Alternativhanteringen beskrivs vara ”hjärtat” i miljökonsekvensbedömning. Med alternativ kan en diskussion ske om det bästa sättet att uppnå ett projekt eller plans syfte för att minimera den miljöpåverkan som medförs. Trots detta hanteras alternativ i svensk miljökonsekvensbedömning på ett knapphändigt sätt och ses mer som ett hinder som ska tas förbi. Denna kandidatuppsats syftar till bredda kunskapen om hur alternativhanteringen sker i miljöbedömning vid den kommunala detaljplaneringen. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats på miljökonsekvensbeskrivningar upprättade för detaljplaner i Blekinge län. Till grund för uppsatsen har miljö- och planparadigmet och deras differentierade syn på styrningen av mark och miljö legat som grund. Studien resulterar i slutsatsen att den knapphändiga alternativhanteringen som litteratur och forskare påpekar också sker i de studerade dokumenten. Någon entydig beskrivning av alternativ tycks inte förekomma och avfärdande av alternativ sker på vaga grunder och svaga argument. Detta anses kunna kopplas till den målstyrning som den kommunala fysiska planeringen utgår från och det faktum att politiska beslutsfattare inte tycks vilja se alternativ till planförslagen. / Alternatives has been described as the ”heart ” of environmental impact assessment. With alternatives a discussion can take place regarding in which way a project or plan goals can be met to minimize the environmental impact. Despite this, the alternatives in Swedish environmental impact assessment seem to be done in an insufficient way and seem more to been seen as an obstacle. This bachelor thesis aim to investigate how alternative are used in strategic environmental assessment in physical municipal planning. A qualitative content analysis has been applied on strategic environmental assessments for municipal zoning plans in Blekinge County. As theoretical perspective the plan paradigm and the environmental paradigm and their differentiated view how to guide land use and the environment has been applied. The study results in a conclusion that the use of alternatives is insufficient. The studied documents lack a clear way of describing alternatives and they are dismissed on weak bases and on weak arguments. It appears that this is a result of the goal oriented approach that exists in the physical municipal planning and the fact the political decision-makers not seem to like the idea of alternatives.

<p>En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen. Anläggningen beräknas utifrån modellen producera 14 586 kWh/år. Valet av solfångare föll på Aquasol Big AR 13.0 med den totala referensarean 24,7 m², tillsammans med tre stycken seriekopplade dubbelmantlade ackumulatortankar á 500 liter, vilka fungerar som effektutjämnare och korttidslager.</p><p>Servicehuset har undersökts för att hitta lämpliga energieffektiviseringsåtgärder, vilket har varit ett av de uppsatta målen. En energiplan upprättades för detta ändamål. Klimatskalet, värme- och ventilationssystemet och elinstallationer har besiktigats. Termografering påvisade drag kring altandörrar och fönster samt att det fanns oisolerade rör i undercentralen. Fastigheten totalrenoverades och byggdes om år 2000-2001 vilket medförde att energieffektiva systemlösningar valdes. För att utvärdera vad ombyggnaden år 2000-2001 resulterat i är ett förslag att installera fjärravläsningsutrustning, som läser av användningen av fjärrvärme, vatten och el gentemot fastigheten intill som fortfarande har det utförande som det studerade servicehuset hade fram till och med ombyggnationen.</p><p>Målsättningen med miljöbedömningen var att se hur stor miljöpåverkan fastighetens uppvärmning av tappvarmvatten var före- respektive efter integrering av solvärme. Studien visar att det installerade solvärmesystemet ur ett regionalt perspektiv är positivt för miljön. Solfångarna tar andelar från fjärrvärme vilket resulterar i att kraftvärmeverket eldar mindre bränsle och det ger lägre utsläpp. Ur ett globalt perspektiv ökar koldioxidutsläppen när marginalel ersätter den minskade produktionen av el i kraftvärmeverket. Marginalelen kommer i dagsläget och troligtvis 20 år framöver från kolkondenskraftverk.  </p>

