Den ökande kortvariga användningen av plast i kombination med plastens långa nedbrytningstid samt bristande utformning för återanvändning/återvinning har bidragit till att dagens plastanvändande är ineffektivt och ohållbart. För att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi har EU-parlamentet röstat fram ett nytt direktiv som särskilt angriper det globalt erkända problemet med plastnedskräpning i marina miljöer. Direktivet, som heter ”minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön”, innehåller bland annat bestämmelser för att minska, alternativt förbjuda, användandet av vissa typer av engångsplast, produktkrav, märkningskrav samt utökat producentansvar. Uppsatsen syftar till att redogöra för plast och plastens negativa effekter på människors hälsa och miljön, fastställa den i framtiden gällande rätten med utgångspunkt i direktivets nuvarande form samt analysera direktivets syfte och huruvida detta sannolikt kommer att uppnås. För att besvara uppsatsens syfte har i huvudsak den rättsdogmatiska metoden använts. Rättskällorna har kompletterats med naturvetenskapliga källor i de delar som rör plastens egenskaper och miljöeffekter. Resultatet visar bland annat att EU inte har presenterat några konkreta förslag på substitut för engångsplasten, vilket gör det svårt att fastställa direktivets totala förväntade effekter på miljön, människors hälsa och arbetet mot en cirkulär ekonomi.

No description available.

Det här examensarbetet inom lantmäteriteknik och geografisk IT syftar till att identifiera potentiellt förorenade områden i Torsby kommun med hjälp av GIS (geografiska informationssystem). GIS kan lagra, hantera, analysera och visualisera geografisk data. Miljöföroreningar är ett växande globalt problem och kommer framförallt från mänskliga aktiviteter. Föroreningar i form av PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser), metaller och övriga organiska föroreningar utgör betydande risker för både miljön och människors hälsa. Flera av dessa föroreningar är kända som cancerogena och bioackumulerande. Vidare kan de dessutom vara persistenta, d.v.s. icke nedbrytbara, vilket medför att de kan orsaka skada under mycket lång tid. Data laddades ned från Lantmäteriet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Länsstyrelsen, Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) samt Sveriges metereologiska och hydrologiska institut (SMHI). Dessa data inkluderade, markanvändning, jordarter, potentiella föroreningskällor, grundvattendata, utloppspunkter, enskilda vattentäkter, demografiska statistikområden och delavrinningsområden. Vidare bearbetades all data i ArcGIS Pro 3.2 för att anpassas till studiens syfte, därefter implementerades de i ArcGIS Online för att presenteras genom en interaktiv dashboard. För analys av potentiellt förorenade områden skapades buffertzoner runt de potentiella föroreningskällorna. Överlagringsanalyser utfördes därefter för att identifiera överlappande områden, som sedan riskanalyserades utifrån Crichtons risktriangel. Risktriangeln innefattar komponenterna: hot, exponering och sårbarhet, där hot är något som riskerar orsaka skada, exponering beskriver hur sårbara resurser kommer i kontakt med hotet och sårbarhet avser de resurser som påverkas mest av hotets eventuella skador. Resultatet från risktriangeln visade att: 1368,6 hektar (28,1%) av åkermarken i Torsby kommun ligger i potentiellt förorenade områden. 711,21 hektar (0,5%) våtmark, med särskilt rikt djur- och växtliv, ligger i potentiellt förorenade områden. C1030 är det DeSO-område (demografiskt statistikområde) som utgör den största risken för barn och ungdomars hälsa. C1030 är även det DeSO-område som utgör störst total risk i Torsby kommun. Området bör prioriteras för vidare utredning och eventuella åtgärder. GIS-teknik har effektivt identifierat och visualiserat potentiellt förorenade områden i Torsby kommun. Resultatet underlättar för beslutsfattare att prioritera områden för miljöövervakning och vattenkvalitetskontroll. Fortsatt arbete med omfattande analyser är dock avgörande för att skydda miljön och människors hälsa. / This thesis in land surveying technology and geographic information technology aims to identify potentially contaminated areas in Torsby Municipality using GIS (Geographic Information Systems). GIS technology enables the storage, management, analysis, and visualization of geographical data. Environmental pollution, predominantly originating from human activities, presents growing global challenges. Significant pollutants, including PFAS (Per- and Polyfluoroalkyl Substances), metals, and other organic contaminants, are of particular concern due to their non-degradable nature, posing long-term risks to both the environment and human health. Data were sourced from the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, the Geological Survey of Sweden, the County Administrative Boards, Statistics Sweden, and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. These datasets, encompassing land cover, soil types, potential pollution sources, groundwater, discharge points, private wells, demographic statistical areas, and sub-catchment areas, were processed in ArcGIS Pro 3.2 to align with the study’s objectives. Subsequently, they were implemented in ArcGIS Online to be presented through an interactive dashboard. The analysis involved creating buffer zones around potential sources of contamination. Overlay analyses were subsequently conducted to identify intersecting areas, which were then risk assessed using Crichton's risk triangle. This model considers threat, exposure, and vulnerability, with threats defined as potential sources of harm, exposure detailing how vulnerable resources interact with the threat, and vulnerability relating to the resources most affected by potential damage. Results from the risk triangle analysis indicated: 1368.6 hectares (28.1%) of agricultural land in Torsby Municipality are within potentially contaminated areas. 711.21 hectares (0.5%) of wetlands, rich in biodiversity, are affected. The DeSO-area C1030 presents the highest risk to children and youth health. C1030 also represents the highest overall risk within Torsby Municipality and should be prioritized for further investigation and possible intervention. GIS technology has effectively identified and visualized potentially contaminated zones, facilitating decision-making for environmental monitoring and water quality management. Continued comprehensive analyses are crucial for safeguarding the environment and public health.

