja det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och samtidigt presentera ett eget koncet om en möjlig framtid för kvinnor och män. I avhandlingen har den första mer systematska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930 genomförts. Här framträder Wägner i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent men alltid med syftet att påverka läsaren i viss riktning. Med sina tre K:teman: kvinnan, kärleken och kriget speglar hon verkligheten utifrån två perspektiv, ett kortsiktigt pessimistiskt och ett längre optimmistiskt perspektiv.Det är i Tidevarvet som hon presenterar sin radikalpacifism och visarsitt starka beroende och inflytande av Gandhi och hans icke-våldsaktivism.Avhandlingens andra del behandlar Wägners 1920-talsromaner, vilka ofta benämnts som smålandsromaner men som i avhandlingen räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnans rätt till livsutrymme och sexualitet. Istället för att betrakta protagonisterna som offer, vilket ofta skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att de istället agerar som visionära feminister med starka personligheter och tydliga livsmål. Det ärockså under tjugotalet som Wägner bekänner sig som kristen och närmar sig kväkarna, men engagerar sig även i den svenska kyrkan. Hon granskar prästernas dubbelmoral och förljugna inställning till äktenskap och skilsmässa både i sina romaner och i Tidevarvet. Dock är hon mest kritisk till att kyrkan inte på allvar driver fredens sak.Wägner är inte bara radikal i sin tid utan såg även vilka idéer och personer som tillhörde framtiden och framstår därför som både tidstypisk och tidlös.</p> / <p>Elin Wägner and her literary activities in the 1920s have not been a main interest for literary research. Instead, her writings from earlier or later decades are studied at length. Nevertheless, my dissertation indicates that it was during this decade several of her important projects in life and literature took place. The main purpose of the study is to present Wägner’s influence in the Swedish debate in a number of issues as feminism, pacifism and internationalism.</p><p>My point of departure is Wägners journalistic authorship in the radical weekly <i>Tidevarvet</i> (1923-1930) and her novels <i>Den Namnlösa</i> (1922), <i>Silverforsen</i> (1924), <i>Natten till söndag</i> (1926), <i>Svalorna flyga högt</i> (1929) and <i>Från Seine, Rhen och Ruhr</i> (1923), a collection of short stories. Using the concept <i>movement intellectual</i>, which has been further developed in the dissertation, the study indicates that Wägner, mostly with ideas and results from abroad, managed to influence both her organizations, their members and the general public. Her methods were three: writing, speaking and mobilization, and the arena was her fiction, her journalism and her networks. The intentions were much the same in all her activities.</p><p>Wägner’s international work for peace in the war-torn Europe during the first part of the decade changed her and her outlook on war and peace. She became a radical pacifist and negotiated on behalf of organizations as the Quakers, the Red Cross and WILP, Women’s International League for Peace and Freedom. Her devotion for peace is specially evident in <i>Tidevarvet</i>, the political weekly founded by FKR, Frisinnade Kvinnors Riksförbund, in 1923, where Wägner was active both as a writer and an editor. Here the influence from Gandhi and the Quakers is prominent, and Wägner tries all her life to introduce Gandhi to the Swedish public. </p><p>In the 1920s Elin Wägner also started her studies of matriarcy and her research of women’s history where the influence from international feminists as Rosa Mayreder, Mathilde Varting and Mary Parker Follett gave her arguments to strengthen women’s position and confidence both as women and as political citizens. At Fogelstad and Kvinnliga Medborgarskolan, Wägner, together with the other members in the Fogelstad Group, were active educating women for their new citizenship. As members in FKR also worked to get seats in the Parliament, but failed. My study shows why.</p>

Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. Det är med hjälp av internationell forskning och litteratur som Wägner blottlägger förhållandena i Sverige och påverkar den svenska debatten.Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett kunde hon avslöja det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och samtidigt presentera ett eget koncet om en möjlig framtid för kvinnor och män. I avhandlingen har den första mer systematska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930 genomförts. Här framträder Wägner i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent men alltid med syftet att påverka läsaren i viss riktning. Med sina tre K:teman: kvinnan, kärleken och kriget speglar hon verkligheten utifrån två perspektiv, ett kortsiktigt pessimistiskt och ett längre optimmistiskt perspektiv.Det är i Tidevarvet som hon presenterar sin radikalpacifism och visarsitt starka beroende och inflytande av Gandhi och hans icke-våldsaktivism.Avhandlingens andra del behandlar Wägners 1920-talsromaner, vilka ofta benämnts som smålandsromaner men som i avhandlingen räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnans rätt till livsutrymme och sexualitet. Istället för att betrakta protagonisterna som offer, vilket ofta skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att de istället agerar som visionära feminister med starka personligheter och tydliga livsmål. Det ärockså under tjugotalet som Wägner bekänner sig som kristen och närmar sig kväkarna, men engagerar sig även i den svenska kyrkan. Hon granskar prästernas dubbelmoral och förljugna inställning till äktenskap och skilsmässa både i sina romaner och i Tidevarvet. Dock är hon mest kritisk till att kyrkan inte på allvar driver fredens sak.Wägner är inte bara radikal i sin tid utan såg även vilka idéer och personer som tillhörde framtiden och framstår därför som både tidstypisk och tidlös. / Elin Wägner and her literary activities in the 1920s have not been a main interest for literary research. Instead, her writings from earlier or later decades are studied at length. Nevertheless, my dissertation indicates that it was during this decade several of her important projects in life and literature took place. The main purpose of the study is to present Wägner’s influence in the Swedish debate in a number of issues as feminism, pacifism and internationalism. My point of departure is Wägners journalistic authorship in the radical weekly Tidevarvet (1923-1930) and her novels Den Namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926), Svalorna flyga högt (1929) and Från Seine, Rhen och Ruhr (1923), a collection of short stories. Using the concept movement intellectual, which has been further developed in the dissertation, the study indicates that Wägner, mostly with ideas and results from abroad, managed to influence both her organizations, their members and the general public. Her methods were three: writing, speaking and mobilization, and the arena was her fiction, her journalism and her networks. The intentions were much the same in all her activities. Wägner’s international work for peace in the war-torn Europe during the first part of the decade changed her and her outlook on war and peace. She became a radical pacifist and negotiated on behalf of organizations as the Quakers, the Red Cross and WILP, Women’s International League for Peace and Freedom. Her devotion for peace is specially evident in Tidevarvet, the political weekly founded by FKR, Frisinnade Kvinnors Riksförbund, in 1923, where Wägner was active both as a writer and an editor. Here the influence from Gandhi and the Quakers is prominent, and Wägner tries all her life to introduce Gandhi to the Swedish public. In the 1920s Elin Wägner also started her studies of matriarcy and her research of women’s history where the influence from international feminists as Rosa Mayreder, Mathilde Varting and Mary Parker Follett gave her arguments to strengthen women’s position and confidence both as women and as political citizens. At Fogelstad and Kvinnliga Medborgarskolan, Wägner, together with the other members in the Fogelstad Group, were active educating women for their new citizenship. As members in FKR also worked to get seats in the Parliament, but failed. My study shows why.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det svenska mottagandet av Alexandra Kollontajs novellsamling Arbetsbiens kärlek, och undersöker vidare hur hennes texter i svensk press infogades i den svenska mellankrigstidens debatt om kvinnofrågor. Som bakgrund används också Kollontajs teoretiska verk Den nya moralen och arbetarklassen (1923) samt Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen (1926), de två verk av Kollontaj som fanns tillgängliga på svenska vid denna tid.

<p>”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap”</p><p>Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet.</p><p>Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.</p>

”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap” Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet. Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.

The purpose of this essay is to study articles from the newspaper Tidevarvet during the newspapers first years 1923-1924, and the newspapers last year, 1936. The main focus will be on the topics about women’s right and the peace issue.  The main research questions are the following: What is Tidevarvets opinions on the topics of peace and the women´s issue? Did these opinions change from the newspapers start in 1923 to it´s final year in 1936? Can their opinions somehow be reflected in the modern convention about human rights? The method that is used is a qualitative content analysis. Some of the articles in todays convention of human rights can be seen in the newspaper. Tidevarvet were a production of it´s time, were the topics of the time dominated the discussion. The suffragette movement was a big subject in the newspapers first years, when the women just two years before had ben given the right to vote. But when the war in Europe was approaching in the newspapers later years, the issues of peace became more dominant.