En studie om solvärme i syfte att integrera solvärmen till tappvarmvattensystemet för ett av Stiftelsen Karlstadhus ägda servicehus på Kronoparken i Karlstad har genomförts. Huvudmålet med studien var att dimensionera en solvärmeanläggning utifrån uppmätt tappvarmvattenbehov samt att beräkna energibesparingen som installationen leder till. Solvärmesystemet ska förvärma tappvarmvatten och har avsiktligt underdimensionerats för att erhålla ett högt årligt energiutbyte. En systemutformning har tagits fram med tillhörande principschema. En modell skapades i Excel för solfångarberäkningen. Anläggningen beräknas utifrån modellen producera 14 586 kWh/år. Valet av solfångare föll på Aquasol Big AR 13.0 med den totala referensarean 24,7 m2, tillsammans med tre stycken seriekopplade dubbelmantlade ackumulatortankar á 500 liter, vilka fungerar som effektutjämnare och korttidslager. Servicehuset har undersökts för att hitta lämpliga energieffektiviseringsåtgärder, vilket har varit ett av de uppsatta målen. En energiplan upprättades för detta ändamål. Klimatskalet, värme- och ventilationssystemet och elinstallationer har besiktigats. Termografering påvisade drag kring altandörrar och fönster samt att det fanns oisolerade rör i undercentralen. Fastigheten totalrenoverades och byggdes om år 2000-2001 vilket medförde att energieffektiva systemlösningar valdes. För att utvärdera vad ombyggnaden år 2000-2001 resulterat i är ett förslag att installera fjärravläsningsutrustning, som läser av användningen av fjärrvärme, vatten och el gentemot fastigheten intill som fortfarande har det utförande som det studerade servicehuset hade fram till och med ombyggnationen. Målsättningen med miljöbedömningen var att se hur stor miljöpåverkan fastighetens uppvärmning av tappvarmvatten var före- respektive efter integrering av solvärme. Studien visar att det installerade solvärmesystemet ur ett regionalt perspektiv är positivt för miljön. Solfångarna tar andelar från fjärrvärme vilket resulterar i att kraftvärmeverket eldar mindre bränsle och det ger lägre utsläpp. Ur ett globalt perspektiv ökar koldioxidutsläppen när marginalel ersätter den minskade produktionen av el i kraftvärmeverket. Marginalelen kommer i dagsläget och troligtvis 20 år framöver från kolkondenskraftverk.

