Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige och det är ovanligt att kvinnor under 40 års ålder drabbas. Mastektomi är den vanligaste behandlingsmetoden och innebär att hela eller delar av bröstet opereras bort. Mastektomi kan framkalla flera olika känslor som är viktiga att ha kännedom om för att kunna erbjuda en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ metod som har baserats på fyra stycken patografier. Den insamlade datan analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudkategorier och tretton underkategorier. Den första huvudkategorin var Kroppen där upplevelser av kroppsliga förändringar beskrivs. Den andra huvudkategorin som framkom var Förändring som person där kvinnornas upplevelser av hur de har förändrats som person efter mastektomi beskrivs. Sjukvården bildade den tredje huvudkategorin och beskriver upplevelser av mötet med sjukvården. Slutligen bildades den fjärde och sista huvudkategorin Framtiden där kvinnornas tankar och känslor om framtiden beskrivs. Slutsats: Att genomgå en mastektomi innebär psykiska och fysiska utmaningar. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild samt en förändrad självbild efter operationen. Dessa aspekter ansågs vara tydligt sammankopplade till varandra. Det fanns skillnader i upplevelser av sjukvården där sjuksköterskan ansågs spela en viktig roll. Sjukvårdspersonalen brister i att kunna möta mastektomerade kvinnor där de befinner sig i skeendet. En gemensam upplevelse var att information om behandling och eftervård saknades.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är en folksjukdom som dagligen drabbar kvinnor globalt. Mastektomi är en behandlingsform vid bröstcancer som kan utföras i bröstbevarande syfte och i vissa fall utförs total mastektomi då hela bröstet avlägsnas. Tidigare studier visar att förändring av kroppens utseende till följd av förlusten av en extremitet kan påverka självbilden. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa och kritiskt granska hur aktuell internationell forskning beskriver kvinnors upplevda självbild efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2021) nio steg.  Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes enligt Polit och Becks (2021) granskningsmallar.  Litteraturstudien baserades på tio artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Fem teman växte fram: Bröstets betydelse för kvinnligheten, Bröstets betydelse för den sexuella identiteten, Det förändrade utseendets konsekvenser för den sociala identiteten, Acceptans av kroppens förändring, Känslor på grund av den förändrade kroppen. Slutsats: Bröstets betydelse är individuellt och för en del kvinnor hade bröstet stor betydelse för självbilden. Mastektomi orsakade att självbilden påverkades i flera aspekter – såväl fysiskt, socialt och emotionellt – vilket orsakade konsekvenser i kvinnornas liv.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdom i världen och året 2018 diagnostiserades 7800 kvinnor i Sverige för bröstcancer som resulterades med 1400 dödsfall. Bröstcancer behandlas med kirurgi, strålning och cellgift. Mastektomi är ett utav de kirurgiska behandlingsmetoderna och utförs där hela eller delar av det bröstet opereras bort. Att övergå från att vara frisk till att bli diagnostiserad med cancer kan innebära stora påfrestningar. Mastektomi kan leda till att kvinnor får olika uppfattningar om kroppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva kvinnors upplevelse efter mastektomi till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturstudie har genomförts baserad på med systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PsycINFO. Datainsamlingen resulterade i tolv artiklar som kvalitetsgranskades varav åtta inkluderades i litteraturstudien. Det inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar.  Resultat: Resultatet utformas av fyra kategorier: Självkänsla, Mastektomins påverkan på den psykiska hälsan, stöd från anhöriga främjar återhämtning och bröstrekonstruktion och bröstbevarande kirurgi förbättrar kroppsuppfattningen. Slutsats: Kvinnor kan uppleva en försämrad psykisk ohälsa, otrygghetskänsla och försämrad självkänsla efter mastektomi. Mastektomi kan leda till minskad sexuell attraktion och upplevelse av skam och sorg på grund av att förlorad kvinnlighet. Detta kan resultera i att välbefinnandekänslan minskas.