Att människohandel för sexuell exploatering utgör ett brott mot mänskliga rättigheter står klart. Människohandel kränker flertalet av individens rättigheter och staters skyldigheter gentemot dessa individer finns således stadgade i flertalet internationella konventioner. Palermoprotokollet stadgar den första internationellt gemensamma definitionen av människohandel och stadgar vidare ett krav på att definitionen utgör ett brott i konventionsstaternas nationella lagstiftning. Om prostitution anses kränka individers rättigheter och föranleder krav på rättslig reglering är däremot omtvistat, detta trots de likheter som finns. Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter syftar uppsatsen, med hjälp av genus- och rättssociologisk teori och metod, att undersöka om prostitution torde omfattas av dessa samt om, och i så fall, vilka positiva skyldigheter stater enligt folkrätten har gentemot personer som befinner sig i prostitution. Detta för att utreda huruvida det är möjligt att kräva att stater kriminaliserar sexköp, antingen för att uppfylla de konventioner som kräver ett förebyggande arbete mot människohandel för sexuell exploatering men även för att leva upp till de åtaganden stater åtagit sig för att motverka den könsojämställdhet, könsdiskriminering och våld som prostitution bevisligen kan innebära. Det finns en tydlig korrelation mellan prostitution och människohandel för sexuell exploatering. Forskning visar att omfattningen av människohandel är högre i stater med legaliserad prostitution samtidigt som både prostitutionen och människohandeln minskat i Sverige sedan sexköpslagen trädde i kraft. Prostitution kan anses uppfylla många delar av det som utgör människohandelsbrottet enligt Palermoprotokollets definition och torde således generellt sett kunna vara en form av människohandel. Således, med hänvisning till krav på förebyggande åtgärder mot människohandel, så torde det kunna krävas att stater kriminaliserar sexköp, inte minst då det bevisligen kan vara ett effektivt sätt att motverka den efterfrågan vilken upprätthåller både prostitution och människohandel för sexuell exploatering. / Whether trafficking for sexual exploitation constitutes a violation of human right is indisputable. Human trafficking violates several individual rights and states' obligations towards victims of trafficking are thus stated in various international conventions. The Palermo Protocol constitutes the first international joint definition of human trafficking and the statute further requires that the definition constitutes a criminal offence in the convention states' national legislation. Whether prostitution is considered a violation of human rights and therefore induce a legal obligations of states is however disputed. Based on human rights, with a gender -and sociological theory of law this study aims to examine whether prostitution also should benefit from these rights and if so, determine the obligations of states under international law towards people in prostitution. Further to investigate whether it is possible to require states to criminalize the purchase of sexual services, either to comply with international conventions that urges prevention of human trafficking for sexual exploitation but also to live up to commitments to discourage the gender inequality, discrimination and violence often included in prostitution. There is a correlation between prostitution and human trafficking for sexual exploitation. Research shows that the scope of human trafficking is higher in states with legalized prostitution, while both prostitution and trafficking for sexual exploitation decreased in Sweden since the Sex Purchase Act came into force 1999. Prostitution is often considered to satisfy several elements of what constitutes trafficking under the Palermo Protocol's definition and could therefore generally be considered a form of human trafficking. Thus, by referring to the many requirements of preventive measures against trafficking it could therefore be argued that states should criminalize purchase of sexual services, as it is proven an effective way to counter the demand that maintains both prostitution and human trafficking for sexual exploitation.

Prostitution and human trafficking for sexual purposes is by the government seen as a problem in the society that needs to be defeated. Since the year 1999, purchasing sexual services has been illegal in Sweden, and since the year 2002 there is also a law concerning human trafficking. Despite legislation and many other efforts, prostitution and human trafficking for sexual purposes is still widespread in Sweden. Through a case study, this paper investigates how work against prostitution and human trafficking for sexual purposes is governed and performed on a national level in Sweden, as well as on a regional and local level in Jönköping. This has been investigated through collection and analysis of documents created by organizations that influence the police and social services work in this area. Beyond this, three interviews with professionals in the police and social services have been conducted. The result has then been analysed on the basis of institutional theory which illustrates that an organization's quest for stability can stand in the way of achieving change. The results of the thesis show that there is a clear adherence with governing directives at the national level, but that the adherence is lacking at the regional and local levels. This can be explained on the basis that work against prostitution and human trafficking has not previously been a priority issue at the governing level, which has led to the work being neglected at regional and local level. / Prostitution och människohandel för sexuella ändamål ses av regeringen som ett samhällsproblem som måste bekämpas. Sedan år 1999 har köp av sexuella tjänster varit olagliga i Sverige och sedan år 2002 finns även en människohandelslagstiftning. Trots lagstiftning och flertalet övriga insatser finns idag prostitution och människohandel för sexuella ändamål utbredd i Sverige. Genom en fallstudie undersöks hur arbete mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål styrs och utförs nationellt i Sverige samt regionalt och lokalt i Jönköping. Detta har undersökts genom insamling och analys av dokument skapade av organisationer som påverkar polisen och socialtjänstens arbete rörande området i Jönköpings kommun. Utöver detta har även tre intervjuer med yrkesverksamma inom polis och socialtjänst genomförts. Resultatet har sedan analyserats utifrån institutionell teori vilken belyser att en organisations strävan efter stabilitet kan stå i vägen för att uppnå en förändring. Uppsatsens resultat visar att det finns en tydlig efterföljsamhet av styrande direktiv på nationell nivå men att efterföljsamheten brister på regional och lokal nivå. Detta kan förklaras utifrån att arbete mot prostitution och människohandel tidigare inte varit en prioriterad fråga på styrande nivå vilket lett till att arbetet på regional och lokal nivå blivit eftersatt.