Miljöbedömning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som ett planerat projekt kan medföra. Enligt miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande för att främja en hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett dokument som tas fram i miljöbedömningsprocessen och ska beskriva den identifierade påverkan samt göra en samlad bedömning av dess konsekvens. Metoden idag för att genomföra en samlad bedömning bygger på en kvalitativ jämförelsematris där konsekvensen är ett utfall av kombinationen av värdet på miljöaspekten samt påverkan ett projekt har på miljöaspekten. Konsekvensen redovisas sedan som en färg.    En litteraturstudie genomfördes med syfte att granska den nuvarande metodiken och dess brister samt alternativ till dagens metodik. De huvudsakliga bristerna ansågs vara avsaknad av transparens, tydliga riktlinjer samt att fler nyanser i bedömningen var önskvärt. En kvantitativ metod, där siffror används istället för färger, ansågs vara ett alternativ som skulle kunna vara en del av lösningen.    En studie genomfördes för att undersöka hur denna kvantitativa metod skulle kunna utformas matematiskt. Konsekvensen är en kombination av värdet och påverkan, där det undersöktes om det ska beskrivas som en summa eller en produkt. En enkät skickades ut till MKB-utövare i branschen, där bedömningar av ett fiktivt MKB-scenario samlades in och analyserades utifrån tre olika matematiska modeller. Detta resulterade i att för en kvantitativ beskrivning av konsekvensen, z, som en kombination av påverkan, x, och värdet, y, var det matematiska uttrycket <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" /> lämpligast att använda. / Environmental assessment is used to get an overall view of the environmental impact a planned project can lead to. According to the Swedish Environmental Code, the purpose of an environmental assessment is to integrate environmental aspects into planning and decision making as to promote sustainable development. An Environmental Impact Assessment (EIA) is a document produced in the environmental assessment process and describes the identified impact and makes a comprehensive assessment of its impact. The basis for an overall assessment is based on a qualitative comparative matrix where the consequence is an outcome of the combination of the value and the impact for one aspect, the consequence presents as a color.   A literature study about the review of the current methodology and its shortcomings as well as alternatives to today's methodology was conducted. The main shortcomings were lack of transparency, clear guidelines and more variety in the assessment were desirable. A quantitative method, using numbers instead of colors, was considered an option that could be part of the solution.   A study was conducted to investigate how a quantitative method could be designed. In order to quantify the consequence instead of using a color, an examination how this expression would look like mathematically was performed. The consequence is a combination of the value and impact, where it was examined whter it should be described as a sum or a product. A survey was sent to EIA practitioners, assessing a fictitious EIA scenario was collected and analyzed based on three different mathematical models. The thesis resulted in, for a quantitative description of the consequence, z, as a combination of influence, x, and the value, y, the mathematical expression <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" />  was most suitable to use.

I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. Jämförelser gjordes med två närliggande regioner samt ett nationellt genomsnitt. Uppsala låg under det nationella snittet i mängd verksamhetsavfall per invånare. Avfallsplanens genomförande bedömdes ha övervägande positiva effekter på miljö och hälsa. Planen bedömdes också bidra till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, framförallt God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Planens genomförande bedömdes också minska utsläpp av koldioxid och energianvändning. Modelleringen i WAMPS gav dock olika resultat för miljöpåverkan beroende på hur systemet definierades. Transportsystemets påverkan liknade den nationella siffra som finns vad gäller emissioner av klimatpåverkande gaser från avfallstransport. / In the early 1900s a Swede in average generated 25 kg of household waste per year. Today the amount is 500 kg per person. Trends indicate that waste volumes will continue to increase. 95 % of the generated waste in Sweden derives from businesses. The municipalities have no control over all this waste. There are guidelines and environmental objectives related to waste and the implementation of many of the policy instruments requires local incentives. Therefore municipal waste management plans exists. The plan describes the current waste situation in the municipality along with objectives for the waste management. Swedish data on commercial waste at a municipal level are generally deficient because of the complex prevailing waste management system. Identification of waste is important so it in the future safely can be taken care of. Good planning of waste management can directly and indirectly lead to significant environmental benefits. This study aimed to identify commercial waste in the municipality of Uppsala as a contribution to the new municipal waste plan. This was done by collecting primary data from actors in the waste industry.  Furthermore, implementation of the plan has also been evaluated from an environmental perspective by making an environmental impact assessment and using the model Waste Management Planning System (WAMPS). The amount of commercial waste from businesses in the municipality handled at facilities in Uppsala was estimated to about 290 000 tones excluding excavated soil. The relatively high amount of commercial waste could be due to the regional development, particularly in terms of new constructions. Comparisons were made with two other regions along with a national average. Uppsala had an average below the national figure of commercial waste per person. Implementation of the waste plan was mostly thought to have positive effects on environment and health. The plan was also expected to contribute to the fulfillment of the Swedish environmental objectives, especially A Good Built Environment, Reduced Climate Impact. Implementation of the plan was also assessed to reduce carbon emissions and energy use. The modeling in WAMPS gave different results for the environmental impact depending on how the system was defined.

