La durabilité d'un système d'information (SI) peut être caractérisée en bonne partie par la réutilisabilité de ses services lors de la réalisation des processus métier de l'entreprise. L'architecture orientée services (SOA) pour un SI nécessite la prise en compte de la stratégie d'entreprise (marketing et évolutions technologiques) dans la conception des services afin d'augmenter la réutilisabilité de services existants. C'est l'objectif de l'architecture d'entreprise (EA), ou de l'urbanisme, qui définit une cible architecturale offrant une durabilité optimum du SI. Afin d'améliorer la réutilisation de services lors de l'évolution d'un SI, nous proposons d'intégrer une approche dynamique fondée sur l'EA pour toute nouvelle réalisation d'un processus métier de l'entreprise. Le principe de cette approche dynamique est de prendre en compte, lors de chaque usage de services, d'une part, les fonctions et les données manipulées et, d'autre part, les solutions techniques. L'amélioration de la durabilité du SI est évaluée dans notre approche par une mesure d'alignement entre l'architecture des services développés dans le SI et l'EA fonctionnelle de ce SI.

<p>My aim in this essay is to analyze how the female body is represented in Swedish working class literature. I have compared four different novels all of which contain a female bathing scene: the opening chapter of Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933) , the opening chapter of Ivar Lo-Johanssons Bara en mor (1939) and a scene each in Glasfåglarna (1996) and Mosippan (1998), both written by Elsie Johansson. The bathing scenes suggest three key issues: modernisation, urbanisation and above all women´s sexual politics. Though there were several issues facing the feminist movement in Sweden in the 1930, the question of a woman’s right to her body was one that united the movement, regardless of class.</p>

No description available.

My aim in this essay is to analyze how the female body is represented in Swedish working class literature. I have compared four different novels all of which contain a female bathing scene: the opening chapter of Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd (1933) , the opening chapter of Ivar Lo-Johanssons Bara en mor (1939) and a scene each in Glasfåglarna (1996) and Mosippan (1998), both written by Elsie Johansson. The bathing scenes suggest three key issues: modernisation, urbanisation and above all women´s sexual politics. Though there were several issues facing the feminist movement in Sweden in the 1930, the question of a woman’s right to her body was one that united the movement, regardless of class.

No description available.

Moa Martinson (1890–1964) skrev om livet i samhällets anonyma skikt, om mödrar och barn som gömdes undan och glömdes bort. I sina romaner gestaltade hon vad som hände kvinnorna när industrialiseringen drog fram över landet och männen försvann dit arbetet fanns eller dök ner i brännvinet. Männens frånvaro, fattigdomen och de växande barnaskarorna gör att kvinnorna i Martinsons romaner ofta lutar sig mot varandra för att överleva. Denna överlevnadsstrategi gör att alternativa familjestrukturer växer fram och tränger undan en normativ kärnfamiljssturktur. Uppsatsen undersöker gestaltningen av dessa alternativa familjer i romanerna Kvinnor och äppelträd, Sallys söner och Mor gifter sig. Analysen tar avstamp i Patricia Hill Collins begrepp othermother och community-based parenting samt Maria Bergom-Larssons marxistiska analys av Martinsons författarskap. Vad som konstituerar familjeskildringarna och hur dessa förhåller sig till kärnfamiljsidealet är huvudfrågorna för uppsatsen.  Ur detta kan uppsatsen konstatera att de familjer som skrivs fram präglas av kvinnocentrerade gemenskaper, kvinnosolidaritet, dragkamp mellan klass- och kvinnomedvetande samt ett ambivalent och flyktigt förhållande till kärnfamiljsidealet. Därtill framgår att Martinson för en ständig diskussion kring moderskapet och familjens komplexitet i sina romaner. Hon visar på intressanta alternativa familjestrukturer, som står upp emot traditionella och patriarkala familjeideal. Tankar hon var tidigt ute med, och som senare kommit att växa inom feministiska forskningstraditioner.

