I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet. De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen.

Under senare år har prisjämförelsesajter vuxit fram som en betydande komponent inom konsumenthandeln. En majoritet av konsumenterna använder sig av prisjämförelsesajter för att söka information före, eller för att genomföra, sina köp. Fler och fler företag börjar också arbeta med prisjämförelsesajter som marknadsföringskanal. Den nya tekniken som har möjliggjort denna utveckling, och på många sätt kan tänkas bidra till en ökad konkurrens på marknaden, kan dock också användas som verktyg för att begränsa konkurrensen. Detta kan ske genom att aktörerna via prisjämförelsesajterna samordnar sig om ett visst uppträdande på marknaden, vilket kan snedvrida konkurrensen genom att exempelvis priser fastställs eller att marknaden uppdelas. Sådant agerande är förbjudet i svensk rätt jämte konkurrenslagen 2008:579 2 kap 1 §. Företrädesvis kan detta ske via automatiserade prissättningssystem, där två eller flera konkurrenter kan skapa artificiella sänkningar och höjningar i prisbilden, alternativt skapa en låst prisbild. I vilken utsträckning detta sker i praktiken – om alls - är ännu inte klarlagt. Inget fall har heller blivit föremål för prövning i Marknadsdomstolen eller hos Konkurrensverket. Därför är denna utredning till stor del hypotetisk. Utredningen påvisar att ”normal medverkan” (publicering av pris- och produktinformation) på prisjämförelsesajt i sig inte bör träffas av förbudet. Inte heller bör det vara förbjudet att agera självständigt men influeras av informationen på prisjämförelsesajten såsom information från marknaden. Däremot talar mycket för att bruket av vissa automatiska prissättningssystem kan få till resultat att priser fastställs eller marknader delas upp genom ett samordnat förfarande, vilket är förbjudet. Detta utesluter dock inte att även manuella prissättningsmetoder kan omfattas av förbudet under vissa omständigheter.

Studien undersöker konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna? Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet. Vi intervjuade sedan våra respondenter i semi-strukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide där ordningen var flexibel. Efter varje intervju fick vi en ökad insikt i problematiken, som vi sökte förankra i litteraturen. Och den fördjupade kunskapen tog vi sedan med oss det till nästa intervju. Därmed ökade vi vår förståelse enligt en hermeneutisk spiral. Intervjuerna har gjorts via mail och personligt möte, några intervjuer har inte kunnat genomföras då respondenterna inte haft tid. Lyckligtvis har dessa respondenters tankar i ämnet publicerats och därför har vi istället refererat till dem där vi ansett det behövas. Vi insåg att vi inte skulle kunna få fram "en sanning" i vår studie, därför har vårt förhållningssätt varit ifrågasättande men med ett försök att förstå helheten. Och att det finns flera perspektiv att se patenträttsproblematiken ur. Resultat & slutsats: Vi har undersökt Lego:s patentstrategier, och fört ett resonemang om att förändra i patenträtten för att effektivisera marknaden, samt diskuterat om Lego med sin ensamrätt nischat sig mot målgruppen pojkar och därmed diskriminerat flickor. Vi har hittat ett antal rättsfall där Lego varit inblandat rörande immaterialrätt, och även artiklar och litteratur som vi finner intressanta. Vi har sedan intervjuat olika professioner som vi anser kan öka vår förståelse i ämnet. Vi får i vissa delar stöd i vårt resonemang kring effektiva marknader, tvångslicenser och reducering av transaktionskostnader. Dock säger alla tre respondenterna att det är svårt att komma till rätta med marknadsmisslyckandena som patentsystemet skapar då inget bättre alternativ finns som kan ersätta dagens system i belöningen av FoU (Forskning och Utveckling). Slutsatsen av vårt resonemang kring patenträtten är att patenträtten borde ses över, vi tror att en förändring kommer att ske i framtiden när Kinas patentmattor skapar problem för Europas företag. Vårt andra resonemang, om Lego diskriminerat konsumentgruppen flickor, fick vi inget gehör för hos våra respondenter, och Lego ville inte uttala sig om det. Men vår slutsats är att diskriminering har förekommit i en dold form. Förslag till fortsatt forskning: I vår undersökning har vi begränsat oss till en intervju via mail med Lego. Det skulle vara intressant att göra en fallstudie av Lego för att ta del av deras kundanalys, vad som påverkat valet av kundsegment samt målgruppen för Legos marknadsföring, och hur valet sedan påverkat deras konkurrensstrategier. Men vi förstår att det kan vara svårt att beviljas tillträde till de strategiska och säkert hemliga analyserna. Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning som vi varit inne på lite i uppsatsen, men som skulle kunna fördjupas mer handlar om hur Legos ensamrätt påverkat Lego och dess konkurrenters position på den aktuella marknaden, har det lett till dominans på bekostnad av diskriminering (av konkurrenter)? Uppsatsens bidrag: Vi har funnit uppsatser i ämnet vilka valt att behandla missbruk av dominerande ställning med hjälp av immaterialrättsligt skydd, ur ett juridiskt perspektiv. Vi har i vår uppsats valt att se företeelsen även ur ett marknadsföringsperspektiv med inriktning på affärsstrategier och även ur ett föräldraperspektiv. När affärsjuridiska vapen används som konkurrensstrategi för att diskriminera andra företag, eller diskriminera konsumentgrupper på marknaden, så får det oss att fundera över dagens patenträtts legitimitet på en effektiv marknad. Vi har haft intressanta diskussioner med respondenter som fördjupat vår förståelse för problematiken kring patentstrategier, detta är vårt bidrag till debatten om patenträtten.