Alltsedan målstyrning infördes inom svensk beslutsfattning och förvaltning har målkonflikter varit ett faktum som politiker och tjänstemän måste ta ställning till på ett eller annat sätt. En målkonflikt uppstår då uppfyllelsen av ett samhällsmål motverkar uppfyllelsen av ett annat samhällsmål. Det kan exempelvis röra sig om kontrasterande mål gällande nybyggnation och att samtidigt bevara natur- och kulturvärden. Forskningsprojektet SPEAK, som denna studie har koppling till, och som handlar om att identifiera brister och förbättringsåtgärder inom svensk miljöbedömning, ser målkonfliktshantering inom kommunal planering som ett bristområde som behöver förbättras, inte minst genom att erhålla ökad kunskap om nuläget. Denna studie har till syfte att utreda hur målkonflikter identifieras och hanteras på kommunal nivå i Sverige inom ramen för kommunal översiktsplanering med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, samt att ge några rekommendationer för hur målkonfliktshantering skulle kunna förbättras. Studien baseras på en textanalys gjord utifrån plandokument från 80 kommuner, samt en mer djupgående intervjustudie med tjänstemän som arbetat med översiktsplanerna på tre kommuner. Idag saknas lagkrav på att inkludera målkonfliktsanalyser inom kommunal planering och miljöbedömning. Detta är troligen huvudanledning till att målkonflikter i nuläget lyfts fram i relativt liten grad i plandokumenten. Enligt resultaten från textanalysen tar 60 % av de granskade kommunerna upp målkonflikter någonstans i översiktsplanen eller den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen, men endast 11 % utför en strukturerad analys. Bristen på lagkrav kan också vara en anledning till att det i nuläget inte finns några övergripande strategier och verktyg att utgå ifrån som planerare, vilket har lett till enskilda kommuner har fått hitta sina egna lösningar. Att utgå ifrån kartor, respektive matriser, för att strukturerat kunna identifiera och analysera målkonflikter är metoder som använts i fallen med några av de intervjuade kommunerna. Sådana metoder kan hjälpa till att enkelt och strukturerat öka uppmärksamheten på de målkonflikter som kan uppstå i plandokumenten, samt att lyfta med dem till senare beslutssteg. Uppföljning av målkonflikterna till senare planeringssteg är dock utifrån intervjustudien i många fall oklar eller bristande. Att målkonflikterna följs upp är avgörande för att målkonfliktsanalysen ska ge någon positiv effekt på planeringen och inte förbli en skrivbordsprodukt. Att arbeta nära beslutsfattarna i en grupp bestående av personer med bred kompetens har identifierats som en framgångsfaktor för ett lyckat resultat där målkonflikterna har god chans att följas upp. I många fall handlar målkonflikter där man måste välja mellan ett mål eller ett annat i grund och botten om personliga värderingar och världsåskådningar. Målkonfliktshantering blir då i praktiken en fråga om diskussion och kompromisser. Att beslutsfattarna i dessa fall får väl informerade beslutsunderlag sammansatta utifrån bred kompetens kan då kraftigt öka möjligheten för att de bästa besluten tas för varje enskild situation. / Sustainable Planning and Environmental Assessment Knowledge (SPEAK)

