Att vara fysisk aktiv påverka individer och samhälle positivt, det finns i dagsläget flera olika varianter med rekommendationer beroende på individen men det finns även för exempelvis olika typer av diagnoser. En av specifikationerna är FA (fysisk aktivitet) rekommenderas för äldre där de uppmuntras att hålla igång (Fyss, 2015). Dock finns det något som kallas ”open window” vilket är när immunförsvaret sägs bli tillfälligt försvagat direkt efter träning. Om det nu stämmer och äldre som redan går igenom immunosenescence vilket förkortat beskrivs som ett nedsatt immunförsvar, är ålder en faktor på hur immunförsvaret hanterar fysiologiska reaktionen av fysisk aktivitet, innebär det att vi borde tänka om kring rekommendationerna för äldre?För att undersöka detta så har en jämförelsestudie mellan unga och äldre utförts där de utsätts för måttligt ansträngande fysisk aktivitet. Arbetet fokuserar på unga friska försökspersoner och jämförs med tidigare studien (opublicerad data) resultat där liknande försök gjorts på seniorer. Under denna process har lymfocyternas reaktion på fysisk aktivitet observerats hos unga och jämförts med resultaten på äldre individer, detta utfördes på 11 individer mellan 20-30 år, genom ett 20 minuters åstrandstest och sedan 120minuters stillasittande för återhämtning. Resultatet visar en signifikant skillnad i lymfocytvärdena mellan äldre och yngre under måttligt ansträngande fysisk aktivitet.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Syfte: Att ta reda på hur relationen ser ut för B- respektive T-lymfocyter i biopsier av rotfyllda tänder med apikal parodontit med bedömd låggradig inflammation. Denna studie kommer även att analysera hur den inflammatoriska bilden ser ut i förhållande till beskrivna symtom i dessa biopsier. Material & metod: En pilotstudie utfördes på 10 biopsier från rotfyllda tänder med apikal parodontit med bedömd låggradig inflammation enligt Danesh et al 2019 klassificeringssystem. Biopsierna hämtades från Malmö universitets biobank. Immunhistokemisk infärgning av antigenerna CD20+ och CD3+ utfördes samt analyserades med hjälp av digitalmikroskop. Jämförelsen av symtomen från remisserna skedde efter att de histologiska resultaten sammanställts. Resultat: Det fanns fler T-lymfocyter än B-lymfocyter i 6 stycken av biopsierna. I de resterande 4 biopsierna var de lika många. I remisserna hade symtombilden inte angetts föralla biopsier. Slutsats: Enligt vår pilotstudie ser vi tendenser till att T-lymfocyter är fler än B-lymfocyter eller att de är lika många. Inga slutsatser kunde dras gällande symtombilden. Ett större material från olika remittenter krävs för definitiva slutsatser. En vidare infärgning av CD4+ samt CD8+ skulle vara intressant. / Aim: To investigate the relation between B- and T- lymphocytes in biopsies of root-filled teeth with apical periodontitis with assessed low-grade inflammation. This study will also analyse what the inflammation looks like in relation to the symptoms described in these biopsies.  Study design: A pilot study was performed on 10 biopsies of root-filled teeth with apical periodontitis with assessed low-grade inflammation according to the classification system of Danesh et al 2019. The biopsies were collected from Malmö University's biobank. An immunohistochemical staining of antigens CD20+ and CD3+ were performed and analysed by a digital microscope. A comparison of the symptoms from the referrals were performed once the histological results were compiled. Results: There were more T-lymphocytes than B-lymphocytes in 6 of the biopsies. In the remaining 4 biopsies there were an equal amount of B- and T-lymphocytes. The symptoms were not stated for all biopsies in the referrals.  Conclusion: According to our pilot study, we see tendencies that T lymphocytes are more than B lymphocytes or that they are equal. No conclusions could be drawn regarding the symptom picture. Larger material from different referrers is required for definitive conclusions. A further staining of CD4 + and CD8 + would be interesting.

Sammansättningen av leukocyter i perifert blod varierar med olika sjukdomstillstånd och analys av cellerna är avgörande vid diagnostisering och uppföljning av olika leukemier.  Manuell mikroskopering och utvärdering av leukocyterna är tidskrävande och inte alltid självklar eftersom det krävs personal med hög kompetens och erfarenhet för bedömning av cellerna. En tillförlitlig förklassificering av den manuella differentialräknaren CellaVision DM1200 är därför av stort intresse för att underlätta kvantifiering och klassificering av cellerna. För att se om instrumentets förklassificering påverkades av infärgningen undersöktes färglösningens inverkan genom ändringar i fosfatbuffertens pH. Blodutstryk som härstammade från 10 patientprov färgades in med buffertar med pH 6.0, 6.8 och 7.5. Studien visade på en god positiv korrelation i samtliga pH-justerade buffertar, men med bäst resultat för pH 6.0 och 6.8. CellaVision DM1200:s förklassificering av eosinofila granulocyter påverkades mest av pH ändringar, vilket kan förklaras av deras starkt acidofila granula. / In peripheral blood the composition of leukocytes vary due to diseases and therefore analysis of the cells is critical in diagnosing and monitoring various leukemias. Manual microscopy and evaluation of the leukocytes is time consuming and not always clear, and it requires educated staff with long experience to assess the cells. A reliable automatic pre-classification of the cells with the system CellaVision DM12000 is therefor of great interest to facilitate quantification and classification of leukocytes. To evaluate if the instrument’s pre-classification were affected by staining, changes of the current staining solution used in clinical assessment where made by adjustment of the phosphate buffer pH. Examined blood smears that were descendent from 10 different samples were stained in buffers with pH 6.0, 6.8 and 7.5. This study showed a high positive correlation in all of the pH-adjusted buffers with the best results in pH 6.0 and 6.8. CellaVision DM1200’s pre-classification of eosinophilic granulocytes were most affected by changes in pH, which can be explained by their strongly acidophilic granules.