No description available.

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner. Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett. Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p. MFL, utan endast renommésnyltning som bedöms enligt generalklausulen, 5 och 6 §§ MFL. De rekvisit som vi anser föreligger för renommésnyltning är: Huruvida ett kännetecken är bärare av ett renommé i det sammanhang som det används i. Huruvida kännetecknet kan förknippas med näringsidkaren. Huruvida anknytningen till kännetecknet är obehörig. Huruvida anknytningen även är otillbörlig. Huruvida den utsatte näringsidkaren lider någon skada. Huruvida konsumenternas marknadsöverblick förändras. Med hänsyn till att Sverige fick en ny marknadsföringslag 2008 kommer vi avslutningsvis att göra en kort reflektion av hur bedömningen av renommésnyltning eventuellt kommer att förändras på grund av detta.

Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning. Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning. Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL). Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera. Uppsatsen syfte är att fastställa gällande rätt för det rättsliga området renommésnyltning. Vi har genom att studera Marknadsföringslagen samt praxis från Marknadsdomstolen försökt att besvara uppsatsen syfte och problemformulering. Efter att ha analyserat alla de fall som utgjort vårt underlag kan vi sammanfattningsvis konstatera att det är väldigt svårt att fastställa klara och tydliga regler som går att applicera i varje fall. Orsaken till detta är att varje fall som MD dömt i skiller sig från de andra, alltså det finns inga fall det där alla kriterier är lika. Dock kan vi konstatera att många likheter finns i MD: s domar och det är dessa som skapar den praxis som finns i dagsläget.

<p>Competition law is an area which is going through changes over time, especially EC competition law in regard to the ongoing process of market integration. The definition of the relevant geographic market within EC competition law is of importance to define, both in case law and for undertakings and their businesses, as the law should be predictable. Before Article 82 of the EC Treaty, which prohibits abusive behaviour by undertakings, is applicable the relevant geographic market has to be defined. As is the case with the Merger Regulation, the relevant geographic market has to be defined to make an assessment of the undertakings’ activities. The definition of the geographic market is then used as a tool in the analysis of the assessment of competition and the effects of measures carried out by undertakings which restrain competition. Thus, the definition of the relevant geographic market is crucial for the purposes of Community competition law.</p><p>The definition of the relevant geographic market can be said to be an area where “the objective conditions of competition applying to the product in question must be the same for all traders” as established in United Brands. In Deutsche Bahn it was clarified that “... the definition of the geographical market does not require the objective conditions of competition between traders to be perfectly homogenous”. It is enough if they are similar, therefore areas in which the objective conditions of competition are different, are not considered to be a uniform market.</p><p>In the Commission Notice on the definition of relevant market for the purposes of Community competition law the Commission’s work to define the relevant geographic market is described as well as the evidence the Commission contemplates in its assessment. The substitutability test is relied on by the Commission. In case law from the European Court of Justice, the Court of First Instance, and the Commission, different factors are scrutinized to establish the relevant geographic market. Such factors are e.g., the undertakings’ activities, barriers to trade, and barriers to entry.</p><p>The significance of the evidence and the factors used in the definition of the relevant geographic market are debatable. The factors considered vary on a case to case basis and they need to differ to make a correct assessment of the relevant geographic market in every case within EC competition law.</p>