Cooking stove technologies are crucial for meeting household energy needs, yet many lack access to clean solutions, leading to Household Air Pollution (HAP) and associated health risks. There is an urgent need to understand and mitigate environmental and health challenges posed by traditional stoves burning solid fuels like fuelwood. This thesis examines the environmental and human health impacts of different cooking fuel options using a Life Cycle Assessment (LCA) approach. A case study is developed in the state of Tamil Nadu in India, considering different cooking fuel mix scenarios and sustainable transition in the sector. Key impact categories such as Global Warming Potential (GWP), Fine Particulate Matter Formation, and Human Health are examined. Findings reveal persistent challenges, particularly with solid fuels like firewood, contributing to HAP and adverse health effects. Transitioning to renewable energy sources such as Biogas and Electricity is crucial for mitigating environmental impacts and improving public health outcomes. Eliminating firewood in the Sustainable scenario fuel mix could result in a 43% reduction in GWP, an 87.5% reduction in delicate particulate matter, and a 75% improvement in human health. This study provides insights for policymakers to develop interventions promoting sustainable cooking practices and enhancing community well-being in Tamil Nadu and beyond. / Köksspis-teknologier är avgörande för att tillgodose hushållens matbehov, men miljontals saknar tillgång till rena matlagningslösningar, vilket leder till hushållsluftföroreningar (HAP) och associerade hälsorisker. Det finns ett brådskande behov av att förstå och mildra miljö- och hälsoutmaningar som traditionella spisar, som använder fasta bränslen såsom ved, innebär. Denna avhandling undersöker miljö- och hälsoeffekterna av olika alternativ för matlagningsbränsle med en livscykelanalys (LCA)-ansats. En fallstudie har utvecklats i delstaten Tamil Nadu i Indien, där olika scenarier för blandning av matlagningsbränslen och en hållbar övergång inom sektorn övervägs. Viktiga faktorer som global uppvärmningspotential (GWP), bildning av fint partikulärt material och människors hälsa undersöks noggrant. Resultaten avslöjar ihållande utmaningar, särskilt med fasta bränslen som ved, som bidrar till HAP och negativa hälsoeffekter. Övergången till förnybara energikällor som biogas och elektricitet är avgörande för att mildra miljöpåverkan och förbättra folkhälsan. Att eliminera ved i bränslemixen i det hållbara scenariet kan leda till en 43 % minskning av GWP, en 87,5 % minskning av fintpartikulärt material, och en 75 % förbättring i mänsklig hälsa. Genom att utnyttja insikterna från denna studie kan beslutsfattare och intressenter utveckla riktade insatser för att främja hållbara matlagningspraxis och förbättra välbefinnandet för samhällen i Tamil Nadu och vidare.