<p>Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.</p>

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.

Syftet med studien var att belysa hur professionella från två olikaverksamheter, en öppenvårdsmottagning och en slutenvårdavdelning, tänker kring självskadebeteende och sitt arbete medindivider med denna problematik. Studiens frågeställningar var;hur tänker professionella kring självskadebeteende och dessbehandlingsarbete. Vilka likheter och skillnader finns det mellanen öppenvårdsmottagning och en sluten vårdavdelning. Studienutgår från en hermeneutisk forskningstradition och bygger påsemistrukturerade intervjuer med fyra professionella inomområdet. Studiens teoretiska utgångspunkter är det professionellaförhållningssättet och behandlingsrelationen mellan professionellaoch individer med självskadebeteende. Resultatet visar på attprofessionellas personliga egenskaper är det som är viktigast imötet med individer som har ett självskadebeteende. DBTbehandlinghar visat sig vara en effektiv metod, men andrametoder som används är även miljöterapi och motiverande samtal.Det är problematiskt att jämföra behandlingsarbetet mellan öppenochslutenvård då verksamheterna har olika förutsättningar.

<p>THE AIM OF THIS STUDY WAS TO INVESTIGATE YOUNG ADULTS EXPERIENCE´ OF RESIDENTIAL TREATMENT. THE STUDY WAS QUALITATIVE, BASED ON INTERVIEWS WITH FIVE RESPONDENTS WHO HAD STAYED AT A TREATMENT HOME FOR A LONG PERIOD OF TIME. THE FOCUS WAS ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCES OF MILIEU THERAPY AND THEIR VIEW ON NORMALITY. THE RESULTS WERE ANALYZED FROM EARLIER RESEARCH, THEORIES FROM SYMBOLIC-INTERACTIONISM AND ANTONOVSKYS´ THEORY ABOUT SENSE OF COHERENCE. THE RESULTS SHOWED THAT THE RESPONDENTS HAD TO EXAGGERATE THEIR DYSFUNCTIONAL BEHAVIOUR IN ORDER TO FIT AMONG THE OTHER RESIDENTS. THE GROUP OF RESIDENTS HAD A MAJOR IMPACT ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCE OF THE STAY. THEY ALSO EXPERIENCED THAT SOCIO-PSYCHOLOGICAL PROBLEMS WERE CONTAGIOUS WITHIN THE GROUP. AFTER THE TREATMENT THE RESPONDENTS FELT MORE SECURE IN THEMSELVES AND HAD A BETTER CONNECTION WITH THEIR FAMILIES. NORMALIZATION THROUGH EDUCATION SEEMS TO HAVE TAKEN PLACE SINCE ALL THE RESPONDENTS EXCEPT ONE ARE INVOLVED IN AN EDUCATION-PROGRAM NOW.</p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-,</p><p>Social- och rättsvetenskap</p><p>Socialt arbete</p><p>C-uppsats 41-60 p</p><p>Sammanfattning</p><p>Relationen - en väg till sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang.</p><p>32 sidor.</p><p>Författare: Tova Heiniemi, Sirje Karjel</p><p>Handledare: Åsa Källström Cater</p><p>Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet. Möjlighet att ingå i en relation med dess personal avser att hos ungdomarna skapa insikt om strategier i att hantera livet konstruktivt. Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer det är i relationen som ger ett utvecklingsmässigt gynnsamt utfall för den unge. Studien består i en kvalitativ del med empiri bestående av sex ungdomar med erfarenhet av deltagande i miljöterapeutisk verksamhet. Dessa intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. I studien ingår också en kvantitativ del i form av ett KASAM-formulär. Resultatet indikerar att konkret stöd och delaktighet i aktiviteter där relationer bildas är en betydelsefull påverkansfaktor. Delaktighet i mathantering har visat sig varit särskilt viktigt.</p><p>Nyckelord: Miljöterapi, ungdomar, KASAM, relation</p>

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åttaintervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena medbehandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning.Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersöktaverksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktadeverksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktadeverksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som ärriktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt motriskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och villkomma åt faktorerna indirekt. / Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists meanwe are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatmentcenters for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how eachtreatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concernsthe importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieutherapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of theknowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative researchapproach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one withpsychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factorsare taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainlyin the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-orientedtreatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. WithinCBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmentaltherapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly.

ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, Social- och rättsvetenskap Socialt arbete C-uppsats 41-60 p Sammanfattning Relationen - en väg till sammanhang? En kvalitativ studie om ungdomars upplevelse av känsla av sammanhang. 32 sidor. Författare: Tova Heiniemi, Sirje Karjel Handledare: Åsa Källström Cater Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om ungdomars upplevelse av sammanhang i en miljöterapeutisk relation. Under adolescensen måste många avgörande beslut fattas som påverkar hur det framtida livet som vuxen blir. Ungdomar med psykosocial problematik kan sakna de inre och yttre resurser som krävs för att hantera dessa val konstruktivt. Dessa ungdomar kan ofta hjälpas genom att göras delaktiga i en miljöterapeutisk verksamhet. Möjlighet att ingå i en relation med dess personal avser att hos ungdomarna skapa insikt om strategier i att hantera livet konstruktivt. Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer det är i relationen som ger ett utvecklingsmässigt gynnsamt utfall för den unge. Studien består i en kvalitativ del med empiri bestående av sex ungdomar med erfarenhet av deltagande i miljöterapeutisk verksamhet. Dessa intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. I studien ingår också en kvantitativ del i form av ett KASAM-formulär. Resultatet indikerar att konkret stöd och delaktighet i aktiviteter där relationer bildas är en betydelsefull påverkansfaktor. Delaktighet i mathantering har visat sig varit särskilt viktigt. Nyckelord: Miljöterapi, ungdomar, KASAM, relation

THE AIM OF THIS STUDY WAS TO INVESTIGATE YOUNG ADULTS EXPERIENCE´ OF RESIDENTIAL TREATMENT. THE STUDY WAS QUALITATIVE, BASED ON INTERVIEWS WITH FIVE RESPONDENTS WHO HAD STAYED AT A TREATMENT HOME FOR A LONG PERIOD OF TIME. THE FOCUS WAS ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCES OF MILIEU THERAPY AND THEIR VIEW ON NORMALITY. THE RESULTS WERE ANALYZED FROM EARLIER RESEARCH, THEORIES FROM SYMBOLIC-INTERACTIONISM AND ANTONOVSKYS´ THEORY ABOUT SENSE OF COHERENCE. THE RESULTS SHOWED THAT THE RESPONDENTS HAD TO EXAGGERATE THEIR DYSFUNCTIONAL BEHAVIOUR IN ORDER TO FIT AMONG THE OTHER RESIDENTS. THE GROUP OF RESIDENTS HAD A MAJOR IMPACT ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCE OF THE STAY. THEY ALSO EXPERIENCED THAT SOCIO-PSYCHOLOGICAL PROBLEMS WERE CONTAGIOUS WITHIN THE GROUP. AFTER THE TREATMENT THE RESPONDENTS FELT MORE SECURE IN THEMSELVES AND HAD A BETTER CONNECTION WITH THEIR FAMILIES. NORMALIZATION THROUGH EDUCATION SEEMS TO HAVE TAKEN PLACE SINCE ALL THE RESPONDENTS EXCEPT ONE ARE INVOLVED IN AN EDUCATION-PROGRAM NOW.