Competition law is an area which is going through changes over time, especially EC competition law in regard to the ongoing process of market integration. The definition of the relevant geographic market within EC competition law is of importance to define, both in case law and for undertakings and their businesses, as the law should be predictable. Before Article 82 of the EC Treaty, which prohibits abusive behaviour by undertakings, is applicable the relevant geographic market has to be defined. As is the case with the Merger Regulation, the relevant geographic market has to be defined to make an assessment of the undertakings’ activities. The definition of the geographic market is then used as a tool in the analysis of the assessment of competition and the effects of measures carried out by undertakings which restrain competition. Thus, the definition of the relevant geographic market is crucial for the purposes of Community competition law. The definition of the relevant geographic market can be said to be an area where “the objective conditions of competition applying to the product in question must be the same for all traders” as established in United Brands. In Deutsche Bahn it was clarified that “... the definition of the geographical market does not require the objective conditions of competition between traders to be perfectly homogenous”. It is enough if they are similar, therefore areas in which the objective conditions of competition are different, are not considered to be a uniform market. In the Commission Notice on the definition of relevant market for the purposes of Community competition law the Commission’s work to define the relevant geographic market is described as well as the evidence the Commission contemplates in its assessment. The substitutability test is relied on by the Commission. In case law from the European Court of Justice, the Court of First Instance, and the Commission, different factors are scrutinized to establish the relevant geographic market. Such factors are e.g., the undertakings’ activities, barriers to trade, and barriers to entry. The significance of the evidence and the factors used in the definition of the relevant geographic market are debatable. The factors considered vary on a case to case basis and they need to differ to make a correct assessment of the relevant geographic market in every case within EC competition law.

Chinas first comprehensive competition law, the Anti-monopoly law of the People’s Republic of China (AML), was enacted on August 1, 2008. Despite a long history of planned economy, the Chinese economy has developed into one of the fastest growing economies in the world during the last decades. The adoption of the law was a crucial step towards a more market-based economy. Article 1 of the AML states that one of the aims to achieve with this law is to develop a socialist market economy. The notion was founded in the 1990s and can be found in several other Chinese legislations. The concept has no prominent definition and can be interpreted in many different ways, which opens up for the ruling Party to interpret the notion in accordance with their political believes. The central government will probably put most emphasize on the word “socialist” instead of “market economy” when interpreting the concept. The concept is of central meaning and will affect the interpretation of the other aims stated in article 1. The other aims are not ranked in any hierarchical order and are in conflict with each other. The central government will give priority to the aims which are beneficial for a socialist society. The aim to promote public interest, which includes state owned enterprises, will be strongly favored. Also the aim economic efficiency will be prioritized since China strives to become a rich country. Consumer welfare will not be highlighted but might be more important in the future. One reason that the aims are vague and not put in any hierarchical order could be that the objectives for adopting AML were not solely of competition reasons. The objectives show that AML is part of a wider economic policy. Neither does the central government strive towards a free market. Instead the goal is to establish a fair market. A fair market will most probably be a market beneficial for state owned enterprises and can therefore be contradictory to the keystones of competition. Competition principals arise from sophisticated market economies and China aims to apply those principals in the light of socialist ideology. AML covers the general competition provisions but with a specific chapter to regulate administrative monopolies. It can still be seen as contradictory to prohibit administrative monopolies but without any sanctions stipulated for violation of the provisions. Also the fundamental elements for establish effective competition are missing. The statute cannot be seen as objective or provide legal certainty and the competition authorities do not have divided responsibilities. Neither is any specific competition court established. Other factors that can contribute to an inefficient competition law are China’s history and culture, affected by socialist ideology. Time is required in China in order to develop an efficient competition culture. Altogether, it is no coincident that the notion of socialist market economy is undefined. The notion includes a quest to enhance the socialist society with strong economic development. More specific guidance is determined by the central government when the right time has come. From a Chinese perspective, the aims in article 1 will be achieved since the undefined concepts open up for different interpretations. From a sophisticated point of view, the aims will not be seen as achieved since no effective competition is established.