Klimatförändringar, en ökande urbanisering samt en degraderad biologisk mångfald är utmaningar som gör att våra samhällen behöver anpassas och ställa om genom hållbara lösningar. Naturen kan hjälpa oss med flera av dessa utmaningar, tack vare det som kallas ekosystemtjänster (EST). EST är de nyttor, i form av tjänster och produkter, som naturen tillhandahåller människan vilka bidrar till vårt välmående och vår välfärd. Genom att lyfta fram ett EST-perspektiv i planering och beslutsfattande kan hållbara lösningar främjas för att möta framtidens behov, och för detta har miljöbedömningar identifierats som lämpliga verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl ett EST-perspektiv i dagsläget integreras i miljöbedömningar, samt vilka utmaningar och förbättringsmöjligheter det finns för arbetet framgent. Detta har undersökts med konsultens roll i fokus. Metoden har involverat en litteraturstudie, en dokumentgranskning där miljöbedömningar för detaljplan har granskats, samt en mindre intervjustudie. Resultaten tyder på att konsulten har stor möjlighet att initiera ett EST-perspektiv i miljöbedömningar, och eventuellt även ett ansvar. Dock har ett antal utmaningar identifierats som gör att EST-perspektivet till stor del blir projekt- och kundberoende. En första utmaning är att termen ekosystemtjänster inte finns med i lagtext, vilket gör att den generella uppfattningen är att det inte finns tydligt ställda krav på att inkludera EST i miljöbedömningar. Detta gör i sin tur att ett EST-perspektivet sällan efterfrågas, varken av beställare eller Länsstyrelsen. På grund av detta läggs inte tillräckliga resurser på detta arbete. En andra utmaning är att det i dagsläget inte finns något standardiserat arbetssätt för att systematiskt arbeta med EST i miljöbedömningar. Arbetet framgent behöver därför fokusera på att ta fram ett sådant arbetssätt, så att EST kan integreras i miljöbedömningar på ett effektivt och träffsäkert sätt, och därigenom bidra till mervärden för miljöbedömningen genom ett holistiskt perspektiv. Denna studie har tagit fram ett antal rekommendationer för hur detta arbetssätt skulle kunna utformas. / Climate change, an increasing urbanization and a degraded biodiversity are challenges that force our cities to adapt to new conditions, by implementing sustainable solutions. Nature can help us handle these challenges by something called ecosystem services (ES). ES are benefits provided by the ecosystems - through services and products - which contribute to human well-being. By adopting an ES perspective in planning and decision-making we can promote sustainable solutions to meet the future needs. Environmental Impact Assessment (EIA) and Strategic Environmental Assessment (SEA) have been identified as suitable tools for this. The aim of this study is to examine how well an ES perspective is integrated in environmental assessments today, and to identify challenges and improvements for this work. This has been examined with the role of the consultant in focus. The methods of the study include a literature review, a document analysis where SEAs for detailed development plans are reviewed, and an interview study. The results indicate that the consultant has a large possibility to initiate an ES perspective into the EIA and SEA processes, and possibly also a responsibility of doing so. Furthermore, it has been shown that ES can contribute to added value to the environmental assessments through a holistic perspective. However, several challenges have been identified which makes the ES perspective dependent on the conditions of the project as well as the client’s ambitions. A first challenge is that the term ‘ecosystem service’ is not included in legislation. Because of this ES are seldomly asked for, neither from the clients nor the county administrative board, which are two important actors for setting the scope of the assessment. Consequently, not enough resources are allocated to the work of integrating an ES perspective. Another challenge is that there is no standardized method of systematically implementing an ES perspective into the assessments. Thus, future work needs to focus on developing this methodology, in order to integrate ES into the assessments in an effective and accurate way. The study presents a set of recommendations on how to develop the future work.

<p>Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.</p>

Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.

In 2004, a provision was introduced into the Environmental Code, which states that the plans and programs that may lead to significant environmental impact should be tested through an environmental impact assessment. This study focuses on what happens after such a description has been made. Is there anyone monitoring the real impact? And if so, in what regard?By reviewing environmental impact assessments made of Detailed Development Plans, as well as interviews with the municipalities concerned, I wanted to answer the question of municipalities actually live up to the legislative requirements, and how is monitoring sections written in the EIA's. The results show varying quality regarding monitoring sections in the EIA´s and almost non-existent follow-up work after the plan has been prepared.The municipalities that were interviewed all thought that the follow up idea was good, but in practice difficult. The reasons for this are that the law is poorly precise; there is a lack of resources or that the responsibilities within the organization can be a problem according to the municipalitiesOne of the solutions to this problem may be a reporting requirement against the municipalities, as this usually leads to an expanded and more focused work.