The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky’s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers. All fictional characters create their own basis of social, cultural and ideological opinions and values, from which they provide their particular perspective on the story. Therefore, when fictional characters and their socio-ideological viewpoints intersect, a rather complex structure of interaction, dialogues and intersubjectivity is created between them.  Kvinnor och äppelträd is according to the most prominent scholar in the field, Ebba Witt-Brattström, a polyphonic novel. Her presumption is based upon the plurality of voices that is expressed in the novel, and the ambiguous interaction between them. However, to the best of my knowledge, no profound investigation of the novel’s polyphonic structure has yet been undertaken, and therefore this essay is dedicated to this task. For this purpose I have performed an analysis of the narratology in the novel, resulting in the overall conclusion that Kvinnor och äppelträd is indeed a polyphonic novel. Since the concept of polyphony also implies a modernistic feature, one can discuss the fact that Kvinnor och äppelträd has been classified as working class literature, and not modernistic literature. The final conclusion of the essay is that the complex polyphonic structure of the novel, and its controversial and pioneering content, have been underestimated and ignored. Regarding this aspect Moa Martinson should have been categorized under the Swedish literary modernism.

Uppsatsen syftar till en undersökning av Moa Martinsons framställning av männen i serien om Mia Stenman som kan öppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat på strukturen i hur männens utseende och personlighet porträtteras och hur detta påverkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer för att uppnå en bättre tolkning. Analysen av ett urval av män i hela serien, mestadels hennes styvfader, då han är den som figurerar mest hela serien igenom, visar på hur olika de framställs. Gemensamt har de allra flesta att de porträtteras mycket negativt, genom att utmåla framträdande drag i ansiktet och en personlighet som inte är så smickrande. De få som inte beskrivs som ovan nämnt, äger i stället en faderlig ton, alternativt är så underlägsna att Mia inte förmår sig att vara elak mot dem. Allt eftersom Mia blir äldre, får hon en mer neutral ton mot männen, trots att hon behåller sin självständighet och står fast vid att hon inte vill gifta sig. Mia lider av en stark svartsjuka som kan ha lett till att hon på äldre dagar får en starkt maskulin sida som är mer aggressiv, ironiskt nog, just mot det maskulina. Männens fysiska existens sammanfaller med det sociala och politiska som sker runt omkring dem i världen. Med anledning av detta skapade Martinson en polemik mot männen, vars identitet hon trampade på när hon som självständig kvinna gav ut en roman, som tillhörde den genre som bara män tidigare blivit publicerade inom. Detta återskapas sedan i serien, genom att Mia varken blir, eller låter sig bli omhändertagen av några män, utom de hon själv väljer, och knappt ens då. Martinsons personliga agenda tränger oupphörligt fram när hon vill stärka kvinnorna och påvisa sanningen ur en kvinnas perspektiv.

The intention of this essay is to shine a light on an often overlooked aspect of Moa Martinsons debut novel Kvinnor och äppelträd. With the help of psychologist Abraham H. Maslows hierachy of needs the novels enormous focus on the working class’ life premises and how social standing affects the daily life of the depicted individuals are exposed. With marxist literary theorist György Lukács’s perspective on the connection between individuals and society, the consequences societal changes have on the working class come to light. Lukács’s thoughts on realistic literature and the unbreakable bond between an individual and their context, also works as a premise for questioning some of the more established research on Kvinnor och äppelträd. With these two points of view as a theoretical base, what emerges is a narrative where class related struggles are in the foreground rather than the background.

Pour devenir ou rester compétitif, un opérateur télécom doit constamment enrichir ou adapter son offre de services. Cette recherche permanente d'innovation implique de rendre agiles les processus de création de service. Par agilité nous entendons non seulement la capacité à mettre rapidement sur le marché de nouvelles idées de service mais également de s'assurer de leur évolution dans un environnement technologique changeant. Dans ce mémoire de thèse nous défendons l'idée qu'une utilisation pragmatique et combinée des principes du SOA avec les technologies d'ingénierie des modèles peut être un facteur clef pour l'optimisation du processus de création de services et pour répondre aux exigences de l'agilité. L'approche que nous recommandons dans le cas des services de télécommunications que nous avons étudié (les services composites intégrés et les services vocaux) c'est d'abord d'utiliser des langages dédiés (DSL) graphiques et/ou textuels pour la spécification de haut niveau des services, ensuite d'exploiter ces spécifications dans des environnements de création et d'exécution (frameworks) orientés modèles supportant nativement le DSL, afin de permettre le test et la simulation au plus tôt des fonctionnalités du service via des itérations rapides. Enfin une automatisation importante du déploiement vers les plates-formes de production (serveurs d'application) et les terminaux mobiles (code client) via le développement de transformateurs dédiés. Le travail présenté dans cette thèse est validé par plusieurs expérimentations et démonstrations portant sur des services vocaux et des services de télécommunication intégrés composites (exploitant des ressources télécom et des facilités issues de l'industrie informatique).