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor i världen. I Sverige drabbas ungefär 9000 kvinnor av bröstcancer årligen. Bröstcancer är en elakartad tumör som växer i bröstkörtel. Total mastektomi blir ett aktuellt behandlingsalternativ då andra bröstcancerbehandlingar ej ses vara gynnsamma. Vid total mastektomi avlägsnas hela cancerdrabbade bröstet. Att genomgå mastektomi kan medföra både fysiska och psykiska besvär som leder till begränsningar i vardagslivet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer ur ett livsvärldsperspektiv. Metoden: En litteraturöversikt, baserat på Fribergs (2017) modell. Totalt användes nio artiklar i resultatet som består av tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet belyser kvinnors upplevelser efter mastektomi på grund av bröstcancer. Två huvudteman och fem underteman identifierades utifrån litteraturöversiktens syfte. Det första huvudtemat identifieras som “En förändrad kroppsbild” och underteman som följer är “Förlust av kvinnosymbolen”, “Förlust av den kvinnliga identiteten” och “Påverkan på sexualitet och partnerskap”. Det andra huvudtemat identifieras som “Begränsningar i vardagslivet” och underteman som följer är “Påverkan på det sociala livet” och “Påverkan på den psykiska hälsan”. Slutsats: De fysiska och psykiska besvären som har uppstått efter genomgången mastektomi har en negativ inverkan på kvinnornas upplevelser. Dessa kvinnor är i behov av ett stöd från vården där deras livsvärld synliggörs och respekteras. Sjuksköterska bör därför arbeta för att få denna patientgrupp delaktig i sin egen vård.

Sammanfattning Bakgrund: Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor. År 2018 avled totalt 1407 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer. Mastektomi är det kirurgiska namn som ges för när ena bröstet tas bort. En mastektomi utförs både i första stadiet av bröstcancer men även om bevarande bröstet inte är en optimal behandling. Sjuksköterskan har till stor roll i att främja hälsa hos patienter som genomgått en mastektomi. Sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en öppen dialog med patienten, dialogen ska motivera patienten till vardaglig aktivitet vidare behandling och motion. Vidare är det sjuksköterskans ansvar att upprätthålla kontinuerligt för en god och hälsofrämjande vård. Forskningen visar att kvinnorna inte var nöjda med den postoperativa vården och brister fanns inom olika aspekter såsom emotionell stöd av sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på patografier. Fem patografier valdes och den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet på kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi grundades på fyra kategorier; Emotionellt lidande, vårdlidande, förändrad självbild och tro på framtiden. Emotionellt lidande handlar om kvinnans sorg, ångest och rädsla efter förlusten av ett bröst. Vårdlidande handlade om upplevelsen av brister i vården som inte kunnde tillgodose kvinnornas behov efter en mastektomi samt bristande information om vårdprocessen. Förändrad självbild handlar om upplevelser av sorg och förändring i livet efter en mastektomi. Denna förändring visar upplevelser av skam och osäkerhet över sin nya kropp. Tro på framtiden var en upplevelse som visade en ökad livslust efter en mastektomi, ökad känsla av villighet och kämpande för att leva vidare. Slutsats: Resultatet går inte att generalisera för alla kvinnor då detta är individuell upplevelse av mastektomi. Däremot visar resultatet och tidigare forskning att genomgå en mastektomi är ett lidande hos många kvinnor. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera lidande för att tillämpa en god och personcentrerad vård.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna bland kvinnor.Det främsta behandlingsalternativet är mastektomi vilket innebär kirurgisktavlägsnande av bröstet vilket kan påverka kvinnan både fysiskt och psykiskt.Utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv förstås hälsan som en helhet med fokus påbåde psykiska, fysiska och sociala aspekter. Sjuksköterskans roll är att stödjakvinnan med ett personcentrerat förhållningssätt så att kvinnorna kan uppnå bästamöjliga välbefinnande och livskvalité.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter efter genomfördmastektomi vid bröstcancer.Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativansats. Artikelsökningar genomfördes i Cinahl och PubMed.