Bakgrund: Bröstcancer är den allra vanligaste cancerformen hos kvinnor. I Sverige drabbas omkring 8000 kvinnor av denna sjukdom varje år och cirka 1500 avlider. Från och med 1986 erbjuds alla kvinnor mellan 40-74 år att delta i regelbundna mammografikontroller. Det har gjort att allt fler kvinnor diagnostiseras tidigt i sjukdomsförloppet och att antalet dödsfall reducerats. Trots fördelarna med mammografi upplever många kvinnor undersökningen som smärtsam och påfrestande. Det är därför viktigt att få en ökad förståelse för kvinnors upplevelser för att på så sätt skapa en förutsättning för ökat välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse i samband med mammografiscreening. Metod: Litteraturstudien baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PsychINFO. Artiklarna granskades och analyserades av författarna innan ett resultat sammanställdes. Resultat: Resultatet visade att tidigare erfarenheter påverkade attityderna kring mammografiscreening. Majoriteten fann undersökningen smärtsam och att bemötandet av personalen var en viktig aspekt som påverkade upplevelsen. Det visade sig att det fanns ett genomgående behov av information kring undersökningen samt att väntan på resultatet var en tid fylld med oro och ovisshet. Slutsats: Trots att många kvinnor upplever fysiska såväl som psykiska obehag i samband med mammografi är de motiverade att fortsätta medverka i screeningundersökningar. Med anledning av detta är det viktigt för röntgensjuksköterskan att ha en förståelse och kunskap om kvinnors upplevelser så det finns möjlighet att motverka dessa obehag så långt det är möjligt.

Magnetresonanstomografiska undersökningar av brösten (MRT-mammografi) har utförts i över två decennier. Undersökningen görs vid mammografiskt oklara fynd, planering inför kirurgi samt vid kontroll när det finns ökad risk för bröstcancer. Informationen inför en magnetresonanstomografisk undersökning är avgörande då information angående undersökningsprocedurer ökar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalitén inför diagnostik. Syftet med studien var att undersöka patientupplevelser av informationsbehovet i samband med en MRT-mammografisk undersökning. Urvalet för studien bestod av 6 patienter som genomgick en MRT-mammografi under månaderna februari till april 2015. Studien har en kvalitativ ansats där enskilda telefonintervjuer gjorts. Insamlad data har analyserats med innehållsanalys som resulterat i 4 kategorier: Informationsmetod, Kunskap och tidigare erfarenheter, Röntgensjuksköterskans interaktion med patienter och önskat informationsinnehåll. Informationen i samband med undersökningen anses vara tillräcklig och bra enligt de flesta informanterna. Brister belyses dock i den nuvarande informationen och förbättringsutrymmen så som information på andra språk, vägbeskrivning samt information om undersökningsproceduren har angivits. En viktig kategori som synliggjorts under studiens gång är Röntgensjuksköterskans interaktion med patienter. Röntgensjuksköterskans information är ett komplement till informationen som givits i samband med en MRT-mammografi och har en betydande roll i mötet med patienter.

Bakgrund: Mammografi med screening används för att minska dödligheten i bröstcancer. Metoden har dock visat sig innebära smärtupplevelser för patienterna. Syfte och frågeställning: Syftet är att beskriva interventioner för att minska smärtan vid mammografiundersökningar. Frågeställning: Hur kan smärtan vid mammografier med screening minskas? Material och metod: En sökning i databasen PubMed med sökorden "pain" och "mammography" och avgränsning för engelsk- och svenskspråkiga artiklar gjordes, vilket resulterade i sju artiklar med 4431 screeningskvinnor. Resultat: Smärtan vid mammografi minskar inte vid användning av musik eller inspelad röst för avslappning, inte heller om kvinnorna får ett förklarande informationsbrev och/eller bemöts med s.k. "spegling". Smärtan minskar vid användning av dynor som sätts på kompressionsplattorna, premedicinering med xylocaingel och med patientkontrollerad kompression. Konklusion: Det verkar som att användning av dynor är ett sätt att minska smärtan vid mammografier. Fler studier behöver dock göras för att bekräfta det praktiska värdet av detta.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.</p>

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients’ experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed. The study was performed in eighty-one consecutive women who had an appointment for further investigations after a breast screening. A self-administered questionnaire was designed specifically for this study and mailed to the participants. Results: All of the participants where very satisfied to have all the examinations, tests, counseling with a doctor and to see a nurse in the same day. The results included both woman diagnosed with and without cancer and independent on the type or number of examinations the women had had.

Bakgrund: Det finns en vedertagen uppfattning om att en mammografisk undersökning skulle vara obekväm och uppfattas som att vara i en utsatt position för kvinnor som genomgår den. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mammografiundersökning. Metod: Litteraturstudiens resultat består av åtta kvalitativa studier. Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Litteraturstudiens resultat består av kategorin Maktlöshet med underkategorierna Sakna kontroll, Vikten av bemötande och kategorin Utsatthet med underkategorierna Känna sig utlämnad, Uppleva smärta och Känna oro. Konklusion: Kvinnor upplever mammografiska undersökningar som något obehagligt, men nödvändigt. Det framkommer att kvinnor upplever oro, maktlöshet och utsatthet under en undersökning. Graden av detta beror på flertalet faktorer, så som hur personal hanterar kvinnor och vikten av att ge rätt information till kvinnor Nyckelord: Kvinnor, erfarenheter, mammografi, radiografi, litteraturstudie.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger.</p><p>Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen.</p><p>De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 – 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år.</p><p>Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den. När patienterna väl har klarat sig över den tröskeln går resten av processen smidigt för de flesta, även om det förekommer undantag från den regeln.</p><p>Personalen som arbetar på kliniken var till en början väldigt skeptiska till terminalernas intåg, men under utvärderingsperioderna upptäcktes flera fördelar jämfört med en traditionell reception. En del av uppgifterna som utförs i receptionen kan i dagsläget inte utföras av en terminal. Terminalerna kan därför inte ersätta receptionen, utan snarare fungera som ett komplement och en avlastning.</p>

No description available.