Lantmäteriet har annonserat intresse av hur andra utvecklade länder organiserar och utför sin fastighetstaxering och det är på uppdrag av dem som detta arbete utförs. Syftet med arbetet har varit att förbättra det svenska fastighetstaxeringssystemet genom att förse Lantmäteriet med en jämförande bild av den nederländska motsvarigheten. I Sverige har ett centralt system skapats som bygger på att Skatteverket har som uppdrag att utföra fastighetstaxering för hela landet. Fastighetstaxeringen sker i tidsperioder av sex år med en förenklad fastighetstaxering det tredje året. I Nederländerna är det istället en decentraliserad organisation av fastighetstaxering. Det är kommunerna som utför hela processen. De har även en central översiktsmyndighet, Waarderingskamer, som kontrollerar och säkerställer att kvalitén på taxeringsvärdet håller en bra och jämn nivå över hela landet. I Nederländerna sker fastighetstaxering årligen. Studien har avgränsats till att endast jämföra småhus och bostadshyreshus. Två metoder har använts i studien. En komparativ metod där en jämförelse mellan befintliga beskrivningar av respektive lands fastighetstaxeringssystem utförts, samt en intervjumetod med kvalitativa grunder och av semi-strukturerad form. Den komparativa metoden har besvarat den första och något större frågan ur frågeställningarna. Intervjuerna har primärt besvarat de två senare frågorna ur frågeställningarna. I Sverige används två värderingsmodeller, en för småhus och en för bostadshyreshus. Nederländerna har en och samma modell för samtliga bostadsfastigheter, däremot har kommunerna större möjlighet att utforma sina värderingsmodeller. Kommunerna kan välja ut egna egenskaper i sina modeller, men vissa punkter måste finnas med för att modellen ska vara godkänd. I Sverige är taxeringsvärdet tillgängligt för allmänheten, medan i Nederländera är det endast ägaren av fastigheten som får reda på taxeringsvärdet. Där har Sverige ett försprång med sitt system. Transparens är sannolikt en viktig del i ett taxeringssystem och bidrar till att förtroendet för taxeringsvärdet förbättras. / The Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, Lantmäteriet, is interested to see how other developed countries organizes and carry out their real estate property taxation. The study aims to improve the Swedish property tax system by providing Lantmäteriet with a comparative picture of the Dutch counterpart. Sweden has a system based on a national authority that has the mandate to carry out real estate valuation for the entire country. The assessed value is decided every sixth year, with a simplified assessment during the third year of the six year period. In the Netherlands, they have a decentralized organization of real estate assessment. The municipalities perform the entire process. They have a central authority, Waarderingskamer, which controls and ensures that the quality of the assessed value have a good and consistent level. The assessed value is decided every year. This study will only handle residential properties. The methods that are used are; a comparative method where the comparison between existing descriptions of each country's real estate property tax system is performed. This will answer one the first questions asked in the in the issue section. The other method that is used is interviews, it will be with qualitative grounds and will answer the second and third question of the issue section. In Sweden, there are two assessment models that is used, one for one-to-two family houses and one for residential apartments. As for The Netherlands, there is one model for all residential properties, although the municipalities are allowed to have different models for their assessments. It can differ from two municipalities in what characteristic that is used; however, there are some mandatory characteristics that they must apply to the model for it to be approved. In Sweden, the assessed value is available to the public, while in the Netherlands, only the owner of the property that can see the assessed value. Sweden has an advantage with this in its system, since transparency is likely an important part of a property tax system and helps to improve confidence. However, The Netherlands will soon go public with their assessed values.

I Sverige taxeras alla fastigheter vart tredje år (förutom industri och elproduktion som görs vart sjätte år) med antingen en allmän eller förenklad fastighetstaxering. En arbetsgrupp bestående av personer från Skatteverket, Lantmäteriet och ett värderingsföretag arbetar tillsammans med förberedelsearbetet inför en taxering. Där massvärderas alla fastigheter och olika tabeller, riktvärden och värdefaktorer upprättas. Det framkom i en jämförelse av taxeringsvärden för lantbruk 2017 och småhus 2018 att det fanns värdeskillnader i riktvärdet på tomtmark för lantbruk jämfört med tomtmark för småhus på landsbygd. Riktvärdet för lantbruken var högre inom många värdeområden i Sverige, vilket det ibland ska vara på grund av olika bakomliggande orsaker. När sådana orsaker saknas vill Lantmäteriet ha en förklaring till varför dessa skillnader i riktvärdet uppstått. Syftet är att undersöka bakomliggande orsaker till, att riktvärdena på tomtmark kan skiljas åt så mycket som de gör på många platser i Sverige. Målet är att klargöra om det geografiska läget på värdeområdena har någon påverkan. Vidare är en förhoppning att resultatet ska kunna bidra till en mer likvärdig värdering i framtiden, och därmed minska de geografiska skillnaderna. Studien har avgränsats till att jämföra länen som hade flest värdeområden med värdeskillnader. Det var Västra Götalands-, Stockholms- och Skånes län. Ytterligare avgränsning har gjorts genom att bara ta med värdeområden som har en skillnad på minst 20%. Metoderna som använts är en kombination av arkivstudie, intervjuer och kartläggning. Många möjliga orsaker till skillnader i riktvärdet grundar sig på, hur taxeringssystemet är uppbyggt, hur värderingen genomförs av de olika fastighetstyperna samt hur det geografiska läget påverkar värdeskillnaderna. Det är orsaker såsom hur så kallade “hästgårdar” taxeras, litet ortsprismaterial för lantbruken, tillförlitligheten på taxeringsuppgifterna, brist på lokalkännedom, de olika metoderna som används, hjälptabellernas inverkan och värderingsteknikernas olika utbildning och specialisering. Även läget i Sverige, nära tätort eller strandnära lägen samt lantbrukens ofta högt belägna lägen, spelar roll i värderingarna,och kan vara en orsak till värdeskillnader för riktvärdet på tomtmarken. / In Sweden, all properties are assessed every three years (except industrial and electricity production properties that has every six years) with either a general or simplified property assessment. A team consisting of persons from Skatteverket, Lantmäteriet and a valuation company works together with the preparation work for a tax assessment where all properties are mass valued and different tables, benchmarks and value factors are established. A comparison of farm rateable values in 2017 and single-family houses in 2018 showed that there were differences in the benchmark of plots of land of farms compared to land for detached houses in rural areas. The benchmark for farms was higher in many value areas in Sweden, which they should sometimes be due to different underlying reasons, but when such reasons are missing, Lantmäteriet wants an explanation for why these differences in the benchmark have arisen. The aim is to investigate the underlying reasons why the guide values on plots of land can separated as much as they do in many places in Sweden. The aim is to clarify whether the geographical location of the value areas has any impact and connection with each other. Furthermore, it is hoped that the result will contribute to a more equal valuation in the future and reduce geographical differences. The study has been limited to comparing the counties with the most value areas with value differences, which was the counties of Västra Götaland, Stockholm and Skåne. Further delimitation has been made by only include value ranges that have a difference of 20% or more. The methods used are a combination of archival study, interviews and mapping. Many possible reasons for differences in the benchmark are based on how the assessment system is structured, how the valuation is carried out by the different property types and how the geographical situation affects the differences in value. These are reasons such as the assessment of so-called 'horse farms', the small local price material for farms, the reliability of the assessment data, a lack of local knowledge, the different methods used, the impact of aid tables and the different training and specialisation of valuation techniques. The location in Sweden, close to urban- or beachfront locations and the often high locations of farms also play a role in the valuations and can be a cause of differences in the value of the benchmark on the plot of land.