<p>Jämförande reklam innebär att en produkt ställs mot en konkurrent eller dennes produkt för att jämföra olika egenskaper. Detta kan ske direkt, genom att en produkt jämförs med en tydligt utpekad konkurrents produkt, men också indirekt genom att marknadsföra sig som ”billigast på marknaden” eller liknande uttryck och på så sätt jämför sig med konkurrenterna utan att nämna någon vid namn. Andra former av jämförande reklam är prisjämförelser samt tester och undersökningar. <strong></strong></p><p>Denna marknadsföringsform har inte alltid varit tillåten i Sverige och ansågs tidigare inte utgöra god marknadsföringssed. Den åsikten ändrades under andra hälften av 1900-talet och i 1975 års marknadsföringslag var jämförande reklam fullt tillåtet under vissa i propositionen nämnda förutsättningar. Dessa förutsättningar finns numera representerade i marknadsföringslagens 18§. De rekvisit som där återges är kumulativa för att förhindra att otillbörlig marknadsföring vilseleder konsumenterna eller snedvrider konkurrensen.</p><p>Syftet med jämförande reklam är att på ett objektivt sätt framhäva skillnader genom att särskilja varumärken. En annan effekt är att sådan reklam fungerar som en konsumentupplysning och har en konkurrensuppmuntrande effekt. Tillsammans med åsikten att reklamen skall vara skyddad av TF och YGL utgör dessa effekter de starkaste grunderna för den jämförande reklamens rättfärdigande. Eftersom dessa grunder bara kommer till uttryck i diverse förarbeten och doktrin, har det varit upp till domstolarna att bedöma deras omfattning och styrka som argument. Detta i motsats till rekvisiten för dess tillåtlighet som finns i 18§ MFL.</p><p>Konsumentupplysningen är ett argument ofta nämnt i domskälen men sällan angivet som skäl för att tillåta annars otillbörlig marknadsföring. Den konkurrensuppmuntrande effekten får anses vara ett något starkare argument, speciellt i samband med lågprisföretag. Marknadsföringsåtgärder skyddas inte av TF eller YGL om de kan anses vara av rent kommersiell natur och ha ett rent kommersiellt förhållande till föremål. Domstolen har i enlighet med uttalanden i förarbetena ansett att företräde skall ges till TF och YGL vid oklarheter. Detta med hänsyn till det intresse de anses skydda.</p> / <p>Comparative advertising means that a product is placed against a competitor in order to compare different properties. This can be done directly, by comparing a product with a well known, named, competitor’s product, but it can also be done indirectly by promoting yourself as being “the cheapest on the market”.</p><p>The purpose of comparative advertising is to highlight differences between marks in an objective way. Other effects are consumer enlightenment and the encouragement of competition. These effects combined with the opinion that comparative advertising should be protected by the freedom of speech and the freedom of press, compose the strongest argument for the justification of comparative advertising.</p><p>While the prerequisites for admissibility are clearly expressed in 18§ MFL, the arguments for the justification of comparative advertising are only mentioned in various legislative history and doctrine. This means that it is up to the courts to assess their significance and strength of argument.</p><p>Consumer information is an argument often cited in case law but rarely given as a reason to allow otherwise improper marketing. The interest of increased competition may be regarded as a somewhat stronger argument and justify some intrusions of the prerequisites in 18§, especially concerning low-cost companies. Promotional measures are not protected by TF or YGL if they are considered being of a purely commercial nature and having a purely commercial relation to the subject. Courts have ruled that when in doubt, TF and YGL has preference.</p>