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och fyra subteman. De treidentifierade huvudtemana var: En förändrad kropp, Relationer, Att hantera sinsituation. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsuppfattning och ett påverkatsamliv. Kvinnorna använde olika copingstrategier för att hantera sina känslor ochsin förändrade kropp. Stöd från närstående och vårdpersonal var betydande.Slutsats: Litteraturöversikten ger läsaren en ökad förståelse hur mastektomi kanpåverka kvinnans liv och livskvalitét. Förlusten av ett bröst medför enligt resultatetfrämst psykiska påfrestningar. Genom en fördjupad kunskap om kvinnornaserfarenheter skapas en förutsättning för sjuksköterskan att kunna stötta kvinnornaoch utöva god individanpassad omvårdnad.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste diagnostiserade cancerformen bland kvinnor i Sverige och världen. Varje år insjuknar drygt 8000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Mastektomi är en vanlig kirurgisk behandlingsform som påverkar kvinnorna både fysiskt och psykiskt, vilket medför förändringar i deras livsvärld. Sjuksköterskan behöver ha ett intresse i att förstå kvinnans verklighet så som hon upplever den, för att kunna ge en personcentrerad vård utifrån varje kvinnas unika upplevda livsvärld.    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade till följd av bröstcancer.  Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår från Polit och Beck’s (2016) analysmodell i nio steg.  Resultat: Efter analysprocessen framkom fyra huvudkategorier som beskrev kvinnors upplevelser av att vara mastektomerade till följd av bröstcancer: Förlust av identitet , Självförakt , Påverkan på relationer och Stöd från omgivningen. Huvudkategorierna bestod av totalt åtta tillhörande underkategorier vilka var: Kvinnlighet, Moderskap, Negativ kroppsbild, Begränsningar i vardagslivet, Partnerförhållandet och sexualitet, En belastning för familjen, Familjärt och professionellt stöd och En känsla av samhörighet. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att kvinnorna hade individuella upplevelser av fysiska och psykiska påfrestningar efter att ha genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer. En viktig del i omvårdnaden är att sjuksköterskan stöttar och vårdar personcentrerat efter kvinnors individuella behov. Sjuksköterskan ska ha förmåga att se och vårda kvinnor från ett helhetsperspektiv vilket kan hjälpa kvinnor att återfå en känsla av helhet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr. Sexualitet innebär känslor om den egna kroppen, intresse för sexuella aktiviteter, behovet av partner och beröring, samt möjligheter att delta i tillfredsställande sexuella aktiviteter. Den egna lusten är även en del av sexualiteten. Sexualitet är en viktig del av personens identitet. När kvinnan förlorar det ena eller båda brösten kan det betyda för henne att hon förlorar en del av sin könsidentitet. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet efter genomgången mastektomi på grund av bröst cancer. Metod Som metod valdes en litteraturöversikt för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Artiklarna omfattade kvinnor som genomgått bröstcanceroperation på grund av bröstcancer. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar i resultatet som kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Resultat Mastektomerade kvinnor upplevde stark negativ påverkan efter operationen gällande kroppsuppfattning och sexualitet. Amputation av bröstet störde kvinnors kroppsuppfattning vilket orsakade en negativ inställning mot deras egen kropp och utseende samt gjorde en påminnelse av sjukdomen. Kvinnor hade sämre kroppsuppfattning och sexualitet samt lägre socialfunktion efter mastektomi. De undvek att träffa människor, kände sig mindre fysisk och sexuell attraktiva och var missnöjda med kroppen både när de var klädda och/eller nakna. Brist på sexuella relationer orsakade separation. Slutsats Kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet påverkades negativ efter genomgången mastektomi. Bortoperation av bröstet orsakade känslan om mindre attraktivitet och kvinnlighet vilket lett till bristande relationer med partnern och även separation hos en del av kvinnor. Även olika kirurgiska metoder hade olika påverkan på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet.

