Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder. Intervjumaterialet analyserades och strukturerades tematiskt varefter det bearbetades utifrån Maslows behovsteori. Resultaten visade på att idrott förekommer som arbetsverktyg inom flera biståndsorganisationer, där de två främsta arbetsmetoderna är att antingen utgå från idrott som arbetsmetod, eller använda idrotten som en av flera metoder. Resultaten visade även på att idrotten medför möjligheter och problem som förenklar respektive försvårar biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Avslutningsvis visade analysen på vad en handlingsplan bör innehålla och ta hänsyn till för att kunna användas för biståndsarbete med idrott som verktyg. / The purpose of this study is to examine and present the problem regarding the relationship between sport, aid organizations and development countries, this to see what sport means to individuals in development countries as well as the largely development of the society. Further more the study aims at improving an action plan for aid organizations which choose to use sport as an implement in developing work. A qualitative method of investigation was used where six aid organizations was interviewed by telephone. Besides data from the interviews literature, articles and homepages was used. The asked interview questions had a low level in structuring as well as standardization, this with intent to give as detailed answers as possible regarding the aid organizations working philosophy and methods. The interviews was analyzed and structured thematically whereupon it was worked up from Maslow’s theory of behaviour. The results showed that sport occur as an implement in work within several aid organizations, where the two most principally methods of working are either to assume sport as the method of working, or use sport as one of many methods. The results also exhibited that sport brings possibilities and problems which simplify respectively make the aid organizations development work more difficult. To conclude, the analyze exhibited what an action plan ought to contain and consider for the purpose to be used in development work with sport implemented in it.

Merparten av kadetterna på den 217:de kursen på Militärhögskolan Karlberg står inför en kommande anställning i Försvarsmakten. Kadetternas anställningsprocess har kantats av obeständiga beslut från Försvarsmakten och fattade beslut som påverkat dem i deras blivande profession som officerare i Försvarsmakten. Utifrån detta hur ser kadetternas vilja till att ta anställning i Försvarsmakten ut? Syftet med arbetet ligger i att utifrån Maslows behovsteori undersöka om det går att finna tendenser kring huruvida kadetterna känner behovstillfredsställelse utifrån de fem steg som utgör Maslows behovsteori och om deras vilja till att ta anställning i Försvarsmakten går att sammankopplas till denna. Arbetet undersöker även om det går att utmärka specifika faktorer som påverkar kadetterna i en högre grad till att inte vilja ta anställning i Försvarsmakten efter examen. Syftet  och frågeställningarna besvaras genom analys av en genomförd enkätundersökning bland kadetterna. Enkäten bygger på Maslows behovsteori och är utformad efter kadetternas kommande profession som officerare i den svenska Försvarsmakten. Resultaten visar bland annat att bland de kadetter som besvarade enkäten är viljan till att ta anställning i Försvarsmakten mycket hög. Faktorer som påverkar kadetterna till att inte vilja ta anställning är oron för att de inte får anställning på den ort som de önskar eller oron de känner för att professionen inte är kompatibel med familj. / The cadets at the 217:th company at the Military Academy Karlberg is facing a future of employment in the Swedish Armed Forces. The cadets recruitment process has been lined with alternating decision by the Swedish Armed Forces and decisions that will affect the cadets in their future profession as officers in the Armed Forces have been taken since they first started at Karlberg. Based on this, do the cadets want to take employement in the Swedish Armed Forces after graduation? The purpose of the study has the intention to use Maslow's need-theory in order to examine the feasibility of finding trends for whether the cadets feel satisfaction from the five steps that constitute Maslow's theory and if their willingness to accept employment in the Swedish Armed Forces can connect to it. The thesis also measure whether its possible to distinguish certain factors that affect the cadets to a greater extent for not wanting to take up employment in the Swedish Armed Forces after graduation. The purpose and the questions is answered by a survey that the cadets have answered. The survey is based on Maslow's theory and is designed for the cadets future profession as becoming officers in the Swedish Armed Forces. The results show that among the cadets who responded to the survey the willingness to accept employment in the Armed Forces is very high. Factors affecting the cadets to not wanting to take up employment is primarily fear of not beeing employed in the place they desire or the anxiety they may feel regarding family issues.