<p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2. På vilket sätt kommer dessa principer till uttryck i det praktiska arbetet med ungdomarna? 3. I vilka avseenden är personalen samstämmiga respektive skiljaktiga i sitt utförande av behandlingsprinciperna? 4. Vilka framträdande hinder och möjligheter framkommer när det gäller att arbeta enhetligt och i linje med de terapeutiska målen? 5. Framkommer faktorer som genom att förändra centrala organisationsstrukturer skulle utveckla verksamheten? Uppsatsen har en kvalitativ metodansats. Observationer gjordes på verksamheten vid fem tillfällen och tre intervjuer genomfördes, två med personal i behandlingsgruppen och en med enhetens föreståndare. Det framgår att verksamheten till stor del arbetar enhetligt efter de essentiella behandlingsprinciper som är vägledande för miljöterapi, men att det finns aspekter som skulle kunna förbättras. Det framkommer även såväl möjliggörande som hindrande faktorer för upprätthållande av behandlingsintegritet. I diskussionen förs resonemang kring centrala begrepp såsom ledningens betydelse för en välfungerande organisation, behandlingsintegritet, personalens kompetens och tillgänglighet samt ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll.</p> / <p>Abstract</p><p>Young people with antisocial problems are a difficult group to treat where no specific method has proven effectively for solving all the problems surrounding the youth. The best chance to treat youths with behavioral problems is found in institutions where staff members agree on the theories used, so called treatment integrity. The purpose of the Study was to find out whether staff members on a treatment institution for youths have a unanimous way of practicing the milieu therapeutic treatment principles guiding the institution, within the following questions: 1. Which essential principles of treatment guides the institution? 2. In what way do the personell practice these principles in treating the youths? 3. In what area/areas appears unanimous or differences in the way staff members practice the principles? 4. Which prominent problems and possibilities appear in working homogeneous and according to the therapeutic goals? 5. Do factors appear which by chancing prominent structures of the organisation would develop the institution? The Study includes a qualitative approach. Data were collected from five observations at the institution and three semistructured interviews with staff members and the manager. The result shows that the staff members overall are unanimous concerning the practice of the treatment principles, but also indicate that some aspects could be improved. Enabling as well as preventing factors for maintaining treatment integrity emerges. Central aspects of the discussion are the management’s importance for a functioning organization, treatment integrity, competence and availability among staff members and the youth’s ability to influence the content of treatment.</p>

Sammanfattning Ungdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2. På vilket sätt kommer dessa principer till uttryck i det praktiska arbetet med ungdomarna? 3. I vilka avseenden är personalen samstämmiga respektive skiljaktiga i sitt utförande av behandlingsprinciperna? 4. Vilka framträdande hinder och möjligheter framkommer när det gäller att arbeta enhetligt och i linje med de terapeutiska målen? 5. Framkommer faktorer som genom att förändra centrala organisationsstrukturer skulle utveckla verksamheten? Uppsatsen har en kvalitativ metodansats. Observationer gjordes på verksamheten vid fem tillfällen och tre intervjuer genomfördes, två med personal i behandlingsgruppen och en med enhetens föreståndare. Det framgår att verksamheten till stor del arbetar enhetligt efter de essentiella behandlingsprinciper som är vägledande för miljöterapi, men att det finns aspekter som skulle kunna förbättras. Det framkommer även såväl möjliggörande som hindrande faktorer för upprätthållande av behandlingsintegritet. I diskussionen förs resonemang kring centrala begrepp såsom ledningens betydelse för en välfungerande organisation, behandlingsintegritet, personalens kompetens och tillgänglighet samt ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. / Abstract Young people with antisocial problems are a difficult group to treat where no specific method has proven effectively for solving all the problems surrounding the youth. The best chance to treat youths with behavioral problems is found in institutions where staff members agree on the theories used, so called treatment integrity. The purpose of the Study was to find out whether staff members on a treatment institution for youths have a unanimous way of practicing the milieu therapeutic treatment principles guiding the institution, within the following questions: 1. Which essential principles of treatment guides the institution? 2. In what way do the personell practice these principles in treating the youths? 3. In what area/areas appears unanimous or differences in the way staff members practice the principles? 4. Which prominent problems and possibilities appear in working homogeneous and according to the therapeutic goals? 5. Do factors appear which by chancing prominent structures of the organisation would develop the institution? The Study includes a qualitative approach. Data were collected from five observations at the institution and three semistructured interviews with staff members and the manager. The result shows that the staff members overall are unanimous concerning the practice of the treatment principles, but also indicate that some aspects could be improved. Enabling as well as preventing factors for maintaining treatment integrity emerges. Central aspects of the discussion are the management’s importance for a functioning organization, treatment integrity, competence and availability among staff members and the youth’s ability to influence the content of treatment.