Bakgrund  Varje år diagnostiseras 2,1 miljoner kvinnor världen över med bröstcancer. Mastektomi är en av de vanligaste behandlingarna vid bröstcancer, som innebär att hela eller delar av bröstet avlägsnas kirurgiskt. Vanliga psykosociala och kroppsliga reaktioner vid bröstcancerbehandling är fatigue, ångest och depression, lymfödem, neuropatisk smärta och påverkad sexualitet. Sjuksköterskans primära uppgift vid omvårdnad innan mastektomi är att informera kvinnan och stötta henne i valet av mastektomi. Efter genomförd mastektomi är fokus på att hjälpa kvinnan få tillbaka kontrollen över sitt liv.  Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad kropp efter mastektomi.  Metod Metod för denna studie var litteraturöversikt. I litteraturöversikten har 15 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderats, av både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats enligt integrerad analys.   Resultat Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Dessa kategorier var följande; Hantering av den förändrade kroppen: Reaktioner på den förändrade kroppen och Vägen till en ny kroppsidentitet. Betydelsen av sociala relationer: Familjens roll, Betydelsen av partnerskap och intimitet och Förändrad sexualitet. Betydelsen av yttre faktorer: Betydelsen av tiden efter mastektomi och Betydelsen av typen av genomförd mastektomi.   Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade på att kvinnors kroppsbild och sexuell hälsa var två beroende variabler som hade möjlighet att påverka varandra både positivt och negativt. Den förändrade kroppen efter mastektomin påverkade kvinnornas känsla av kvinnlighet och deras kvinnliga identitet. Att se sig själv och vara naken gjorde kvinnorna obekväma, både i ensamhet och i sällskap med deras partner. Kvinnors kroppsbild blev mycket påverkade av omgivningens åsikter vilket bidrog till att kvinnorna försökte kompensera för det förlorade bröstet genom att exempelvis förändra sin klädstil. Svårigheterna att acceptera och se sin nya kropp ledde till att kvinnors sexuella och intima stunder med deras partner minskade och den minskade närheten ledde i sin tur till att kroppsbilden förvärrades ytterligare.

SAMMANFATTNING Bakgrund Bröstcancer är i västvärlden en vanlig cancerform hos kvinnor och behandlas bland annat med hjälp av kirurgi. Det finns olika typer av kirurgisk behandling av bröstcancer och vilken som blir aktuell bestäms utifrån indikation och i samråd med patienten. Bland dessa kirurgiska metoder återfinns mastektomin, som innebär ett avlägsnande av hela bröstet. Brösten är en central del i både den psykiska och den fysiska sexualiteten hos de flesta kvinnor och symboliserar i många kulturer kvinnlighet och moderskap. Syfte Studiens syfte var att beskriva vilken effekt en mastektomi till följd av en bröstcancerdiagnos kan ha på den unga kvinnans kroppsuppfattning och sexualitet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt. Sökningar i tre databaser resulterade i fjorton artiklar som inkluderas i resultatet. Forskningsetiska överväganden har gjorts. Resultat En bröstcancerdiagnos innebar ofta förändringar till det sämre vad gäller den drabbades upplevelse av kvinnlighet och sexualitet. De drabbade kvinnorna kände saknad och sorg över sitt förlorade bröst och de kände sig bekymrade över sin kropp som de ofta upplevde hade förändrats till det sämre. Den sexuella funktionen till följd av cancerbehandlingen som sådan uppgavs också vara försämrad vilket bidrog till ett försämrat sexliv. Slutsats Efter en bröstcancerrelaterad mastektomi drabbas kvinnor ofta av en försämrad kroppsuppfattning och sexualitet jämfört med före ingreppet. En eventuell partners åsikter har betydelse för kvinnans välbefinnande och förnöjsamhet relaterad till kroppsuppfattning och sexualitet. En förändrad kroppsuppfattning till följd av en mastektomi är den vanligaste orsaken till sexuell dysfunktion. Det är viktigt att vårdpersonal ser till individen, eftersom det är hon som kommer att få leva med konsekvenserna av en mastektomi.