En kvalitativ studie genomfördes kring fenomenet sociala koder för att skapa förståelse och fördjupa kunskaper kring vilken möjlig påverkan sociala koder kan ha på mänsklig arbetskraft i arbetslivet. Studiens resultat visade på att sociala koder förekommer på samtliga respondenters arbetsplatser. Detta tolkades innebära att sociala koder berör samtliga individer i arbetslivet. Frågeställningarna för studien var om det fanns sociala koder på arbetsmarknaden, och hur dessa kan påverka den mänskliga arbetskraften i arbetslivet. Ambitionen var att genomföra intervjuer för att sedan använda en fenomenologisk analys som kunde belysa skillnader och likheter kring respondenternas subjektiva upplevelser. I studien deltog fyra deltagare mellan åldrarna 23-56 år. Syftet var att få en mer djupgående förståelse för begreppet sociala koder, snarare än att generalisera resultatet till andra områden. Nyckelord utformades och formulerades sedan till fem teman som antogs beskriva sociala koder och dess inverkan på den mänskliga arbetskraften. Studiens teman benämndes som: tolkning av regler och social interaktion, utanförskap och gemenskap, varierande påverkan, förändringsbarhet och arbetskultur. Resultatet i studien baserades på subjektiva upplevelser och tolkades därefter i en diskussion kring hur detta resultat var användbart för övriga deltagare i arbetslivet. / A qualitative study regarding the phenomenon social codes was made to create a deeper understanding and develop knowledge about how social codes possibly could have an effect on human labor. The results of the study showed that social codes existed on all the participants workplaces. This was interpreted to imply that social codes was affecting all individuals in a social context on work. The questions of issue was if social codes existed on the labor market, and if these codes could possibly affect the human capital. The aim of the study was to implement interviews with four participants. Further it continued with a phenomenological analysis to illustrate differences and similarities within the results of the interviews. The participants of the study was between 23-56 years old. The study was not made to be able to generalise the studies results to a whole population, but instead to find a more profound description of the phenomenon social codes. Keywords were formulated and then decomposed into five themes to describe social codes and their impact on the human capital. The themes of the study was interpretation of rules and social interaction, alienation and communion, varied impact, changeability and work culture. The results of the study was based on subjective experiences and thoughts, which were interpreted into the discussion about how these results were useful for other employees.

Efter att corona pandemin sveptes över världen ändrade detta det traditionella arbetssättet, människor runtom i världen fick anpassa sina arbetssätt efter pandemin och distansarbete blev standard. Syftet med denna studie är att undersöka hur distansarbete påverkar arbetsmotivationen och dess samband. De aspekter i arbetsmotivationen som har undersökts är autonomi, kompetens och samhörighet och hur de har påverkats av distansarbete och motivationsteorierna som behandlas i undersökningen är Maslows behovsteori och självbestämmandeteorin. Insamling av data har skett med en kvantitativ metod genom en egenutformad enkät. Resultat visar att det inte finns något samband vad gäller distansarbete och arbetsmotivation överlag, men lägger man till variabler som ålder och antal år på arbetsplatsen kan man se svaga samband. Resultatet visar inte heller något signifikant samband mellan autonomi och distansarbete, däremot visar resultatet ett negativt samband mellan distansarbete och aspekterna kompetens och samhörighet. / When the corona pandemic swept across the world, it changed the traditional way of working, people around the world had to adapt their ways of working when the pandemic ended and teleworking became the standard. The purpose of this study is to examine the way teleworking has affected work motivation among employees and its relations. The aspects of work motivation that have been examined in this study are competence, autonomy and relatedness, and how these aspects have been affected by telework and the motivation theories that are going to be discussed in this study are Maslow's Hierarchy of Need and the Self-Determination Theory. Data collection has been done with a quantitative method through a self-designed survey. Results show that there is no relation between telework and work motivation in general. When adding variables such as age and the number of years the employees have been at the current workplace, we would see weak relations. The result also does not show any significant relation between autonomy and telework, however, the result shows a negative connection between telework and the aspects of competence and relatedness.